Livsviktigt med hem- och konsumentkunskap | Stockholms Fria

Debatt


Albina Brunosson
Skånes Fria

Livsviktigt med hem- och konsumentkunskap

Korvstoppning, ölbryggeri och ostmakeri. Matnörderiet har kanske aldrig varit så stort som i dag. Men betyder det att vi fått bättre kunskap om maten vi stoppar i oss och hur den blir till? Knappast, menar Albina Brunnosson, lärare vid Högskolan i Kristianstad och doktorand i kostvetenskap vid Uppsala universitet. I veckans debatt skriver hon att behovet av skolans minsta ämne är större än någonsin. Inte minst för jämställdheten.

Det är en pågående debatt inom såväl vetenskapssamhället som i samhället i övrigt huruvida vi kan laga mat eller om de kunskaperna håller på att gå förlorade. De senaste årens intressen av preciserade, avgränsade och ofta tekniskt knepig matlagning likt surdegar, korvstoppning och ölbryggning gör det enkelt att dra slutsatsen att vi visst kan laga mat. Men ofta handlar det nog mer om identitetsmarkörer och en specialiserad kunskap. Att kunna ysta egen ost innebär inte nödvändigtvis att man kan laga mat, för matlagning innefattar betydligt fler kunskaper än så. Jag tror att väldigt många människor kan laga mat. Men kunskaper förändras i takt med att samhället gör det, varför också våra sätt att laga mat inte är desamma från en tid till annan. Vi lägger generellt sett allt mindre tid på matlagning.

Nyligen utkom boken Nutritionism av den australiensiske forskaren Gyorgy Scrinis, där han bland annat lyfter vad han kallar nutritional reductionism. Ett intressant resonemang som bland annat innebär att vi ser på mat som mer och mer abstrakt och uppdelat i olika energi- och näringsämnen. Genom att endast tala om olika näringsämnen i maten tar vi dem ur dess sammanhang. Synsättet finns både hos livsmedelsföretag med vinstmaximering som syfte och hos en medveten skara privatpersoner. På matförpackningar ges information om antioxidanter, proteinkvalitet och fettsammansättning. Nutrition har blivit ett sätt att marknadsföra sig, och ett sätt att öka försäljningen. I var och varannan produkt finns det ju ofta något som kan benämnas i termer av nyttigt, vilket bland annat kan ses i chipshyllan. Där kan ibland både potatis och vegetabilisk olja lyftas fram som hälsosamma livsmedel. Visserligen sant var för sig, men mig veterligen kan friterade potatischips aldrig sällas till de mer nyttiga valen. Det händer ofta att jag hör privatpersoner som pratar i termer av att de har ätit för mycket kolhydrater eller aminosyror just i dag, eller att de har fått i sig för lite enzymer för att kroppens spjälkning ska fungera som den ska.

Det finns ett skolämne, hem- och konsumentkunskap, där frågor likt dessa kan få utrymme. Men utrymmet är knapert, endast 1,7 procent av nio års skolliv. Det är inte särskilt mycket, 118 timmar för att vara exakt. Dessa timmar ska ägnas åt lärande om mat, matlagning, nutrition, kultur, konsumtion, jämställdhet, arbetsfördelning i hemmet och hållbara levnadsvanor. Men även att lära sig att både kunna värdera val som konsument i ett samhälle där mer och mer kan köpas för pengar och att lära sig om kreativitet och sinnesupplevelser i samband med skapande av måltider. Det är mycket som ska rymmas i skolans minsta ämne. Samtidigt är behovet av kunskaper som rör vår vardag viktigare än någonsin. Ta matlagning till exempel, vissa hävdar att vi inte behöver kunna laga mat i dag med tanke på alla färdiga snabbmatsalternativ och måltidslösningar i mataffären. Finns det inte tid för att gå och handla kan det enkelt lösas med en färdig matkasse där någon redan skrivit inköpslista, handlat och planerat veckans middagar. Men att kunna laga mat handlar inte bara om att vara hemma bland slevar och kastruller. Det handlar om möjligheten att kunna ta hand om sig själv och att inte vara beroende av andra, varken människor i sin omgivning, snabbmatskedjor eller mataffärernas lockbeten.

Ämnet behövs i skolan, det är det fler än jag som vittnar om. Ändå är det skolans absolut minsta. Det kan jämföras med slöjd som har 330 timmar. Det är inget fel på slöjd, och det är bra att kunna brodera en kudde, men för överlevnaden är det ändå viktigare med bra mat. Med en utbildningsminister som prioriterar matematik, betyg och katederundervisning och teoretiska ämnen är det inte helt enkelt att göra sin röst hörd. I en tid när de hushållsnära tjänsterna avlöser varandra och när politiker talar om att konsumera oss ur krisen, då är behovet av hem- och konsumentkunskap än större. Där lär sig framtidens medborgare inte bara att laga mat och ta hand om sin egen smuts, utan också om jämställdhet och människors livsvillkor. Mig veterligen tar inte Rut-bidraget hänsyn till jämställdhet.

Fakta: 

Albina Brunosson är lärare vid Högskolan i Kristianstad och doktorand i kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2019 Stockholms Fria