• Fyra år efter jordbävningen i Haiti bor tiotusentals människor fortfarande i tältläger.
  • Mimose Gérard, 57, tvättar kläder och samlar plastflaskor för sitt uppehälle. Hon är en av många som blev hemlösa under jordbävningen och fortfarande bor i ett tältläger.
Fria Tidningen

De bor kvar i Haitis tältläger

Fyra år efter den förödande jordbävningen i Haiti finns det fortfarande kvar cirka 300 läger för internflyktingar i huvudstadsregionen. Mimose Gérard berättar om sin inhumana tillvaro i ett tältläger i utkanten av huvudstaden Port-au-Prince.

Mimose Gérard sitter omgiven av stora säckar fyllda med plastflaskor. Hon tjänar bara småslantar på att återvinna flaskorna, men det är bättre än ingenting.

– Jag har bott i lägret sedan den 13 januari 2010. Det är en smärtsam tillvaro, säger hon.

Att samla plastflaskor för återvinning har blivit försörjningen för ett dussin människor i lägret Gaston Margron i Carrefour i den södra utkanten av huvudstaden Port-au-Prince där 800 familjer bor.

Mimose Gérard år 57 år gammal och har elva barn. Hon arbetar också med att tvätta för att tjäna några extra slantar. Hennes händer är grova och nariga.

– Förhållandena är omänskliga, men vi har ingenstans att ta vägen. De som har anhöriga som kunnat hjälpa dem har lämnat lägret, men jag har inte det så jag har blivit kvar, säger hon.

Lägrets invånare tvingas använda orenat vatten trots att landet drabbats av en koleraepidemi.

– Vi har inga toaletter. Här lämnas påsar med avföring, säger hon och pekar på ett område där de små påsarna som används som portabla toaletter slängs efter att de använts under nätterna när det kan vara farligt att lämna sitt tält.

Det förekommer stölder i lägret och det finns också poliser och beväpnade män som arbetar för markägarna.

– Polisen har försökt att tvinga oss att lämna lägret. De har kommit hit och skjutit i luften och försökt att skrämma oss. Markägaren har kommit hit tre gånger, säger Mimose Gérard.

Enligt FN riskerar invånare i cirka en tredjedel av de 300 lägren i huvudstadsområdet att vräkas.

Natten mellan den 11 och 12 januari, på årsdagen av jordbävningen som drabbade Haiti 2010, rasade en brand i ett läger med hundratalet tält i Delmas inte långt från de centrala delarna av huvudstaden. En kvinna och tre små barn dog i branden och dussintals skadades.

Bortsett från att några skadade fördes till sjukhus av de lokala myndigheterna och att madrasser delades ut har inte mycket skett. Myndigheterna har inte gjort några uttalanden eller undersökt vad som orsakade branden, trots att det framförts misstankar om mordbrand. Marken ägs av ett haitiskt tryckeri.

Amnesty International rapporterade den 17 januari om de fyra dödade och de trettiotal skadade och förlusten av de personliga tillhörigheterna när de tillfälliga bostäderna för de 108 familjerna i lägret totalförstördes i branden.

Sanon Renel, från koalitionen Frakka som mobiliserar fackföreningar och andra grupper gällande bostadsfrågor, säger att branden och avsaknaden av officiella svar inte bådar gott.

– Det verkar som om privata intressen genomför allt fler vräkningar. Och regeringen stöder praktiskt taget deras agerande. Det är motbjudande att se hur myndigheterna behandlar de fattiga, säger Sanon Renel.

Fyra år efter jordbävningskatastrofen är många människor fortfarande kvar i tältlägren, precis som Mimose Gérard. Endast 7 515 permanenta bostäder har byggts medan 27 000 hus har reparerats och omkring 55 000 familjer har fått en engångsutbetalning på motsvarande 3 200 kronor för att lämna lägren.

Enligt en studie gjord av Institute for Justice and Democracy in Haiti står många familjer inför nya svårigheter när bostadsbidragen tar slut. Planer för byggnation av nya bostäder har ändrats. Center for Economic Policy and Research, CEPR, rapporterar att den amerikanska regeringen utlovade 15 000 nya bostäder, men planerar nu att endast bygga 2 500 bostäder.

Av de motsvarande 42 miljarder kronor som betalades ut av biståndsgivare från år 2010 till år 2012 gick endast nio procent till den haitiska regeringen medan resten gick till utländska entreprenörer.

– Det är en riktigt lönsam affär för amerikanska entreprenörer att tjäna pengar på katastrofen. Det hade varit möjligt att gynna haitierna i uppbyggnadsarbetet, men de har kringgåtts, säger Dan Beeton från CEPR.

Fakta: 

Så många sekunder varade jordbävningen i Haiti den 12 januari 2010. Skalvet uppmättes till 7,0 på richterskalan och utplånade nästan en kvarts miljon människor. En halv miljon byggnader kollapsade och 1,5 miljoner människor blev hemlösa. Den beräknade kostnaden för skador enbart i bostadssektorn har uppskattats till motsvarande 16 miljarder kronor.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria