Röster och bilder från Stockholms skuggor | Stockholms Fria
  • En man sitter i arresten på Klara polisstation 1957.
Stockholms Fria

Röster och bilder från Stockholms skuggor

Snurra på olyckshjulet och lyssna till berättelser från kriminella nu och då. Stadsmuseet och Medeltidsmuseet lyser upp Stockholms skuggsida i en gemensam utställning om kriminalitetens historia.

Synen på brott och brottslingar, med en spännvidd på flera århundraden, visas på Stadsmuseets utställning Skuggsidan.

Vi har Malin Mattsdotter som brändes levande på bål 1679 på Södermalm, anklagad av sina egna döttrar för att ha fört barn till Blåkulla om nätterna. Kung Karl XI kände sig nödsakad att göra någonting åt de påstådda häxerierna. Den bestialiska avrättningen verkställdes på samma plats där utställningen sker i dag, vid Slussen. Att hon inte gav ifrån sig ett ljud när hon slukades av lågorna stärkte allmänhetens uppfattning om vilken förhärdad häxa hon var. Allt detta visas i dramatiserade filmsekvenser, med Jan Guillous välmodulerade berättarröst.

Vi har Rickard Karlsson som bara tänkte genomföra en sista deal innan han skulle skärpa till sig och göra sig fri från sitt heroinberoende, men hamnade, som han själv beskriver det när jag träffar honom, på Plattan som fullblodsnarkoman vid 32-års ålder. Nu, åtta år senare, ser han frisk och vältränad ut och arbetar förebyggande genom att föreläsa på skolor.

Han och en handfull andra personers öden med kriminellt förflutet går att titta och lyssna på i en av föreställningarnas rum, Vägen tillbaka.

– Kolla på det här senaste, med databasen Lexbase där de hängde ut folk som är dömda. Jag pratade med en kompis i USA som berättade att har man väl avtjänat ett straff så har man avtjänat det. Här är det som att betala en elräkning först en gång, sedan kan man få igen den ett år senare och kanske fem år senare igen. Har man väl betalat sin räkning vill man ju inte se den igen, säger Rickard Karlsson.

Vi har också Pirre Elmqvist som arbetar för Tjuvgods i Årsta, som säljer saker tillverkade på svenska anstalter. Även han har ett förflutet på samhällets skuggsida.

– Jag har suttit på bunkern i Kumla och på Hall i 18 år. Jag muckade 2008. Vi besparar samhället miljoner genom att skaffa fram boenden till folk som muckat och ser till att de inte hamnar i samma smet. Här får man hur många chanser som helst, ingen behöver bära en mask, säger han.

Om du hade sex med en ko på 1600-talet blev du halshuggen och bränd på bål tillsammans med djuret. Ett par hundra år senare medförde samma handling straffarbete. 1944 legaliserades tidelag för att återigen bli en brottslig handling från och med den 1 januari i år.

Synen på brott och brottslingen och vad som anses vara förkastligt förändras över tid, får vi lära oss genom att spela på olyckshjulet. Olyckan över att vara arbetslös beskrivs så här: 1721 sätts du på tukthus. Som kvinna hamnar du på spinnhuset. Eftersom du aldrig hinner spinna tillräckligt fastnar du där.

2005: Arbetsförmedlingen sätter dig på en kurs i att marknadsföra dig själv.

Fakta: 

En utställning på två museer

Skuggsidan visas samtidigt på Stadsmuseet och Medeltidsmuseet. Där berättas om brott, straff och om hur rättsväsendet har utvecklats i Stockholm från medeltiden och fram till i dag.

På Stadsmuseet hittar du bland annat stadens farliga platser, synen på brottslingen över tid, men också berättelser om vägen ur kriminalitet.

Bland aktiviteterna finns publika samtal, filmvisningar, vandringar och teaterföreställningar inplanerade.

Utställningen visas till och med 11 januari 2015.

Rekommenderade artiklar

© 2020 Stockholms Fria