Minskad energiförbrukning gläder kärnkraftsmotståndare
Ny statistik från SCB visar att elkonsumtionen minskade med två procent i fjol. Kjell Andersson från Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen menar att det går att spara ännu mera.
Nu kan Barsebäck tas väck. Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, har elkonsumtionen minskat med två procent under 2003. Nyheten har presenterats mycket diskret i media.
Orsaken är kanske att SCB-siffrorna rymmer sprängkraft. De tar definitivt livet av myten om den ständigt stigande elkonsumtionen i Sverige. Tendensen pekar också på att elförbrukningen sjunkit med fem procent på två och ett halvt år. Det motsvarar produktionen vid två reaktorer av Barsebäcks storlek.
- Det kan vara svårt att ta till sig sådan information, eftersom Svensk Energi i åratal upprepat att elförbrukningen måste öka med en till två procent per år, säger Kjell Andersson, ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, FMKK.
Enligt FMKK har elförbrukningen stagnerat eller ökat mycket måttligt sedan 1987, då kärnkraften var färdigbyggd och den massiva utbyggnaden av elvärme just hade genomförts.
- Analyserar man statistiken är nedgången ännu kraftigare. För drygt två år sedan gjordes toppnoteringen 152 TWh. Nu ligger medelförbrukningen under 144 TWh. Minskningen motsvarar produktionen i två aggregat av Barsebäcks storlek, säger Kjell Andersson.
SCB skriver i en kort kommentar att en förklaring till nedgången kan vara att högre elpriser 2003 haft en dämpande effekt på användningen.
- Visst är det så. När priserna stiger, ser människor och företag om sitt hus, säger Kjell Andersson.
Det finns stora möjligheter att spara mycket mer el, menar FMKK. Ett exempel är en studie från Delegationen för elförsörjningen i Sydsverige som visar att företag har en potential att minska förbrukningen med i genomsnitt 40 procent. Dessutom finns goda möjligheter att producera el genom utbyggnad av biobränsleeldad kraftvärme som är på gång i Sverige och vindkraft i Norge, Danmark och Sverige.
Men energimarknaden är full av låsningar. Ett exempel är Sveriges äldsta reaktor, 32 år gamla Oskarshamn I. Reaktorn har stått stilla mer än halva tiden de senaste elva åren och har knappast varit lönsam. Kjell Andersson tror att den drivs av prestigeskäl eller för att ägaren inte vill medge att kärnkraftverk måste stängas med tiden.
- Den senaste ombyggnaden av Oskarshamn I kostade två miljarder. Om man räknar med liknande reinvesteringar i hela kärnkraftsindustrin skulle det bli 45-50 miljarder kronor.
Bo Källstrand, vd för branschorganisationen Svensk Energi, menar att det enda SCBs statistik visar är att de svenska elpriserna är höga.
- Det handlar inte om ett trendbrott. Snarare är orsaken att elpriset varit ganska högt.
Han förnekar inte att det har gjorts omställningar från el till annan energi, men tror att konsumtionen kommer att öka igen när priserna sjunker.
- Glöm inte att importen förra året var tio procent och att kärnkraften gick bra.
Men den minskande konsumtionen öppnar väl för en avveckling?
- Det är två saker som delvis är oberoende av varandra. Elkonsumtionen sjönk något, ändå hade vi en rekordstor import av el. Vi finns på den nordeuropeiska elmarknaden med priser på en internationell nivå. Sverige har goda möjligheter att bygga ut kraftvärmebaserad elproduktion. Det kunde bli en tillväxtmotor. Varför se det som ett problem, när det kan vara en möjlighet till investeringar och sysselsättning?