Malin Bergendal

Inledare


Val 2014

  • Med tid att leva, mötas och till exempel odla på sin kolonilott kommer inte många att dras till auktoritära rörelser.
Fria Tidningen

Basinkomst mot rasism

Med basinkomst uppfattar vi inte varandra som hot, skriver Malin Bergendal.

Vad som började som en liten trivsam valvaka hemma i köket förvandlades till en smäll. Frågorna om regeringsbyte och hur det skulle gå för Feministiskt initiativ gled allt längre in i skuggan. För Sverigedemokraternas siffror såg faktiskt ut så där hela tiden. 13 procent hade röstat på ett rasistiskt parti. Inte bara i någon olycksalig byhåla utan i hela landet.

Alla dessa människor kanske inte är rasister. Men Sverigedemokraterna själva visar allt tydligare vad de är, och deras väljare blir inte avskräckta. Ett knippe marginaliserade gammelmoderater har rentav känt sig manade att byta parti. Inom Moderaterna diskuteras nu om de kanske borde lyssna mer på vad folk och medlemmar faktiskt tycker i asylfrågor, som Bo Lundgren uttryckte det. Med andra ord: få de blåbruna att känna sig hemma igen.

Vi andra försöker peppa varandra efter smällen med att 87 procent inte har röstat på Sverigedemokraterna. Det är sant, även om det inte betyder att vi är 87 procent som vill ha samma samhällsutveckling.

I Aftonbladet ryter Salka Sandén till: hon vill inte klumpas ihop med anhängare av den politik som hon menar har skapat den här situationen.

Hon skriver: ”Vägen ut stavas inte förljugen gemenskap kring mittenpolitik, utan att våga prata klass och fördelning, och ta tag i konkreta frågor som gör materiell skillnad i människors liv.”

Ja, säkert handlar det mycket om fördelning. Människor som mår bra, är materiellt trygga och får intellektuell stimulans borde inte dras till tankar om etnisk rensning. De borde inte befinna sig längst ut i den auktoritära änden av den politiska axel som löper mellan tvång och frihetlighet. Människor som hinner och orkar tänka efter tänker bättre.

Jag tror att det är en anledning så god som någon att titta närmare på basinkomst. Idén med basinkomst är nog bekant för de flesta av Fria Tidningens läsare, men ändå: tanken är att alla får pengar att leva på oavsett om de har jobb eller ej. Basinkomsten ska vara ganska låg och den som arbetar kan tjäna mer, men det ska vara möjligt att klara sig utan andra inkomster. A-kassa, sjukpenning, studiemedel och en massa andra ersättningar och bidrag blir överflödiga, liksom den kontrollapparat som omger dem i dag.

Med basinkomst uppfattar vi inte varandra som hot. Vi kan leva och låta leva och arbeta för att vi vill – eller studera, spela, måla, läsa, uppfinna eller vila. Jag inser att det inte är något som Stefan Löfven drömmer om att få medverka till. Det skulle bli ett platt fall för hans lite jobbigare morgnar. Men det skulle också ge ett samhällsklimat där intresset för Sverigedemokraternas politik skulle tyna bort.

Rörelsen för basinkomst växer snabbt nu. Miljöpartiet har visserligen tagit bort det från sitt program, men det finns mindre partier som har det på programmet, och flera riksdagspolitiker som är förespråkare. Om den nya regeringen, hur den nu kommer att se ut, vågar göra ett försök med basinkomst, tror jag att nästa valvaka blir ännu mer spännande – fast på ett bra sätt.

ANNONSER

© 2024 Stockholms Fria