Jon Weman

Fördjupning


Tema: Utförsäljningar

  • Carema har varit i blåsväder mer än en gång men i skandalen på Koppargården utlöste en rad avslöjanden. Företaget som nu heter Vardaga gör cirka 35 miljoner i vinst betalade år 2012 357 000 kronor i skatt.
Fria.Nu

8 av 10 välfärdsföretag ägs av riskkapitalistbolag

Skolor och vårdcentraler samlas i allt större koncerner, medan vinsterna inte sällan försvinner till anonyma bolag i skatteparadis. Allt medan opinionen förfärar sig, men anmärkningsvärt lågmält. Vi fortsätter granska den nya marknaden för vård, skola och omsorg och dess koppling till den reella makten – politikerna.

I det här reportagets första del, konstaterade vi att en hel del tyder på att det offentliga förlorat betydande penningsummor på de senaste årtiondenas privatiseringar. Vilka har då istället blivit privatiseringens vinnare? Här ska vi i två texter studera vilka som egentligen har makten på välfärdsmarknaden och var pengarna tar vägen.

Jättarnas marknad

När de första stegen togs mot privata alternativ i vård, skola och omsorg talade förespråkarna ofta om småskaliga, lokala alternativ som föräldrakooperativ och personalkooperativ. Vad som efter ett par årtionden har blivit resultatet påminner dock inte så mycket om detta. Inom äldreomsorgen står exempelvis icke-vinstdrivande, privata verksamheter bara för 3 procent, samma som 1990, medan de vinstdrivande företagen utgör 19 procent, en kraftig ökning under samma tid. Det är den högsta andelen i Norden, 4–5 gånger så mycket som i Danmark och Norge.

– I Sverige har vi internationellt sett en väldigt liten icke-vinstdrivande sektor. Kooperativ är exempelvis inte alls vanligt, det enda som förekommer i någon större utsträckning är föräldrakooperativa dagis, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Och inom den vinstdrivande sektorn är det stora koncerner som dominerar – koncerner som dessutom i anmärkningsvärt stor utsträckning ägs av internationella eller svenska riskkapitalbolag. De tio största välfärdsföretagen, Vardaga, Academedia, Attendo, Praktikertjänst, Capio, Aleris, Humana, Frösunda, Olivia och Unilabs har tillsammans en omsättning på 37 miljarder.

– Det hör till hur marknader fungerar att det blir koncentration, det finns skalfördelar att göra och blir mer effektivt, men effektiviteten i det här fallet kommer inte samhället till del utan försvinner som privata vinster, säger Kent Werne, redaktör och delförfattare till boken Den stora omvandlingen, som granskar privatiseringarna.

Riskfria vinster

En mer förvånande siffra är kanske att av de tio största välfärdsföretagen ägs hela åtta av riskkapitalbolag. Denna modell som utvecklades under 1980-talet, karaktäriseras av att man förvaltar andra investerares pengar, med löften om hög avkastning och mot en andel av värdeökningen, att man gör affärer som är till hög andel finansierade genom stora lån, och att man är inriktade på kortsiktigt ägande – tanken är att köpa upp företag, förbättra deras lönsa mhet och sedan sälja dem vidare till ett betydligt högre pris.

– Det är en bransch med stabila, förutsägbara intäkter, eftersom de kommer från skattepengar, det finns möjlighet att expandera genom att köpa upp mindre företag, det är förklaringen till att riskkapitalet visar så stort intresse för den, säger Kent Werne.

”Bokföringstekniska upplägg” heter det

Så vad är det detta avkastningshungriga svenska och internationella kapital har köpt upp? Här är några av de tyngsta välfärdskoncernerna.

Två jättar konkurrerar om främsta positionen inom omsorg, framförallt äldreomsorg, i Sverige: Attendo och Vardaga.

Vardaga är det senaste namnet på det företag som under 1990 grundades som Nordvård, men blev mer känt som Carema. De omsätter i dag under namnet Vardaga 6,3 miljarder kronor, gör en vinst på 35 miljoner och driver över 80 boenden runtom i landet. Företaget stod också i centrum för den största debatten kring privat omsorg.

Skandalen utlöstes av att den medicinskt ansvariga på Koppargården, ett av företagens äldreboenden, meddelade att de boendes säkerhet inte längre kunde garanteras. Det följde medierapportering om missförhållanden på fler boenden, symboliserad av uppgiften om hur företaget vägde blöjor i jakten på att minimera kostnader.

Ungefär samtidigt kom också uppgifter ut om hur företaget använde så kallade räntesnurror – stora interna lån inom koncernen till systerbolag registrerade i skatteparadis (Jersey i Caremas fall). År 2012 betalade de bara 357 000 kronor i skatt. Carema förlorade efter det ett antal upphandlingar, sålde sin sjukvårdsverksamhet till Capio och bytte namn, men är nu alltså som Vardaga åter Sveriges största välfärdsföretag.

Vardaga ägs av Ambea, som också äger privata vårdbolag i Finland. Ambea ägs i sin tur av två riskkapitalbolag, amerikanska KKR och svenska Triton. Tritons ägarförhållanden är inte offentliga, men det är känt att bland annat flera pensionsfonder och Ingvar Kamprads maktbolag, Inter Ikea, finns bland dess investerare.

Attendo Care har följt en liknande strategi, men har inte blivit lika hårt kritiserat. Företaget har en omsättning på 4,7 miljarder, vinst på 434 miljoner, och betalade år 2012 2,8 miljoner i skatt. De driver äldre- och funktionsnedsättningsomsorg på ett 70-tal orter i Sverige. Attendos ägare är riskkapitalbolaget IK Investment Partners.

På sjukvårdssidan heter giganten istället Capio, med en omsättning på 4,7 miljarder och en vinst på 221 miljoner. Capio var de som köpte Caremas tidigare sjukvårdsverksamhet. Företaget driver 4 sjukhus, däribland S:t Görans i Stockholm – Sveriges enda privata akutsjukhus – och runt 70 vårdcentraler. Ägarna är riskkapitalbolagen Nordic Capital och Apax, och även Capio har genom bokföringstekniska upplägg kunnat hålla sin skatt nere på bara 4,2 miljoner.

Ja du är lönsam, lille vän

Sveriges näst största välfärdsbolag finns i utbildningssektorn och heter Academedia, med en omsättning på 5,1 miljarder, vinst på 376 miljoner och verksamheter allt från dagis över gymnasier till arbetsmarknadsåtgärder, i vilka sammanlagt över 80 000 barn och vuxna går. Varumärken som Pysslingen, Didaktus och Vittra ingår i koncernen. Ägaren är riskkapitalbolaget EQT, bakom vilket står bland annat Wallenbergfamiljens bolag Investor.

En annan aktör, Kunskapsskolan, tar sig med sina 887 miljoner kronor i omsättning inte in bland Sveriges topp 10 välfärdsföretag, men det är troligen det största enskilda varumärket på skolmarknaden med runt 10 000 elever. Det ägs inte av riskkapital utan av privatpersoner, och huvudägaren heter Peje Emilsson – en av de mest inflytelserika personerna i den svenska privatiseringsdebatten sedan flera årtionden tillbaka. Vi återkommer strax till honom.

Spelar det någon roll?

Gör det någon egentlig skillnad vem som äger vår välfärd?

– Ett aktiebolag ska ju enligt lagen se till aktieägarnas intressen i första hand, vilket i sig är ett problem då det krockar med vad lagen säger om skyldigheten att ge omsorg. Sedan om man försöker mäta kvalité i välfärden är det ofta komplicerat, det finns många olika mått. Men inom exempelvis äldreomsorg anser jag att personaltäthet och kontinuitet i sig är viktiga kvalitetsmått, och där kan vi se att de vinstdrivande anordnarna har lägre personaltäthet, fler timanställda och lägre utbildningsnivå bland personalen, säger Marta Szebehely.

Gör det någon skillnad vilken sorts privata verksamheter det handlar om?

– Jag tror inte det är säkert att det spelar så stor roll om det är små eller stora företag. Däremot tror jag det kan göra skillnad vilken typ av ägare det handlar om. Riskkapitalbolag är ute efter att maximera avkastningen på kort sikt. Ungefär samma gäller för ett företag vars aktier handlas på börsen. Enskilda ägare kan vara mer långsiktiga. Kunskapsskolan har till exempel en lägre rörelsemarginal än de riskkapitalägda koncernerna Academedia och Internationella engelska skolan, och man har inte delat ut några vinster, säger Kent Werne.

Men en annan skillnad är naturligtvis att ägande innebär makt, inklusive makt att påverka den ekonomiska utvecklingen och inte enbart anpassa sig till den. Och jättarna inom välfärden har i dag skaffat sig många ingångar till makten.

Fakta: 

Tema: Utförsäljningar

Hur mycket förlorade Sverige på privatiseringarna?
Under de senaste årtiondena har Sverige gått igenom stora privatiseringar såväl på statlig som regional och kommunal nivå. Har vi fått tillräckligt betalt för allt vi sålt?

Politiker på dubbla stolar
De stora pengarna i välfärdssektorn har dragit till sig politiker från de flesta partier.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria