Analys: Den bruna rörelsen splittras igen | Stockholms Fria
  • Nu riskerar SDU-ordföranden Gustav Kasselstrand uteslutning ur moderpartiet. Här demonstrerar han i Malmö 2011.
Stockholms Fria

Analys: Den bruna rörelsen splittras igen

Gustav Kasselstrand, William Hahne och ett 20-tal andra tvingas bort från SD. Konflikten är som ett eko från 2000-talets början, skriver SFT:s chefredaktör Kristian Borg i en analys.

”Massuteslutningar är den enda linjen partiledningen kan välja”, förutsade journalisten Mikael Ekman i en intervju med mig för en dryg månad sedan när jag frågade honom vad turbulensen kring William Hahne kommer att resultera i.

– De har inga andra alternativ om de vill hålla sig kvar vid makten. William Hahne, Gustav Kasselstrand med flera är vädligt tydliga med att de vill ha en annan inriktning. Och där passar inte Mattias Karlsson in alls, sa han.

Och nu är det på väg att hända. I går berättade Aftonbladet att uteslutning av Stockholmsdistriktets ordförande Hahne är att vänta. Det bekräftas av Hahne som kallar det ”värsta Gestapo- eller Stasimetoderna”. Senare på kvällen gick parhästen och SDU-ordföranden Gustav Kasselstrand ut på twitter och meddelade att ett uteslutningsärende öppnats också kring honom. ”Maktmissbruket är totalt”, konstaterade han.

Enligt Hahne kommer så många som mellan 20 och 30 partikamrater ”runt honom” gå samma öde till mötes. SDU:arna Anton Stigermark, Adam Berg och Hanna Lindholm är namn som nämnts i rykteskarusellen. Expos Alex Bengtsson spekulerar kring att även Per Ossmer, kommunfullmäktigeledamot i Stockholm, riskerar uteslutning.

Konflikten har framställts som en ideologisk motsättning mellan ”höger” och ”vänster” men det leder tanken fel, menar Mikael Ekman. Det är synen på etnicitet som är vattendelaren.

Genom att bli tredje största parti har SD:s partiledning med Jimmie Åkesson i spetsen gjort rasismen mer rumsren. I brevet som gått ut till de uteslutningshotade medlemmarna står det – enligt hatsajten Fria Tider – bland annat: ”Uppgifterna gör gällande att du ... inte på något trovärdigt sätt distanserat dig och tydligt markerat avstånd till antidemokratiska och neofascistiska och rörelser” samt ”[t]illsammans med utomstående krafter försökt förändra Sverigedemokraternas ideologiska grund i en radikal riktning och som ett led i detta sökt stöd hos personer med extrema ideologiska uppfattningar”.

De unga etnonationalisterna i partiet är färgade av en syn som mer påminner om klassisk biologisk rasism, där etnicitet ses som något oföränderligt. Svenskhet anser de vara kopplat till ett befintligt släktskap i Sverige. Hahne-falangen själv motsätter sig visserligen en sådan verklighetsbeskrivning och menar att konflikten bara handlar om makt. I en intervju med Aftonbladet tv (8/4) säger Gustav Kasselstrand att han ”står bakom Mattias Karlsson i varje ideologisk fråga”.

Och det må vara delvis sant. Debatten blir förvillande av att måla upp ett slags ”god” och ”ond” sverigedemokrati. Den avsatta ordföranden i Stockholm Maria Danielsson har till exempel inga problem med begrepp som ”massinvandringen” och i SD Stockholms kommentarer till majoritetens budget 2014 skriver man om ”svensk kultur”, att inrätta ett ”nytt svenskt kulturmuseum med vikingaprägel” och att ”personalen på våra äldreboenden ska kunna göra sig förstådd på utmärkt svenska”. Rasismen genomsyrar hela partiet, i många olika skepnader. Det handlar om nyansskillnader på den bruna stammen.

Splittringar och uteslutningar har kantat Sverigedemokraterna sedan starten 1988. Inget annat parti har uteslutit lika många medlemmar. Sedan valet 2010 och markeringen med ”nolltolerans mot rasism” har över 60 företrädare uteslutits. Researchgruppens avslöjanden de senaste åren har lett till ett flertal avhopp och utrensningar. Men maktkamp och ideologisk är inget nytt, och är förstås inte unikt för Sverigedemokraterna.

Det radikala och starkt nazianstrukna Nationaldemokraterna bildades 2001 av Tor Paulsson (organisatör) och Anders Steen (partiledare) efter att de uteslutits ur Sverigedemokraterna fyra månader tidigare. De låg bakom partiets valframgångar i Haninge men anklagades för att ha försökt bygga en ”hemlig, parallell organisation”, skrev partiet i ett pressmeddelande i april 2001. Återigen den till synes ideologiska dimensionen, vattendelaren mellan rumsren och mindre rumsren rasism.

Drivande i genomförandet av uteslutningen var Skånefalangen – de numera riksbekanta Jimmie Åkesson, Richard Jomshof, Björn Söder och Mattias Karlsson. Men några andra utrensningar gjordes aldrig då. Partisplittringen handlade mer om personlig maktkamp än ideologi och de som gick vidare till Nationaldemokraterna gjorde det frivilligt.

Nu spekuleras det om en liknande utveckling. Men det vore förmodligen fruktlöst av Hahnefalangen att välja samma väg som Steen och Paulsson. I början av 2000-talet var SD svagt. I dag är partiet så framgångsrikt att den breda borgerligheten har kommit med flera förslag som liknar SD-politik och det finns en debatt inom allianspartierna om hur man ska närma sig partiet. Får SD genomslag för sin politik, direkt eller indirekt, har de unga radikalerna knappast mycket att vinna på att bli ännu mer marginaliserade genom en utbrytning i ett nytt parti.

Bättre då att verka i partiets utkant men utan att kunna bli petade. Kasselstrand säger till Aftonbladet TV att han kommer att sitta kvar som SDU-ordförande, även om han blir utesluten som medlem i partiet. SDU är nämligen en ”närstående men fristående organisation”.

– Jag är vald av SDU:s över 5 000 medlemmar. Jag kommer att sitta kvar. Att avgå bara för att det finns en partiledning som inbillar sig ett och annat skulle vara ett svek.

Ett sådant vägval kan bli en win-win. Utåt sett är SD oanfrätt av etnonationalisterna, men i själva verket driver SDU då vidare den radikala ideologiska utvecklingen av partiet och kan även slussa andra, mindre radikala element in i moderpartiet.

En liknande analys av det tidiga 2000-talets splittring gjorde Expos Daniel Poohl och Mikael Ekman 2011 i boken Ut ur skuggan. Splittringen skapade visserligen stora organisatoriska problem för SD, skriver de, ”men i sin jakt på nya samarbetspartner blev konflikten med ND-falangen guld värd. Sverigedemokraterna kunde säga att extremisterna lämnat för att gå med i Nationaldemokraterna”.

Annons

Rekommenderade artiklar

Uteslutna SD:are kan bilda nytt parti

Konflikter och uteslutningar har följt på varandra efter Sverigedemokraternas inträde i stadshuset. Nu är ett nytt parti på väg att bildas, skriver Mathias Wåg.

© 2018 Stockholms Fria