Rekordlågt antal nya hyresrätter | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Rekordlågt antal nya hyresrätter

Den ökande andelen bostadsrätter kan bidra till ökad segregation, enligt forskaren John Östh.

Rika bor med rika och fattiga med fattiga. Så sammanfattar John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet, situationen i Stockholm. Han är medförfattare till rapporten ”Segregationen i Stockholms län” och konstaterar att boendesegregationen ökat de senaste åren.

– Förr fanns en idé om att man kunde komma in med ett skohorn här eller där. Nu ser vi hur vi helt separerar människor av olika bakgrund. Och ju större segregationen blir, desto mer självfödande i bägge riktningar, säger John Östh.

På nationell nivå har upplåtelseformen ingen betydelse för segregationen. Men i Stockholm och andra storstäder kan man se ett samband, säger John Östh.

– Stockholm blir ett bekymmer eftersom det är så många bostadsrätter redan och vi har sett under senare tid att insatserna blir väldigt höga. Då blir det ju en selektion i vilka grupper som har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden.

Från politiskt håll har ambitionen varit att öka hyresrätterna. Men det har gått trögt. Bara en tredjedel av de drygt 3 000 nya lägenheter som byggdes förra året var hyresrätter. Tidigare ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M) som fram till maktskiftet var ansvarig säger att målet har varit en så jämn fördelning som möjligt mellan hyresrätter och bostadsrätter.

Men enligt Larsson kostar det mer för staden att bygga hyresrätter. För att byggprojekten ska gå ihop ekonomiskt går det inte att ha ett mål om exempelvis 50 procent hyresrätter för varje projekt.

– Det är skillnad att bygga i Hagastaden där vi har en enorm överdäckning, eller på Årstafältet som har mindre kostnader för markexploateringar. Det handlar om att få ekonomin att gå ihop för att vi ska kunna bygga i hela stan.

Han tycker att det behövs fler hyresrätter men menar att antalet bostadsrätter också behöver öka.

– Du kan ha underskott i något enstaka projekt, men inte överallt. Du måste ha intäkter så att inte staden behöver låna till precis allt som görs.

Roger Mogert (S), stadsbyggnadsborgarråd, håller inte med om den analysen.

– Den tidigare majoriteten har hanterat markpolitiken så att man har tagit ut högsta möjliga pris. Med de villkoren går det inte att bygga hyresrätter. De ekonomiska intressena har fått styra. De har inte använt det viktigaste kommunalpolitiska verktyget vi har, allmännyttan.

Den rödgrönrosa majoriteten har som mål att bygga 40 000 nya bostäder fram till 2020, varav hälften hyresrätter. Det handlar om totalt 6 000 nya bostäder per år. Den tidigare majoriteten byggde i genomsnitt 3 700 bostäder per år 2010–2014.

Majoriteten hoppas också dubblera byggtakten i allmännyttan. Förra året påbörjades bara 330 byggprojekt inom allmännyttan.

– I dag finns ingen direkt brist på kapital i Stockholm. Det finns stor investeringsvilja både vad gäller privata och offentliga aktörer. Det handlar bara om att upplåta mark med tomträtt och att som kommun inte leta efter kortsiktiga vinster. Och naturligtvis ska vi använda allmännyttan, säger Roger Mogert.

Om antalet hyresrätter ska öka så mycket, räcker det med ett mål om 50 procent?

– Långsiktigt kanske vi kommer att behöva bygga en ännu större andel hyresrätter i framtiden men ett första mål att öka från 30 till 50 procent är ju ganska omfattande. Det kommer innebära en del tuffa beslut.

En annan utmaning är att se till att folk har råd att bo i de nya hyresrätterna. Ett investeringsbidrag på 3,2 miljarder kronor som regeringen har aviserat kommer att bidra. Men det behövs mer stöd från statligt håll, menar Mogert.

– Om man jämför med att vi lägger nästan 20 miljarder på att folk ska renovera sina villor så är det klart att en motsvarande satsning på nyproduktion av hyresrätter skulle kunna göra skillnad. Men det måste vara ett statligt beslut.

Fakta: 

Bostadsbyggandet i Stockholm 2014

• Färdigställd nyproduktion: 2 146 bostadsrätter (70%) och 925 hyresrätter (30%), vilket innebär en högre andel bostadsrätter än någonsin tidigare under 2000-talet.

• Påbörjad nyproduktion: 2 452 bostadsrätter (61%) och 1 203 hyresrätter (31%), varav allmännytta 330 st (8%).

• Under perioden 2000­–2014 var 59 procent av nyproduktionen i Stockholms stad bostadsrätter. Under 1990-talet stod bostadsrätterna för knappt hälften av nyproduktionen.

Rekommenderade artiklar

Skärholmen ska förnyas ”socialt”

Nu växer nya Skärholmen fram. ”Fokus Skärholmen är vårt profilprojekt när det gäller social hållbarhet”, säger stadsbyggnadsborgarråd Roger Mogert (S).

© 2018 Stockholms Fria