Vilka slutsatser har ni gjort i utredningsarbetet kring medborgarförslag?

– De positiva demokratieffekterna av medborgarförslagen är ganska små. Det finns goda exempel på hur enskilda individer har lyckats påverka demokratin på ett positivt sätt, men det tycks inte vara någonting som påverkar opinionsbildningen på ett bredare sätt. Det är väldigt få personer som känner till medborgarförslag och de fyller inte en central funktion i den lokala demokratin.

Vilka fördelar ger medborgarförslag till invånarna?

– Fördelarna är att det ger invånarna en formell kanal att få sin röst hörd i kommun- eller landstingspolitiken. Det är ett väldigt inkluderande redskap, alla kommunmedlemmar, oavsett om man har rösträtt eller inte, får använda det.

Vilka problem ser du med medborgarförslag?

– Det är oftast ”cykelställsfrågorna” som kommer in till politikerna, som att det fattas en parkbänk eller något liknande. Det kan bli ganska belastande för kommunen att hantera enkla ärenden. Många kommuner tycker att det här är kostsamt och betungande för något som egentligen har en ganska liten demokratieffekt – det är ju inte frågor som egentligen förändrar i stort. Sen är risken stor att det endast är resursstarka individer som redan har goda sätt att uttrycka sig på som kommer att nyttja det här.

Kan man göra medborgarförslag till ett effektivare verktyg för att ge medborgare inflytande?

– Jag tycker att det är spännande att titta på de förslag som testas i flera kommuner just nu – för att ett förslag ska tas upp av kommunfullmäktige krävs att det har fått stöd av ett antal andra medborgare. Det är en alternativ variant av medborgarförslag.