Inledare


Ylva Lundkvist Fridh
  • Crowdfunding kan ha en positiv inverkan på banksektorn, argumentar några forskare från Handelshögskolan. Men Ylva Lundkvist Fridh menar att delningsekonomins krafter att istället utaman den inte ska underskattas.
Fria Tidningen

Delningsekonomin utmanar bankerna

Privatpersoner som erbjuder taxitjänster i sina egna bilar, folk som hyr ut sitt gästrum som hotellrum, bybor som gör en samåkningsapp när kollektivtrafiken slutat fungera, bil-, verktygs- och klädpooler som gör ägande onödigt. Allt detta är exempel på den ”nya”, växande delningsekonomin.

Hur ny delningsekonomin egentligen är kan diskuteras. På landsbygden har det sedan århundraden varit norm att samarbeta med sina grannar för att skapa gemensam nytta av de resurser som finns tillgängliga. Det som är nytt kanske är att stadsbon, med hjälp av den digitala tekniken, börjat återupptäcka vad mycket smidigare livet kan bli när vi tar hjälp av varandra utan att behöva ta omvägen via marknaden. För delningsekonomi handlar mycket om just det: att skippa mellanhänderna för att istället ha direktkontakt mellan köpare och säljare via nätet.

I en nysläppt rapport från Entreprenörskapsforum resonerar handelshögskoleforskarna Robin Teigland och Claire Ingram samt Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank, kring vad trenden innebär i relation till nuvarande regelverk. Privattaxiappen Uber, ett slags formaliserat liftande, har till exempel stoppats i vissa länder eftersom tjänsten anses konkurera på ojämlika villkor med den reglerade taximarknaden. Visserligen skapar appen möjligheter för folk som har platser över i sin bil att tjäna en slant samtidigt som bilens kapacitet används mer effektivt. Men risken är att priset för en taxiresa pressas ner till en nivå som omöjligt kan täcka lön och skatter för en professionell chaufför. Tjänsten sänker trösklarna för möjligheten att tjäna pengar, men på bekostnad av arbetsrätt och traditionell organisering på arbetsmarknaden. Är det så att delningsekonomin bidrar till en tillbakagång till tiden före fackrörelsernas framgångar, då daglönare – eller frilansare som vi säger nuförtiden – står utan kontrakt, med hopp om att några oskattade slantar ska trilla in?

Rapportförfattarna argumenterar att den finansiella delen av delningsekonomin, kallad crowdfunding eller gräsrotsfinansiering, har en positiv inverkan på den traditionella banksektorn. Gräsrotsfinansiering innebär att den som har en idé samlar kapital (genom gåvor, lån, andelsförsäljning eller förköp) direkt från en folkmassa som stödjer förverkligandet av idén. De menar att eftersom banksektorn är för reglerad för att kunna bidra med riskkapital i tidiga skeden behövs detta komplement. Dessutom kan en lyckad crowdfunding-kampanj tjäna som underlag för en banks positiva riskbedömning vid en senare låneansökan.

Konkurrensen från den växande gräsrotsfinansieringen ska dock inte underskattas. Det finns hopp om att denna demokratiserade form av finansmarknad ska utmana de ohållbara, mångmiljardvinstutdelande, toppstyrda, svenska storbankerna. Crowdfunding innebär att den som har pengar över tar det fulla ansvaret för vad hens pengar gör när hen sover. Det innebär såklart att en stor risk flyttas från mellanhanden banken till privatpersonen. Så det kan behövas någon typ av försäkring mot den risken. Men det är ett fantastiskt steg bort från dagens ”drönarekonomi” där spararna normalt sett har noll koll på vilka dumheter deras pengar används till.

Delningsekonomin har en stor potential när det kommer till att effektivisera resursutnyttjandet och dessutom att flytta samhällsnormen bort från det privata ägandet till ett kollektivt delande. Det är en vision värd att jobba för. Visst kan negativa sidoeffekter behöva åtgärdas, till exempel med nya skatter. Men delningsekonomins möjlighet att decentralisera marknaden får inte regleras bort.

ANNONSER

© 2024 Stockholms Fria