'Kollektivtrafikpengarna ska användas till kollektivtrafik' | Stockholms Fria

Fördjupning


Helena Svensson
Fria.Nu

'Kollektivtrafikpengarna ska användas till kollektivtrafik'

100 miljoner om året. Det är vad SL hostar upp för att sanera klotter och annan skadegörelse.

- De pengarna kunde man haft roligare - och fått mer kollektivtrafik för, säger Maria Adolfsson.

En av grunddrifterna för graffitimålare sägs vara en önskan om uppmärksamhet, att synas och bli sedd. Eller som Maria Adolfsson, pressekreterare på Storstockholms Lokaltrafik, SL, säger: 'en egotripp'.

Detta skulle i sig vara förklaringen till att tunnelbanan och olika mer eller mindre offentliga miljöer utövar en sån lockelse på sprayflaskeförsedda unga män. Givetvis syns ett färggrant avtryck av fler ju längre det får sitta kvar.

Alltså skulle det kanske fungera att upplåta vissa inramade utrymmen - à la reklamskyltarna - för de graffitiroade? Att legalisera vissa specifika utrymmen - i förhoppningen att det övriga klottret då minskar?

- Kollektivtrafikpengarna ska användas till kollektivtrafik, inte ungdomsförsök - varken för blockflöjtsspelande ungdomar eller för graffitifrälsta, säger Adolfsson.

Hon menar att det är det olagliga elementet som driver målarna. Att själva vitsen är att det är illegalt.

- De pratar om att 'om bara SL gjorde si och så ...', men stänger man av kameran säger de tvärtom - då heter det att 'det är ett krig, det spelar ingen roll vad ni gör, vi kommer aldrig sluta'.

SLs mål är att allt klotter ska bort så fort som möjligt. Enligt Maria Adolfsson görs ingen konstnärlig bedömning, tags och graffiti jämställs och det spelar heller ingen roll om det sitter på en vägg eller på ett tåg.

Connex personal har dock order om att rapportera de större graffitimålningarna till den av städpatrullerna som har jourtjänstgöring. Mindre klotter anmäls till ett telefonnummer med lägre prioritet. Ändå är den officiella hållningen även här att allt betraktas som klotter. Man menar att en tag inte ska sitta längre bara för att det är en tag.

Connex har som policy att plattformsväggarna ska saneras inom tolv timmar, och väggen bakom strömskenan inom ett dygn. Att klotter vid rälsväggen får sitta något längre beror på att man vid borttvättningen måste bryta strömmen, att det krävs tågvarnare och att det därmed måste ske nattetid.

På tunnelbanetågen gäller att allt klotter betraktas som skadegörelse, och det ska helst inte sitta kvar över huvud taget.

- Har någon skrivit könsord eller något diskriminerande byter vi ut tåget blixtsnabbt, säger Mikael Heres, kontrollant av städningen på Connex tåg.

Hur länge ett nerklottrat tåg får rulla beror annars lite på var det befinner sig. Om det är mindre grejer, kanske något som riskerar att kladda ner folks kläder, kan jourstäd ibland tillkallas. Men städmöjligheterna är begränsade så länge tåget är i trafik - allt större tas om hand i depån.

- Sitter klottret utanpå tåget är det självklart lättare för personalen att upptäcka, men policyn att allt ska bort så fort som möjligt gäller oavsett, säger Mikael Heres.

År 2001 genomförde SL en undersökning om kundernas attityder och värderingar av kollektivtrafiken. Den visar att det finns ett starkt samband mellan ålder och attityd till klotter. Hela 80 procent av de över 51 år tycker att nedklottrade miljöer skapar otrygghet. Av ungdomarna mellan 15 och 17 år håller bara 40 procent med om det - alltså hälften så många.

71 procent av de över 51 år tycker att klottersanering ska ha högre prioritet, mot bara 44 procent av de mellan 15 och 17 år. Dock är resenärerna ganska ense om att det är bra med övervakningskameror på stationer och i tåg, samt att det bör finnas mer SL-personal i trafiken under kvällar och helger.

Maria Skoglund är vd på Clear Channel, ett företag som sköter affischering åt bland andra SL och Stockholms stad. Hon kan förstå att folk upplever reklam, liksom graffiti, som störande, eftersom de inte själva kan välja om de vill se den eller ej. Hon menar dock att man måste se det i ett större perspektiv, att reklamen innebär intäkter för bland andra SL - pengar som gör att vi resenärer kan resa något billigare. Enligt Maria Skoglund får SL varje år mellan 20 och 40 miljoner i intäkter via reklamen. Clear Channel äger dessutom stans alla busskurer och bekostar både underhåll och städning av dem.

- Så även om man kan störas av reklamen kanske den är värd alla de miljoner man annars skulle gå miste om, säger hon.

Men reklamen är ju överallt, den går som en löpeld av identiska affischer över stan - är inte det ett övergrepp i det offentliga rummet?

- Reklamen är väldigt reglerad - varje tillstånd går genom många olika instanser och vi följer alla generella och etiska regler, säger Maria Skoglund.

Enligt henne bryr sig företaget egentligen inte om vad som sätts upp på affischerna, så länge motiven inte är olagliga, oetiska eller upplevs som stötande eller kränkande. Hon tror inte att det skulle vara något problem med graffiti i planschform, om den hypotetiske annonsören betalade marknadsmässigt och bilden i fråga inte uppmanade till någon form av brott eller var olämplig på annat vis.

Även reklam utsätts för klotter eller graffiti. Clear Channel trycker alltid upp ett överskott av affischer, för att kunna laga eller återställa översprayad reklam. Gäller det sönderslagna busskurer gör man en polisanmälan.

- Visst förstår jag att folk har åsikter, men det finns forum att uttrycka dem i - det är fel att förstöra andras egendom, säger hon.

Hon menar att i en demokrati väljer vi våra representanter, som därefter stiftar våra lagar.

- Då kan ingen alltid få som den vill - det gäller både EMU och detta.

Rekommenderade artiklar

Slutstation - sanering

Klotter på tunnelbanetåg saneras med hjälp av högtryckstvättar. Och medel som är så starka att materialen i klottersaneringshallarna rostar, ärgar och skrumpnar ihop.

Exakt vad medlen i förlängningen gör med vår miljö - och sanerarnas hälsa - är svårt att veta.

Fria.Nu

Målning mellan mossa och myrar

Mitt på dan var luften fortfarande klar och muren ännu torr. Av med locket, på med en cap, skaka, testspraya. Perfekt! Fyra timmar senare finns inte en torr yta - allt är översprayat.

Rollern klafsar fram över indigoblå, utstuderat spretiga bokstäver. Döljer och förgör. Lämnar ett smutsgrått brett avtryck, som kölvattnet efter en Finlandsfärja. Äter den tidigare graffitin - för att bereda.

Fria.Nu

Ett krig mellan pengar och unga viljor

Vi pratar om det offentliga rummet som om det vore stadsmiljöns svar på allemansrätten. Men hur är det egentligen? Är inte huvuddelen av det offentliga redan paxat och ägt? Den strömlinjeformade reklamen tillåts breda ut sig, samtidigt som man begår en olaglig handling om man tejpar upp en lapp på ett elskåp. Tydligast märks kanske spänningen i graffiti-frågan. Mer eller mindre unga och medellösa mot samhällets ordningsmakt och kapital. Lagar och samhällsekonomiska värden som låter högtryckstvättarna tala, mot dem som tar sig friheten att skrika inkognito - via sprayburkar.

Fria.Nu

© 2018 Stockholms Fria