• Grönsaker till salu på Bondens marknad i Stockholm. Fler och fler vill köpa ekolivsmedel men utbudet riskerar att minska framöver.
Landets Fria

Fler vill köpa ekomat – men färre odlar

Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar, och på sina håll gapar hyllorna tomma efter ekomärkta varor. Samtidigt slutade över 1 000 ekolantbrukare med sin verksamhet under förra året. Dålig lönsamhet och politisk osäkerhet präglar deras val.

Enligt oberoende Ekowebs undersökning var den svenska försäljningsökningen av ekologiska livsmedel under förra året unik i världen. Ekologiska livsmedel såldes för 15,5 miljarder kronor, vilket var en uppgång med 38 procent jämfört med året före. Maria Dirke är verksamhetsledare för Ekologiska lantbrukarna, och känner väl till siffrorna.

– Jag tycker att det är fantastiskt och väldigt skojigt att det är allt fler konsumenter som väljer ekologiska livsmedel. Även om man inte väljer det hela tiden är det fler som väljer eko ibland, och det gör att det blir en väldigt stor ökning.

Samtidigt slutade över 1 000 ekologiska lantbrukare med sin verksamhet under förra året, och den ekologiska arealen i landet har minskat med 5 procent, enligt Jordbruksverkets statistik. Medelåldern är ganska hög inom lantbruket, även om den är något lägre för de ekologiska producenterna, och en del slutade därför helt enkelt på grund av ålder. En annan förändring är certifieringen, som tidigare innebar att alla som odlade ekologiskt kunde få ersättning från Jordbruksverket. Endast de som skulle sälja ekologiska varor behövde certifieras.

De som till exempel producerade ekologiskt foder till djuren på gården räknades som ekobönder, utan att behöva någon certifiering. Detta har dock ändrats, och gjort att fler trillar bort ur statistiken.

Men inte heller detta räcker som förklaring – folk väljer helt enkelt att sluta att producera ekologiskt.

– Visst är det tråkigt. I väldigt många fall är det rationella beslut som ligger bakom och det gör situationen bekymmersam, säger Maria Dirke, som är långt ifrån förvånad.

– Den här utvecklingen har pågått sedan 2010. Då hade vi nästan 100 000 hektar i omläggning för ekologisk produktion, sedan har det minskat för varje år som har gått.

Varför är det då så här – om ändå konsumenterna faktiskt vill ha ekologiska livsmedel? Dels handlar det om att den relativa lönsamheten för ekologiskt har minskat. Glappet mellan ekologiskt och konventionellt odlat har helt enkelt blivit mindre, även om eko fortfarande är dyrare. Det, i samband med stor politisk osäkerhet, tror Maria Dirke är de absolut viktigaste orsakerna.

I mitten av juni träffades EU:s jordbruks- och fiskeministrar för att diskutera regler för ekologisk produktion, men frågan har präglats av osäkerhet.

– Möjligheten att få ersättning är villkorad med regler som ännu inte är klara. Om man både har låga priser och osäkra politiska signaler – då är det ganska rimligt att man avvaktar.

För även om konsumenterna nu ropar efter eko kan man inte, som Maria Dirke säger, byta från konventionell odling till eko ”lite då och då” efter hur marknaden ser ut för tillfället. Det handlar om långsiktiga investeringar, och ett intresse av att driva utvecklingen framåt från lantbrukarnas håll. Regeringen har talat om satsningar, men Maria Dirke vill att de så kallade satsningarna ska synas i sömmarna.

Hon menar att de snarare pekar på sänkta ambitioner. För kan man verkligen tala om satsningar när det nya lantbruksprogrammet ger de som lägger om till ekologisk produktion 10–30 procent lägre ersättning än tidigare? Och när det inte längre finns några mål kring hur stor areal i landet som ska vara ekologisk, så som det fanns tidigare? Risken är att Sverige, som tidigare har setts som ett offensivt föregångsland på området, hamnar efter. Det har redan börjat hända.

– Det finns många som skulle vilja producera de här livsmedlen – och som vill att efterfrågan från konsumenterna ska tillgodoses av svenska producenter. Men det måste vara rätt förutsättningar, säger Maria Dirke.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Stockholm ratar vegodag i skolan

”Jag avskyr symbolpolitik och vill inte tvinga barn att äta vegetariskt om de vill äta allsidigt”, säger skolborgarråd Olle Burell (S).

© 2024 Stockholms Fria