”Hjärnan är specialiserad att hantera musik.” | Stockholms Fria
  • Disco med hörlurar i projektet Lunch beat på Centralen, alla hjärtans dag 2014.
Stockholms Fria

”Hjärnan är specialiserad att hantera musik.”

Den 22 oktober föreläser Gunnar Bjursell på Stadsbiblioteket om kultur och hälsa. Han är professor emeritus och verksam vid Karolinska Institutet. Han kommer att tala om hur vår hjärna påverkas av kultur, ett forskningsområde som han i Sverige är ledande inom. Innan dess talar Töres Theorell om musik och hälsa den 8 oktober. Båda föreläsningarna ingår i bibliotekets höstserie på tema hälsa.

Vad händer just nu i forskningen?

– De nyaste rönen handlar om barns lärande. Det du gör rent musikaliskt vid tre till fem års ålder påverkar resten av livet. Förutom att det underlättar inlärning av matematik och språk så handlar det om förmågan att höra skillnad på ljud, och det gör att du kan känna igen röster på människor och höra nyanser. Det har också visat sig att kulturell stimulans för barn, som musik och berättelser, kan träna upp den empatiska förmågan. Barn som dansar eller sjunger i kör övar också upp sin sociala kompetenss, och det kan säkert minska risk för mobbning.

Stämmer det att du möttes av skepsis när du började forska om kultur?

– Ja. Jag höll ju på med genetik och kloning, så när jag började prata om ”mjuka” värden så var det många som ställde sig undrande. Jag hävdar att de inte alls är mjuka, utan de fostrar oss och våra förmågor. Området är omgärdat av anekdoter och kuriosa, men det jag har försökt tala om är att kulturen har biologiska effekter. Följaktligen är den också relevant för den moderna hjärnforskningen.

Vad händer i hjärnan när vi upplever kultur?

– Forskningen domineras av musik, eftersom det är relativt enkelt att försätta människor i stämningslägen med musik. Man kan samtidigt studera hjärnan med magnetkamera. Från början är hjärnan specialiserad för att hantera musik. I höger hjärnhalva finns musikcentrum, medan vanligt språk är lokaliserat till vänster hjärnhalva. Det har spekulerats i att musiken är ett helt eget språk som står vårt känsloliv mycket närmare. När vi till exempel upplever mer harmonisk musik så ser man i pannloben, där tanke och känsla kopplas ihop, att aktiviteterna går upp mot det mer euoforiska. Vid annan typ av musik stimuleras andra centra.

Hur kan vi må bättre av kultur?

– En stark kulturupplevelse kan lindra smärta, ångest och trötthet. Den intensiva njutningen som kultur ger tar överhand över fysiska obehag. Studier visar att den typen av njutning förmedlas av väldigt specifika kanaler i hjärnan som sätter igång frisättning av dopamin. Och den mängden som man får av att lyssna på musik – den har farmakologisk styrka.

Effekten påverkas förstås av vad lyssnaren tycker om musiken?

– Man kan inte blanda ihop olika upplevelser, musik kan orsaka både rädsla, melankoli och njutning. Det är många olika delar av hjärnan som interagerar. Upplevelsen är personlig. Det är mycket individuellt och beroende av kontext, och minnen spelar en stor roll. Likaså den kultur vi är uppväxta i. Den västerländska musiken är till exempel väldigt speciell i det att den inte innehåller så mycket improvisation. Det som är improviserat stimulerar det associativa systemet i hjärnan, medan mer strukturerad musik kopplas till det logiska systemet.

Rekommenderade artiklar

© 2020 Stockholms Fria