• "I en sån här situation måste du stå upp och våga göra nånting. Vi försökte skapa lite ljus i flyktingarnas liv. Det släcks nu", säger Wouter van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem och initiativtagare.
  • Labb i elektroteknik, KTH.
    Lärarna i elektroteknik erbjöd asylsökande att "skuggläsa" 24 kurser. Här en labb där studenter testar hur svängningar i en stålbalk försedd med propeller påverkas av motorns varvtal.
  • ”Vi har nästan alltid haft studenter som inte är inskrivna på lektionerna. Universitetet borde vara en offentlig plats där alla är välkomna så länge de inte stör undervisningen”, säger Wouter van der Wijngaart som vill bjuda in asylsökande till KTH:s undervisning.
  • KTH:s samarbetsorganisation European university association uppmanar universiteten att öppna för asylsökande.
Stockholms Fria

Lärare vill undervisa flyktingar – stoppas av KTH:s ledning

En grupp lärare i elektroteknik på KTH har bjudit in asylsökande att delta i ett tjugotal kurser.

– Det kostar nästan ingenting, det är bra för dessa personer och bra för Sverige, säger initiativtagaren Wouter van der Wijngaart.

Men nu säger högskolans ledning stopp.

Asylsökande är välkomna att delta i undervisningen på 24 kurser vid Kungliga tekniska högskolans (KTH) avdelning för elektroteknik. Det gick att läsa på utbildningens hemsida fram till i måndags.

– Flyktingar kan inte arbeta och får inte ha undervisning innan deras fall prövas. De kan få sitta och vänta två år utan att göra något. Det är omänskligt, säger professor Wouter van der Wijngaart, som är en av initiativtagarna.

Arbetsmarknaden för studenter i elektroteknik skriker efter folk. Det kommer att behövas tusentals ingenjörer under de kommande åren och det finns en stor brist på mattelärare.

När elektroteknik gick ut med att asylsökande var välkomna hann en handfull studenter anmäla intresse under en veckas tid.

– De kommer hit och har redan sin kandidatexamen klar. Hur dumt kan det vara att inte ta vara på det här?, säger Wouter van der Wijngaart.

Tanken var att studenterna skulle få ”skuggläsa” kurserna, alltså inte antas officiellt och inte heller få betyg eller ta examen. Däremot skulle lärare på sin fritid kunna skriva personliga rekommendationsbrev till de asylsökande studenterna, för att öppna möjligheter på arbetsmarknaden eller för framtida studier. Ett tjugotal lärare var med på initiativet.

Men i måndags sa högskolans ledning stopp. Sidan som erbjöd kurser för flyktingar togs bort från KTH:s webb. I ledningens brev till de anställda går att läsa att ”det tänkta upplägget rundar den lagstiftning som finns”.

– Det här är gjort med de allra bästa intentioner och god vilja, däremot har det gått för fort och vi bedömer att initiativet inte är förenligt med vårt regelverk, säger Katja Tollmar Grillner, dekan på KTH.

Högskolan bryter mot sitt uppdrag om de ger en viss målgrupp plats på ordinarie utbildning, där andra måste gå igenom en antagningsprocess och i vissa fall betala studieavgifter, anser ledningen.

Men Wouter van der Wijngaart underkänner deras tolkning av reglerna.

– Det här är inte studenter i samma bemärkelse. Om du kommer in och betalar får du betyg och diplom, det är stor skillnad. Vi har nästan alltid haft studenter som inte är inskrivna på lektionerna. Universitetet borde vara en offentlig plats där alla är välkomna så länge de inte stör undervisningen.

Katja Tollmar Grillner säger att problemet var att det hela marknadsfördes som en utbildning KTH erbjöd.

– Det är inte självklart hur gränsen dras mellan frivilliga initiativ och myndighetsinitiativ, men som man gick ut med det här, med begränsade platsantal och rutiner för antagning och löfte att studenterna skulle kunna få ett sorts intyg – då blir det som en typ av program. Ska vi göra något sådant måste vi ha ett tydligt uppdrag från regeringen eller exempelvis Migrationsverket.

Så om enstaka asylsökande vill delta i undervisningen utan att detta uppmuntras på KTH:s hemsida, då är det okej, eller?

– Öppna föreläsningar är ju öppna, det är absolut en möjlighet. Men inte att delta regelbundet i undervisning på det sätt som angivits i initiativet, säger Katja Tollmar Grillner.

KTH:s rektor Peter Gudmunson säger i en intervju på högskolans personalnyhetssajt Campi att han tycker att ”det vore bra om KTH kunde hjälpa mer. Universiteten och i synnerhet KTH är internationella och gränslösa mötesplatser”. Och European university association, en samarbetsorganisation för europeiska universitet, uppmanade i slutet av oktober sina medlemsuniversitet, däribland KTH, att omgående öppna universiteten för asylsökande.

Katja Tollmar Grillner menar att skolledningen jobbar på saken.

– Vi har under hösten väckt frågan när vi har haft forskningsministern på besök och för dialog med utbildningsdepartementet. Vi vill till exempel utvidga programmet Sfinx, som är riktat till nyanlända ingenjörer med uppehållstillstånd, eller utveckla motsvarande program. Jag tror engagemanget är uppskattat men vi får ha respekt för att regeringen har lite mycket just nu, säger hon.

Även Wouter van der Wijngaart ser ett behov av tydligare regler för vad KTH kan göra för asylsökande studenter, men han vill inte vänta på att agera.

– Sverige och Europa är lite överrumplade av situationen och våra regelverk är inte färdiga. Då behövs gott ledarskap. I en sådan här situation måste du stå upp och våga göra någonting. Det har jag försökt göra. Vi försökte skapa lite ljus i flyktingarnas liv. Det släcks nu.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria