Sprakande färger i symbios av liv och konst | Stockholms Fria

Recension


Konst
Moment – Moki Cherry
Av: Moki Cherry
Var: Moderna museet
När: T o m 10 oktober

  • Moki Cherry under ett uppträdande med Organic music på 1970-talet.
  • Det sprakar av färg och form och experimentlusta, skriver Martin Holmström om Moki Cherrys textiler. Här Brown Rice från 1975.
  • Första scenen ögonblicket, ett verk från 1970.
Stockholms Fria

Sprakande färger i symbios av liv och konst

Moderna museet ställer ut
Moki Cherry.

Utställningen med Moki Cherry på Moderna museet visar inte bara ett mångskiftande konstnärskap, utan fångar också en tidsanda. Det är 1960- och 70-talen som står i fokus – gröna vågen, självhushållning, experiment och gränsöverskridanden där musik, målning, teater och dans smälter samman. Moki Cherry och hennes man Don Cherry skapande konst och musik lite vid sidan av etablerade gallerier och scener, en alternativ kultur som var lika mycket livsstil.

Don och Moki träffades i Stockholm i mitten av 1960-talet och inledde ett tätt samarbete genom happenings, skivomslag, affischer och musik. De skapade konceptet Organic music för att beskriva den fria blandform av kultur som de arbetade med. Tillsammans flyttade de till Tågarp 1970 och startade en kulturförening och en form av social och kulturell organisering vid sidan av det etablerade samhället.

Deras hem blev en knutpunkt för kultur och fungerade bitvis som ett kollektiv. Moki startade en teatergrupp för barn och ungdomar (där bland andra Eagle-eyed Cherry och Shanti Rooney deltog) och utvecklade vidare arbetet med blandformer av konst. För Moki Cherry kunde ett bruksföremål bli ett konstföremål utan att upphöra att vara bruksföremål. Man kunde bokstavligen sitta på ett konstverk.

Denna inställning till konsten återspeglas också i Moment – Moki Cherry. Här ryms inte bara konstverk, utan också dokumentation genom fotografier och videoklipp från Organic musics happenings, och ur högtalarna strömmar fusionjazz. På väggarna hänger Mokis starkt lysande textiler som sprakar av färg och form och experimentlusta. Och den där lusten gör att man blir glad av att kliva in i utställningen, låta sig omslutas. Den väcker inte bara nostalgiska känslor, utan visar också på ett miniatyrsamhälle där kulturen inte har paketerats som en produkt och placerats i ett fack, utan står i centrum och är en naturlig del av det sociala livet. Här får man se barn som sitter och leker mitt i verken, i den pågående processen, som deltar i de happenings som är lika mycket liv som konst.

Det finns något att lära av den här öppenheten och utforskandet i en tid när kultur ofta stavas i kronor och ören, vare sig det handlar om anslag eller exportsuccéer.

Rekommenderade artiklar

© 2021 Stockholms Fria