• De ”mentala kartorna” koreografen Anna Asplind utvecklat visar bland annat upplevda avstånd, (des)orientering och ljudintensitet.
Stockholms Fria

Koreograf ska få fler att cykla

Haninge kommun har anställt en koreograf för att få fler att välja bort bilen. Resultatet kallas ”mentala cykelkartor”. Flum och slöseri med skattepengar eller en innovativ metod för framtiden? SFT tar reda på vad det handlar om.

– Haninge är byggt på premissen bil. Det här är ett sätt att utveckla trafikplaneringen från en cyklists perspektiv, säger Annica Hjerling (MP), kommunalråd med ansvar för hållbarhetsfrågor.

Den här gången handlar det inte om cykelbanors bredd och längd utan kvalitativa mått som trygghet och orientering. Kommunen har använt sig av en konstnärlig avant-garde-metod som går ut på att cykla omkring utan mål och genom sina upplevelser samla ny information om en plats.

– Det var en stark och härlig frihetsupplevelse, säger Annica Hjerling, som testat.

Metoden kallas dérive, som betyder att driva omkring på franska. Den härstammar från situationisterna, en konstnärlig och politisk grupp i Paris som under mitten av 1950-talet undersökte hur den fysiska miljön påverkar känsloliv men också hur vi väljer att röra oss.

Koreografen och kulturgeografen Anna Asplind har inspirerad av dem cyklat runt planlöst i Handenområdet under 8–10 timmar om dagen under en veckas tid.

– Som dansare vet man hur man kan få information om rummet genom kroppen. Min kropp är mitt analysverktyg. Resultatet är mentala kartor över mina inre upplevelser från cyklingen, säger hon.

En av de totalt sex olikfärgade kartorna visar upplevda avstånd, till skillnad från faktiska. En annan visar ljudmiljö och en tredje orientering, berättar Anna Asplind:

– Jag märkte att som cyklist får man följa bilarnas orientering, lokal cykelskyltning saknas. Om man inte har en tydlig karta i huvudet förstår man kanske inte var det går att cykla.

En karta visar barriärer, som också beror på att stadsdelen planerats för bilar.

– Väldigt mycket fasader möter en, till exempel parkeringshus. Det är inte helt lätt att hitta till centrum, säger Asplind.

Kartorna ska kunna användas av stads- och trafikplanerare, för att underlätta för cyklister när man till exempel ska planera en ny bebyggelse.

– Det är ingen rocket science utan mer ett material man kan addera till de vanliga trafikanalyserna. Många pratar om de här värdena, men har svårt att få in dem i processen. Man har inte analysverktygen, säger Anna Asplind.

Projektet har dock retat upp flera cyklister i staden. Medlemmar i Facebookgruppen Cykla i Stockholm ifrågasätter att kommunen lägger pengar på detta och några beskriver det som ”flum”, ”obegripligt” och ”dumheter”.

– Jag tror det kan handla om att att vi inte lyckats kommunicera vad projektet syftar till. Att man missuppfattat och tror att vi gör detta istället för att satsa på fler cykelvägar när det snarare är så att vi vill använda fler metoder i trafikplaneringen, säger Annica Hjerling.

De 60 000 kronor som de mentala cykelkartorna kostat kommer från Haninge kommuns så kallade ”klimatmiljon”, en pott som ska gå till nytänkande projekt inom hållbarhetsområdet.

– Det är en fristående budget och inget som tas från cykelvägarna. Om man jämför med de miljoner per år vi satsar på cykelvägar går det inte att mäta med samma måttstock ens, säger Annica Hjerling.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nacka bästa cykelkommunen

Nacka är Stockholms läns bästa cykelkommun och intar en fjärdeplacering i landet. Vallentuna är sämst, enligt Cykelfrämjandets årliga kommunjämförelse.

© 2024 Stockholms Fria