• Ända in på 1800-talet arbetade många kvinnor som rodderskor och rodde gods och människor mellan öarna i Stockholm.
Stockholms Fria

1600-talets Stockholmskvinnor arbetade lika mycket som männen

Historikern Sofia Ling har forskat på kvinnors arbete i Stockholm under 1600- och 1700-talen och funnit att det varken var marginellt eller tillfälligt, utan många gånger centralt för hushållens försörjning. Med klagomål till myndigheterna som källa lyfter hon fram kvinnors egna röster om sina arbeten.

I december 1750 vänder sig brännvinsförsäljerskan Margareta Örn till Stockholms stads handelskollegium med ett klagomål. Två av stadens uppsyningsmän hade beslagtagit två kärl med brännvin från henne med förevändningen att hon skulle ha sålt på en otillåten plats. Margareta, som hade tillstånd att sälja både öl och brännvin, ansåg att hon var oskyldig till uppsyningsmännens anklagelse och krävde att genast få tillbaka brännvinet hon skulle sälja på sin krog på Norrmalm.

Fallet – som historikern Sofia Ling funnit under sin forskning till boken ”Konsten att försörja sig” (Stockholmia förlag, 2016) om kvinnors arbete i Stockholm mellan åren 1650 och 1750 – ger en bra illustration över hur livet kunde se ut i 1700-talets Stockholm. Arbetet var strikt reglerat – det krävdes tillstånd både för att bedriva en verksamhet och också var, hur och när den fick bedrivas. Uppsyningsmännen hade som uppgift att kontrollera att bestämmelserna följdes, men oförrätter kunde beklagas hos myndigheterna. Varje invånare i staden hade rätt hade inkomma med ett sådant klagande, varför det är ett intressant källmaterial att titta på.

?– Det är verkligen intressant, men det är inte så många som tittat på det eftersom det är väldigt tidsödande, säger Sofia Ling, som tittat på runt 400 suppliker som klagomålen kallas.

?– Till skillnad från till exempel skattelängder är det väldigt mycket text. Men det är väldigt givande. Personen berättar varför den klagar och vad den vill ha hjälp med och därför får man en liten levnadsberättelse.

Genom det här materialet får man också fram kvinnorna, vilket annars är svårt. Det är därför unik information Sofia Ling fått fram om kvinnors arbetssituation i Stockholm under den här tiden.

I tidigare forskning har man förutsatt att mannen var huvudförsörjare i det tidigmoderna samhället och kvinnors arbete beskrivs som marginellt, tillfälligt eller illegalt. Men Sofia Lings forskning visar att det är något som inte stämmer för 1600- och 1700-talets Stockholm. För även om kvinnor inte var myndiga och hade samma politiska rättigheter som män, rådde det i praktiken en tvåförsörjarmodell.

?– Det var fattigt och man var tvungen att hjälpas åt. Det fanns ingen manlig försörjarnorm utan myndigheterna såg det som en gemensam sak mellan man och hustru att försörja hushållet, bådas bidrag var lika nödvändigt.

Att både män och kvinnor som stod utan maka/make benämns som ”ensörjare”, alltså ensamförsörjande, visar också att normen var en tvåförsörjarmodell.

I 1600- och 1700-talets Stockholm arbetade alla kvinnor och inom alla områden, säger Sofia Ling. Förutom soldatyrket fanns inget arbete som var reserverat endast för det ena könet. Arbetslivet var dock mycket reglerat och det var en kvinnas civilstånd som styrde vilket arbete hon kunde ta. Endast gifta kvinnor fick driva utskänkning, hålla en krog och förestå olika verksamheter. Ogifta kvinnor var ofta pigor och det var då den gifta kvinnan i hushållet som hade en överordnad position, gav order och skickade ut pigorna att göra ärenden. Unikt för Stockholm är de så kallade rodderskorna, de kvinnor som skötte färjetrafiken och i småbåtar rodde människor och gods över vattnen. Ofta var det en gift kvinna som hade roddtillståndet som sedan hade pigor anställda för att ro.

– Gifta kvinnor hade en mer självständig position.

Men även jämlika samarbeten förekom, berättar Sofia Ling.

– I ett klagande står det om kvinnor som köpt upp stora laster med citroner som de verkar ha köpt upp kollektivt för att kunna köpa stora kvantiteter. Myndigheterna reagerar inte över detta utan det verkar tillåtet och till och med önskvärt att man samarbetade.

Det var också vanligt att ett gift par bedrev en verksamhet tillsammans.

– Det kunde se ut så att mannen tog ansvar för krogen där de bodde, medan kvinnan sålde öl och brännvin i ståndet ute på stan. Eller att mannen fiskade och kvinnan stod på torget och sålde fisken.

Uppgifterna i ”Konsten att försörja sig”, som är en del av det större forsknings- och digitaliseringsprojektet Gender and work vid Uppsala universitet, är en viktig pusselbit till hur kvinnors arbete egentligen såg ut i det tidigmoderna samhället, säger Sofia Ling. Och hon hoppas att mer forskning kommer ägnas åt hur det faktiskt såg ut i praktiken.

– Kvinnor var omyndiga, men det fanns ett pragmatiskt förhållningssätt hur det fungerade i praktiken. Hur pass unikt det här var för Stockholm och Sverige får kommande forskning visa, säger Sofia Ling.

Fakta: 

Läs mer om projektet Gender and Work på projektets hemsida: gaw.hist.uu.se

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria