Hus på hjul ger ekonomisk hållbarhet | Stockholms Fria
Sara Karnehed

Fördjupning


Sara Karnehed
  • Sandra Falkeborns hus ska bli grönt med brutet tak och ockragul dörr. ”Jag har alltid tänkt att jag vill bo i ett hus. Det behöver inte vara stort, bara det är mitt eget ställe.”
  • Sandra Falkeborn.
  • Husvagn var aldrig ett alternativ för Markus Skoog. "Husvagn är som att bo i en plastpåse med gift. Det är frigolit som släpper ifrån sig gifter hela vagnens livstid. Jag tänker inte på att jag bor i en vagn nu, det är ett riktigt trähus, med riktiga fönster. Allt är som ett riktigt hus förutom att jag kan flytta det med en traktor. "
  • De flesta möbler är platsbyggda och fungerar även som förvaring i Markus Skoogs hus.
Fria.Nu

Hus på hjul ger ekonomisk hållbarhet

Att bygga hus på hjul kan vara ett sätt att bo billigt och skuldfritt. Markus Skoog och Sandra Falkeborn är två som ser möjligheterna öka i ett mindre hus.

Tidigare hade Markus Skoog som han beskriver det, ett vanligt Svenssonliv i Stockholm. Han arbetade heltid som snickare, hade lägenhet och lantställe. Men han tröttnade på sitt stressiga liv och bestämde sig för att förändra det. Det blev en flytt till Dalarna för att studera ekologisk odling och hållbart leverne på folkhögskolan i Skattungbyn norr om Orsa. Under kursen byggde han sitt första hus på hjul.

– Jag kände att jag behövde mitt eget space så jag byggde min första vagn, den var sju kvadrat, berättar Markus Skoog.

Varför blev det ett hus på hjul?

­– Jag inte hade råd att köpa mark och bygga hus, men jag hade råd att bygga hus. Hellre hus än mark tänkte jag. Då kan jag spara ihop pengar till att köpa mark.

Markus Skoogs nuvarande vagn är på 17 kvadratmeter. Den tog två månader att färdigställa vilket kostade ungefär 85 000 kronor. Månadskostnaden för boendet inklusive el och markhyra är nu omkring 700 kronor.

Husets inredning har både form och funktion. Ingenting är lämnat åt slumpen. De flesta möbler är platsbyggda och fungerar även som förvaring. Entrén har en öppen planlösning till loftet vilket ger en känsla av rymd. Fönstren på de båda gavlarna ger gott om ljus. Dörrens placering på långsidan av huset bidrar till en öppen känsla.

­– Folk brukar säga att det är som Alice i underlandet. Det ser ut som ett litet hus på utsidan men känns stort inuti, säger Markus Skoog.

Tiny houses är en rörelse i USA. Till en början var husen populära att bygga bland en medelklass där barnen flyttat ut. Det var ett sätt att bygga bättre istället för större. Efter stormen Katrina spred sig lösningen att bygga mindre bland fler. Småhus är billigare att bygga och förvalta, de behöver inga bygglov och tar mindre plats. I Sverige finns flera kollektiv med småhus på vagn. Ett av dem ligger i Skattungbyn i Dalarna. Det är där Markus Skoog bor.

– Vi är nio personer som bor i kollektivet på en gård utanför byn i olika vagnar och småhus.

Kollektivmedlemmarna har gemensamma odlingar, en inköpsförening för vegetarisk mat och ett matlag som roterar mellan de olika husen.

Markus Skoog har märkt av ett ökat intresse av att bo och bygga litet. Som snickare håller han kurser i olika byggtekniker. 250 personer anmälde sig till den senaste kursen i husbygge på hjul.

– Det är människor som lockas av att ha ett väldigt billigt boende. Att kunna vara borta i ett halvår, eller få möjlighet att ägna sig åt sin konst konst eller musik. Människor som är medvetna om att ekonomin i världen kan krascha. Generellt är det livsnjutare som gillar att fika och kramas snarare än att ha materiell rikedom.

Den rådande normen att bygga ekologiskt med passivhus tror inte Markus Skog är särskilt hållbar annat än för offentliga byggnader som skolor.

– Jag har aldrig förstått hur vi kan prata om hållbara byggen och samtidigt helt bortse från den ekonomiska hållbarheten. Måste du ta ett lån på flera miljoner för att köpa dig ett hus är det i grunden ekonomiskt ohållbart för de allra flesta av oss.

Efter att ha bott i vagn från och till sedan 2010 har han köpt egen mark i närheten av byn. En stor tomt med gott om plats för odling, och förstås - för många små hus.

– Jag kommer att rulla dit huset och sedan är planen att bygga en massa roliga små hus som jordskepp, tornhus och kubbhus, säger Markus Skoog.

Utanför Nyköping är Sandra Falkeborn i början av sitt husbygge på vagn som ska stå klart i slutet av sommaren. Hon har precis avslutat folkhögskoleutbildning inom konsthantverk och keramik vid Vårdingeby folkhögskola.

Hon föll för idén med att bygga ett litet hus på hjul på grund av det billiga priset och viljan att ha något eget.

– Det som lockade med vagnen var att jag skulle kunna flytta den. Jag har inte råd att köpa ett eget hus, jag känner mig instängd i städer och jag vill inte bo i en lägenhet. Det är dyrt att hyra hus och jag är lite trött på att bo hos andra. Jag behöver ett eget litet space, det behöver inte vara något stort, säger hon.

Sandra Falkeborn bygger sitt hus på en förlängd balvagn. I de 12 kvadratmetrarna kommer det finnas en köksdel med kylskåp, gasolspis och en vattentank, mulltoa, ett sovloft och en matdel.

Hon räknar med att slutpriset kommer hamna på runt 100 000 kronor.

– Då har jag räknat in allt, inklusive bensinkostnader för att åka och hämta begagnade saker men jag räknar inte med tiden jag lägger ned på det.

Att arbeta med konst tar plats. Planen är att skaffa en verkstad där hon kan arbeta med sin konst. Hon tror inte att storleken på sitt nya hus kommer kännas begränsande.

– Vill man så finns det alltid plats. Men det är klart, jag har två systrar som har fått barn, och man vill ju att alla ska få plats. Samtidigt bygger jag ju det här för att få ett eget space. Jag tänker att jag kommer spendera tid på andra platser också. Hemma blir en plats för avkoppling och lugn.

Fakta: 

Medelsvensken bor på 42 kvadrat

Bostadsytan i Sverige ligger på 42 kvadratmeter per person enligt siffror från SCB. Men beroende på om du bor på landsbygden, där andelen villor är fler, eller i storstadsområdena, där flerbostadshusen dominerar, varierar bostadsytorna.

Personer i Stockholm och Sundbyberg bor trängst med i medel 34 kvadratmeter per person. I hyresrätterna är ytorna minst med 31 kvadratmeter per person i Stockholm medan villaboende i samma kommun har i genomsnitt 38 kvadrat att disponera. Göteborgarna har i genomsnitt 36 kvadratmeter boyta. Störst bor villaägare i småländska Emmaboda med 57 kvadrat per person.

Föga överraskande sammanfaller bostadspriserna med utrymmet. Fastighetspriset för en kvadratmeter bostadsrätt i Stockholm var enligt de senaste siffrorna från SCB 47 373 kronor vilket är de högsta i landet. I Göteborg är snittpriset för en bostadsrätt 28 774 kronor per kvadratmeter. Bland de billigaste bostadsrätterna hittar du i Emmaboda där en kvadratmeter i genomsnitt kostar 249 kronor.

Även priset på hyresrätter i allmännyttan varierar stort mellan olika kommuner. I Göteborg och Stockholm betalar du en dryg tusenlapp per kvadratmeter i hyra vilket skiljer sig från Åsele där hyran i genomsnitt är 620 kronor per kvadratmeter.

Rekommenderade artiklar

Bushcraft lockar nya överlevare

I en vardag där det mesta hänger på mobiltäckning och strömförsörjning har fenomenet bushcraft blivit allt mer populärt.

– Folk gör det för att kunna ta hand om sin familj om det händer något eller för att lära sig mer om naturen, säger kursarrangören Andreas Ahlsén.

Fria.Nu

”Det finns ingen coolare plats att bo på”

Bilden av att bara oambitiösa och misslyckade personer stannar kvar på landsbygden får studenter att flytta från glesbygden, menar journalisten Kristina Ernehed. Nu har hon bestämt sig för att ändra på fördomarna.

Fria.Nu

Turism gör landsbygd urban

Starka normer om att landsbygden inte kan erbjuda en framtid möter de unga som väljer att bo kvar, visar en ny doktorsavhandling i kulturgeografi. På platser med turism skapas flera av de möjligheter som finns i en storstad.

Fria.Nu

© 2018 Stockholms Fria