Kanholmsfjärden 2015. Svenska Freds sänker ner en skylt med en bild av en manlig sjöman och texten ”Welcome to Sweden. Gay since 1944”. Det var året då Sverige legaliserade homosexualitet. Sjömannen sänder också ut budskapet ”This way if you are gay” i morsekod, med Rysslands homofientliga lagstiftning som trolig adressat.

Få lär minnas händelsen, men snart är den en del av vår gemensamma historia. Stockholm läns museum samlar just nu in historier som den från privatpersoner.

– Vi vill identifiera och uppmärksamma platser i länet som är eller har varit betydelsefulla för hbtq-communityt, berättar Annelie Kurttila, enhetschef på museet.

Projektet heter Stockholm region unstraight och syftet är att ”komplettera historien”, visa att den rymmer även icke-straighta röster.

– Ju fler berättelser vi får in och uppmärksammar, desto mer komplett blir historien, säger Annelie Kurttila. Vi vill göra den queera historien till en del av den allmänna historieskrivningen.

Det kan handla om platser där en kan vara sig själv, utan att oroa sig för rådande normer. Kanske som gayklubben i Jakobsberg på 1970-talet, vars historia museet kommer att lyfta fram. Eller platser där något har hänt som bidragit till en förändrad lagstiftning. Men berättelser som varit viktiga för bara ett fåtal kan också belysa historien.

– Det första homosexuella paret som gifte sig i Täby kyrka delar med sig av sin historia. Där har vi pratat med prästen också, om varför hon valde att viga dem, säger Annelie Kurttila.

En historia handlar om det framgångsrika damfotbollslaget i Tyresö där flera stjärnor var lesbiska. En annan berättar personligt om Sundbybergs badhus, som är hbt-certifierat och har tre omklädningsrum, varav ett är enskilt och kan användas av exempelvis transpersoner.

Efter att identifieringsfasen är över ska berättelserna lyftas fram på nätet. Men platserna kan också besökas av allmänheten. Vissa ska få en skylt på plats och museet ska ta fram en audioguide.

– Medan man besöker platsen ska man kunna lyssna på intervjuer, se bilder eller en film via guiden i sin mobil, säger Annelie Kurttlia.

Har Stockholms läns museum tidigare uppmärksammat hbtq-historia?

– Inte på det här viset, men vi har till exempel visat Elisabeth Ohlson Wallins utställning In hate we trust. Det är ett annat perspektiv på hbtq-frågor. Men vi har inte gjort det så här systematiskt. Det blir som en internutbildning på samma gång.

Annelie Kurttila hoppas att projektet ska smitta av sig och genomsyra museets övriga verksamhet. Men det har varit svårt att få tag på berättelser.

– Jag var med på ett panelsamtal under Pride förra året och bad människor kontakta oss, men det gav klent resultat. Vi har varit med i artiklar, träffat grupper inom RFSL med mera. Kanske tänker folk att det sparas för evigheten när det är ett museum, och att det är skrämmande av någon anledning. Men om någon vill vara anonym går det självklart jättebra. Huvudsaken är att berättelserna blir kända.

Projektet genomförs tillsammans med The Unstraight Museum, ett internetmuseum som dokumenterar och synliggör hbtq-kulturarvet. Det finansieras genom medel från länsstyrelsen och ska vara färdigt i november. Man tar även fram en lärarhandledning riktad mot högstadie- och gymnasielärare.