Var tredje inom socialtjänsten vill byta jobb | Stockholms Fria
Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • Många socialsekreterare hinner inte göra ett så bra arbete som de skulle vilja – och nästan var tredje skulle vilja byta jobb om de fick ett annat.
  • – Det främsta som behövs är balans mellan krav och resurser. Det behövs fler kollegor och det behövs ett ledarskap som är närvarande, säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.
Fria.Nu

Var tredje inom socialtjänsten vill byta jobb

Två av tre socialsekreterare anser att de ofta inte hinner göra ett så bra arbete som de vill på grund av den höga arbetsbelastningen. Att många dessutom upplever en tystnadskultur och bristande öppenhet gör att utvecklingen går långsamt. Många har tröttnat och vill bort från sina jobb.

Det senaste året har inneburit utmaningar för Sveriges socialtjänst med många nyanlända och ensamkommande. Men även om ett högre flyktingmottagande har påverkat både arbetsbelastning och fokus på socialtjänsten är problemen med en stressig arbetssituation inte nya.

Wanja Astvik är docent i psykologi och forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och vid Akademin för hälsa vård och välfärd, Mälardalens högskola. Hon har arbetat med en forskningsstudie där 4 800 medarbetare inom socialtjänsten medverkat.

– Genom det stora urvalet från hela Sverige får vi en tydligare bild av att problemen verkligen finns i stor skala, och att det inte handlar om problem i enskilda kommuner. Jag vet inte om jag är förvånad över resultaten, men det är skrämmande att det ser så fruktansvärt dåligt ut på vissa håll.

Wanja Astvik har gjort olika studier på socialtjänsten sedan 2007. Resultaten från de tidigare, mindre studierna går igen. Arbetsbelastningen är alldeles för hög och medarbetare upplever bland annat obalans när det gäller resurser, motstridiga krav och svårigheter att leva upp till socialtjänstlagen.

Men något som det inte har rapporteras om lika ofta är upplevelsen av tysta arbetsplatser. Över hälften av socialsekreterarna och biståndshandläggarna tycker att det är svårt att öppet diskutera brister i verksamheten.

– Många upplever att det inte är okej att tala om det som de inte klarar av, säger Wanja Astvik.

Hon ser det som att den ökade individualiseringen på arbetsplatser generellt också gör att man skuldbelägger individen när något inte fungerar. Socialsekreterare som säger att de inte hinner med får till svar att ”prioritera bättre”.

– Det är på samma sätt när människor börjar utveckla stressrelaterade problem och lösningen är individuell. De skickas till företagshälsovården, istället för att man jobbar systematiskt med arbetsmiljöfrågorna, säger Wanja Astvik och fortsätter:

– Är det flera personer på en arbetsplats som mår dåligt måste man se det som ett systemfel.

Att det i dagsläget inte är så märks i studien. 23 procent av socialsekreterarna upplever till exempel att synpunkter som gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor inte alls får gehör, och dubbelt så många tycker bara att de får gehör i viss mån.

Astviks forskningsstudie är utförd i samarbete med fackförbunden Vision och Akademikerförbundet SSR. Veronica Magnusson är förbundsordförande för Vision och säger att studien visar på samma problem som de hör från medlemmar hela tiden – men att få det svart på vitt i en så omfattande studie gör förändringarna som krävs tydligare.

– Det främsta som behövs är balans mellan krav och resurser. Det behövs fler kollegor och det behövs ett ledarskap som är närvarande.

Att många inom socialtjänsten inte upplever en hållbar arbetssituation märks inte minst på frågan kring hur många som skulle byta jobb om de hade möjlighet. Nästan var tredje medarbetare skulle avsluta sin nuvarande anställning om de hittade ett nytt arbete, och ännu fler funderar på det. Veronica Magnusson ser stabilitet på arbetsplatser och ett lugn i personalomsättningen som en av de allra viktigaste frågorna.

– Kontinuitet är väldigt viktigt i det sociala arbetet, både för de som socialtjänsten är till för och för att medarbetare ska känna stöd på arbetsplatsen. Nu är det är ganska många arbetsplatser där personalomsättningen är så hög att till och med de som bara jobbat några år är de mest erfarna. Cheferna ska kunna ägna sig åt arbetsplatsen och inte bara åt nyrekryteringar, det kostar mycket både i tid och ekonomi.

Nu väntar arbetet med att analysera undersökningen vidare, och också påbörja en ny mätning för att se vad som har hänt under det gånga året. Wanja Astvik tror att allt fler kommuner börjar få upp ögonen för problemen, och märker en stor skillnad mot när hon för knappa tio år sedan började med forskningsområdet.

– Det har hänt någonting de senaste åren i intresset för socialtjänsten, 2007 och flera år fram var det i princip en icke-fråga.

Veronica Magnusson håller med – det har börjat gå framåt tack vare både nationella åtgärder och lokala satsningar. Nu krävs främst uthållighet, att vända från en krissituation tar tid och även efter åtgärder kan resultaten dröja. Särskilt svårt kan det vara för mindre kommuner, och Veronica Magnusson säger att det märks en oro.

– Mindre kommuner har svårare att rekrytera och behålla personal, och det handlar både om konkurrensen och urbaniseringen i stort. Får man ett dåligt rykte kan det gå snabbt utför, och det tar ett tag att hämta upp det igen när det finns så många olika arbetsplatser att välja på för socialsekreterare.

Fakta: 

Villkoren i socialtjänsten

4 860 medarbetare inom socialtjänsten har svarat på enkäten. Ungefär två tredjedelar är socialsekreterare, men även biståndshandläggare, chefer och övriga medarbetare finns med i materialet. Du kan själv titta på diagrammen och göra olika jämförelser på: pifokus.se/socialtjansten.

Rekommenderade artiklar

Sex timmars arbetsdag på prov

Socialsekreterare i Angered ska på prov få arbetstidsförkortning med förhoppningen om medarbetare som mår bättre.

Fria.Nu

Extra team ska stötta i Stockholm

Socialborgarråd Åsa Lindhagen hoppas att förstärkningsteamet ska göra arbetssituationen bättre för medarbetare inom socialtjänsten, där många vill sluta.

Fria.Nu

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

© 2018 Stockholms Fria