”Behov ska avgöra preventivmedel – inte plånboken” | Stockholms Fria
Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • "Man behöver kunna möta behovet individuellt och erbjuda hela sortimentet för de personer som de vanligaste preparaten inte passar för." Det säger Ingrid Frisk som är sexualpolitiskt sakkunnig hos RFSU.
Fria.Nu

”Behov ska avgöra preventivmedel – inte plånboken”

Staten tar från och med nästa år över kostnaderna från landstingen för att subventionera preventivmedel för unga. Men RFSU hoppas att det inte ska ses som ett sätt att spara pengar – utan att bredda utbudet. Som det ser ut i dag har endast fyra landsting samtliga alternativ till subventionerat pris.

Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, gör varje år en rapport kallad Sverigebarometern där bland annat vilka preventivmedel som subventioneras jämförs mellan olika landsting och regioner. Från och med 1 januari nästa år sker en förändring då staten, istället för landstingen, kommer att ta över kostnaden för att subventionera preventivmedel för alla upp till och med 20 år.

– Vad vi önskar nu när staten går in och betalar för subventionen upp till 20 år, vilket innebär en kostnadsreducering för landstingen, är att de istället ska kunna lägga de pengarna på att bredda utbudet, säger Ingrid Frisk som är sexualpolitiskt sakkunnig på RFSU och fortsätter:

– Statens syfte är inte att spara pengar åt landstingen utan syftet är att det ska bli mer jämlikt. Därför menar vi att de pengar som landstingen inte behöver betala ska användas till fortsatt preventionsarbete eller för att till exempel förbättra ungdomsmottagningar.

Sedan RFSU började med Sverigebarometern 2010 går det att se en tydlig utveckling. Som det ser ut i dag följer många landsting Sveriges kommuners och landstings, SKL:s, rekommendation från 2013. Enligt den ska unga upp till 25 år få preventivmedel för en kostnad på max 100 kronor per år, så länge de ingår i läkemedelsförmånen.

Åldersgränserna skiljer sig inte längre åt i olika landsting, så som det var förut, utan samtliga subventionerar upp till 25 år.

Ingrid Frisk säger att det absolut har gått åt rätt håll, inte minst sedan SKL:s rekommendation, men att det inte heller är en spikrak utveckling.

– Den kom till för att det innan såg ännu värre ut. Men det innebar också att flera landsting, till exempel Kronoberg och Västra Götaland, som tidigare hade ett bredare sortiment gick till ett smalare sortiment när åldersgränsen höjdes.

Den rena kostnadsfrågan innebär inte så stora skillnader. Fem landsting erbjuder preventivmedel helt kostnadsfritt, medan det i Dalarna kostar max 200 kronor per år och alla övriga följer SKL:s rekommendation om max 100 kronor per år.

Men för de unga som vill ha ett preventivmedel som inte ingår i läkemedelsförmånen kan det bli betydligt dyrare. Endast 4 av de 21 landstingen eller regionerna subventionerar samtliga alternativ på marknaden.

Vissa landsting har gjort enskilda tillägg till exempel det som brukar kallas p-ring, som egentligen inte ingår. Men de som behöver ett preparat som ligger utanför läkemedelsförmånen måste i många landsting betala fullt pris, vilket kan innebära en kostnad på upp till 1500 kronor per år.

– Man behöver kunna möta behovet individuellt och erbjuda hela sortimentet för de personer som de vanligaste preparaten inte passar för. Man ska inte behöva gå som 24-åring och be sina föräldrar om hjälp för att köpa preventivmedel, säger Ingrid Frisk.

Ibland lyfts farhågor om att läkemedelsföretagen skulle kunna sätta vilka priser de vill, om staten säger att de kommer att subventionera alla alternativ.

– Men har man hittat ett preventivmedel som fungerar vill ju de flesta inte byta när de har fyllt 26 år – skulle priserna då vara orimliga skulle de ju väljas bort, säger Ingrid Frisk.

Dessutom, menar hon, måste man lita på de professionella som skriver ut preventivmedel, och att de inte ska behöva begränsas av tanken på vad personen i fråga har råd att betala.

– Jag har väldigt svårt att tro att det sitter barnmorskor och tänker att ”nu börjar vi med det dyraste och om inte det fungerar, går vi över till ett billigare.” Men preventivmedel ska avgöras efter behov och inte efter plånbok. Det är en försvinnande liten kostnad i alla fall, jämfört med att inte få till något preventivmedel och bli oönskat gravid.

Fakta: 

Drygt hälften av de p-piller som finns på marknaden ingår i läkemedelsförmånanen. Dessutom ingår implantat (det som brukar kallas p-stav eller hormonstav), en av tre sorters injektioner (det som brukar kallas p-spruta) och tre av fyra sorters hormonspiraler. Varken p-ring eller p-plåster ingår. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som avgör vad som ingår.

Källa: RFSU:s Sverigebarometer

Annons

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

© 2018 Stockholms Fria