Den grönaste granen är närodlad | Stockholms Fria

Fördjupning


Patrik Persson
  • Den svenska vanliga granen är det bästa alternativet om du vill ha årets grönaste gran. Är den dessutom närodlat blir den ännu grönare.
Fria.Nu

Den grönaste granen är närodlad

I december kommer ungefär tre miljoner granar transporteras, köpas, pyntas och sedan dansas ut. Men julgranen är en kär tradition med stor miljöpåverkan, så här ger vi er tipsen på hur ni väljer den grönaste granen.

– Energin i en julgran motsvarar fyra tvättar med tvättmaskin, säger Jonas Rudberg, sakkunnig i skogsfrågor hos Naturskyddsföreningen. Och den siffran gäller enbart det sista ledet i granens livscykel, när den eldas upp. Innan dess ska den odlas, växa i ungefär tio år, sågas ner och transporteras i flera led innan den står grön och grann i stugan.

Julgransodlingen räknas inte till skogsnäringen utan till jordbruket. De allra flesta granar odlas på nedlagd åkermark. Enligt siffror från Lantbrukarnas Riksförbund i fjol hade granodlingen bland svenska bönder ökat med 33 procent under en treårsperiod, till 520 hektar från 391 hektar. Frågan är hur det påverkar miljön, när mark som tidigare använts för bete eller odling av säd och raps blir granplantage.

– Vi har inte tryckt särskilt mycket på frågor kring hur julgransodlingen påverkar den biologiska mångfalden. Anledningen till det är att åkermarken som används inte var något naturligt ekosystem från början och att det finns betydligt sämre saker som den marken kan användas till än granodling ur ett miljöperspektiv, säger Jonas Rudberg.

Julgransodlingen i sig verkar alltså inte vara en potentiell miljöbov, men det är viktigt att skilja lantbrukarnas julgransodling från skogsbruket där granarna odlas för att bli pappersmassa. Det tycks snarast som att julgransodlingen på svensk mark är det miljövänligaste alternativet.

I en undersökning som Naturskyddsföreningen lät göra jämfördes tre typer av granar. Den svenska vanliga granen (Picea abies) som ibland kallas rödgran jämfördes med den yvigare varianten som går under namnet kungsgran eller ädelgran (Abies nordmannia) och till det lades även plastgranen.

Det sämsta miljövalet är plastgran, även om en använder den i många år. Den totala miljöpåverkan ­– när en räknar in produktion, transporter samt mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning – blir störst med en plastgran, enligt Naturskyddsföreningens undersökning som då räknade med att plastgranen fick hänga med i tio år.

– De flesta plastgranar är dessutom tillverkade i låglöneländer i Sydostasien, så där finns även den sociala aspekten att tänka på. Är du allergisk och inte kan ha en riktig gran så ska du fråga efter PVC-fri plastgran när du köper ny, säger Jonas Rudberg.

Det bästa miljövalet i undersökningen blev den vanliga rödgranen, som är enklare att odla i Sverige.

– Den växer naturligt här och kräver därför minst användning av bekämpningsmedel och gödsel än ädelgranen för att växa, förklarar Rudberg.

Den största miljöboven i granhandeln är transporterna. Även där förlorar ädelgranen mot rödgranen. Av de drygt tre miljoner granar som säljs kring jul har omkring 2,8 miljoner sitt ursprung i Sverige. Resterande importeras, främst från Danmark. Det som importeras är framförallt ädelgran.

– Närodlat är bäst, så fråga granhandlaren varifrån granen kommer om du vill göra ett bra miljöval. Granar som importeras transporteras ofta med lastbil, det ger betydligt större klimatpåverkan än närodlat, säger Jonas Rudberg.

Att både konsumenter och producenter i allt större utsträckning börjar tänka klimatsmart kring julgranen märks på flera sätt. Ett relativt nytt fenomen är att beställa hem granen på nätet.

– Fråga granhandlaren efter ekologiska granar. Finns inte det på torget så går det att köpa på nätet. De granarna är KRAV-märkta också. Hemtransporten har visserligen en miljöpåverkan, men det vägs upp av att granarna är odlade i Sverige och utan kemiska bekämpningsmedel, säger Jonas Rudberg.

När granen till slut dansas ut ska den i värsta fall ställas i grovsoprummet, helst lämnas in till återsamlingsplatser där granar samlas in för att brännas till ny energi.

– Det är rätt mycket energi i en gran, så vart de tar vägen är inte försumbart med tanke på att det omsätts tre miljoner julgranar. Har du en plastgran ska du ge fasen i att elda upp den. Den ska till plast och metallåtervinningsstationen, men allra helst återanvändas nästa jul, säger Jonas Rudberg.

Fakta: 

Julgransfakta

Historia

Att ha julgran var tidigare en sed för de finare hemmen och den kom ursprungligen från Tyskland, där julgranar funnits sedan slutet av 1600-talet. Den första svenska julgranen ska ha funnits på Stora Sundby i Södermanland, hos familjen Wrede-Sparre år 1741. Julgranen blev vanlig i svenska hem under senare hälften av 1800-talet. Julen som vi känner den nu är i många stycken en 1900-talsskapelse där man tagit till vara en del gamla traditioner och lagt på en del nyare företeelser.

Miljön i granen

Med varje julgran följer ett stort antal småkryp. En nyhuggen gran kan innehålla upp mot 10 000 individer av ett femtiotal olika arter. Det är dels insekter som direkt livnär sig av granens barr, knoppar, skott eller bark. Bland annat fjärilar vars larver äter av barren och gallmyggor som lever i skotten. Den andra stora gruppen lever som rovdjur eller parasiter på andra djur. Jordlöpare jagar små fjärilslarver, parasitsteklar letar efter värddjur och spindlar söker hela tiden efter lämpliga byten.

Hugga gran

I en webbenkät på Skogssverige.se svarade nästan 70 procent av totalt 2 296 deltagande att de någon gång har knyckt en gran. Om stölden skedde från en granhandlare eller i skogen framgår inte. Men om möjlighet finns att (lovligen) hugga en gran själv i närheten av hemmet så är det ett miljövänligt alternativ. Men undvik att ta en gran i sumpiga områden eller i en myrkant. I myrar bildas sumpgaser som även tas upp av växterna på platsen. En sådan gran kan börja lukta illa när den tinar upp i rumsvärmen.

Återvinna julgranen

Granar sorteras som trädgårdsavfall och kan återvinnas till kompostjord, biobränsle och biogas. På kommunens hemsida finns information om uppsamlingsplatser för granar. Det är fastighetsägarens ansvar att ta hand om den.

Julens stora miljöbov

Transporterna ger störst negativ miljöpåverkan i granhandeln. En ännu större miljöbov kring julen är transporten av människor som reser för att hälsa på nära och kära. Välj kollektiva färdmedel eller samåk för en grönare jul.

Alternativ till plastgran

För allergikerna kan en äkta gran vara omöjlig. Ett alternativ till miljöboven plastgran är att bygga en egen gran av vad som finns till hands hemma. Klippta tygremsor från gamla sängkläder, ett sopkvastskaft och några gamla galgar ur garderoben kan både bli en ståtlig gran och en rolig verksamhet att samlas kring inför julen.

Källor: Skogssverige.se, lrf.se samt diverse miljöbloggar.

Annons

Rekommenderade artiklar

Så räddar vi Sveriges odlingsmark

Jordbruksmark försvinner och Sveriges självförsörjningsgrad ligger runt noll – men det finns många förslag för att vända trenden.

Fria.Nu

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

© 2018 Stockholms Fria