”Bristen på vårdplatser bidrar till att patienter dör” | Stockholms Fria
  • Läkaren Mani Shutzberg är med och arrangerar de kommande protesterna vid landstingshuset i Stockholm.
Stockholms Fria

”Bristen på vårdplatser bidrar till att patienter dör”

”Nästan ett helt sjukhus saknas i Stockholm. Är vi beredda att betala priset?” säger läkaren Mani Shutzberg som är med och arrangerar de kommande demonstrationerna.

I fjol ställdes 1 161 operationer i länet på grund av brist på personal och vårdplatser. Att vänta flera timmar på akuten och att vårdas i sjukhuskorridorer är vardag. Läkaren Mani Shutzberg, som gör allmäntjänstgöring på Södersjukhuset, menar att den pressade situationen äventyrar patientsäkerheten:

– Man får direktiv från ovan om att effektivisera och öka ruljansen. Patienter som inte är helt färdigbehandlade skrivs ut. Det kan leda till vårdskador. I vissa fall bidrar det till att patienter dör.

Mani Shutzberg har arbetat på kirurgi, internmedicin och är nu inom psykiatri. Bristen på personal och vårdplatser upplever han på alla avdelningar. Och den får inte bara medicinska konsekvenser, säger han.

– Det är sorgligt att höra en dement patient skrika efter personal och veta att man inte har tid för att andra har mer akuta behov av vård. Man rationaliserar bort omsorg och omvårdnad om de väldigt sköra. Det är ovärdigt.

Hårdast drabbas de som inte kan säga ifrån, alltså äldre, dementa och människor som inte kan svenska, tror Mani Shutzberg. För personalen leder stressen till att många säger upp sig och söker sig någon annanstans. Det ökar i sin tur trycket på de som stannar kvar.

– Min upplevelse är att jag och många av mina kollegor är väldigt stressade, både av den objektiva arbetsbelastningen, men också av ”empatistress”. Det står någon inför en som förtjänar hjälp men vi hinner inte hjälpa.

En av orsakerna till att vårdläget försvårats är att det högspecialiserade sjukhuset Nya Karolinska som öppnade i november tar emot färre patienter än gamla Karolinska universitetssjukhuset, utan att länets övriga akutsjukhus har byggts ut i tid för att täcka upp. Flytten skedde också innan infrastruktur som telefoni fungerade helt, och tekniska problem i samband med öppningen har sänkt sjukhusets kapacitet. Köerna till en hjärtoperation har fördubblats sedan Nya Karolinska öppnade, skriver DN.

– Inom hjärtsjukvården blir köerna allt längre i Stockholm. Starten för rekorddyra Nya Karolinska har ju inte varit så bra. För att korta köer och öppna vårdplatser krävs en bättre personalpolitik och att vårdens pengar går till vård, säger oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) till tidningen.

Att Nya Karolinska betalat stora summor till konsulter för sjukhusets nya organisation kritiseras också av demonstranterna, som använder parollen ”Ge konsultlönerna till vården”.

– Man håller på att införa ett managementsystem som inte tidigare är beprövat i större skala, med konsulter som inte har erfarenhet av kärnverksamheten. Det är en nödlösning att investera i administrationen runt vården. Man tror att det ska effektivisera, när det som behövs är att tillföra resurser, säger Mani Shutzberg.

Karolinska har till exempel betalat 2 600 kronor i timmen till nyexaminerade konsulter, enligt en granskning som Kaliber i Sveriges Radio P1 gjort. Lönen för en nyexaminerad sjuksköterska i Stockholm ligger på 25 500 kronor i månaden.

Vad gör landstinget för att undvika inställda operationer? Frågan har ställs i en skrivelse av oppositionslandstingsrådet Håkan Jörnehed (V). Hälso- och sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin svarar att ”den avgift som patienten kan begära ut från sjukhuset om en operation ställs in är en åtgärd som vidtagits av landstinget för att minska antal operationer som ställs in”. Patienter kan begära ut 1 500 kronor om operationen ställs in mindre än 48 timmar före planerad tid.

Någon märkbar effekt på inställda operationer går dock inte att se. 2016 betalade akutsjukhusen ut 2,4 miljoner för ändamålet, 22 procent mer än 2015.

I veckan presenterade alliansmajoriteten i landstinget sina förslag på hur sjukvårdskrisen ska lösas. Det handlar främst om att styra om patientflöden från sjukhus till vårdcentraler och att ge patienter en fast läkarkontakt.

– Vi behöver lösa problemet med att många patienter har väldigt många läkarkontakter. Nu vill vi att alla ska få en fast läkarkontakt med ett helhetsansvar och som är navet i primärvården och vägleder vart man går vidare. Man ska erbjudas en ansvarig namngiven läkare och inte bara välja en husläkarmottagning, säger Irene Svenonius (M) till Svenska Dagbladet.

Läkaren Mani Shutzberg är inte nöjd med politikernas syn på var problemet ligger.

– Det irriterar mig att landstingpolitikerna inte delar min och mina kollegors uppfattning om vad som är fel. De verkar tro att neddragningen av vårdplatser inte kommer till ett pris. Men det gör det. Jag uppmanar alla att sluta knyta näven i fickan och komma och berätta det för politikerna på demonstrationen.

Demonstrationer under parollen ”Öppna alla vårdplatser” hålls vid landstingsfullmäktiges möten den 14 mars, 9 maj och 13–14 juni.

Annons

Rekommenderade artiklar

Sopkonflikt hotar i Stockholm

Nytt avtal kan leda till sopkaos i höst. Sopåkarna flaggar redan nu för vild strejk om inte den nya entreprenören Renonorden backar.

© 2017 Stockholms Fria