Fantasifullt om naturens mörka sida | Stockholms Fria

Recension


Konst
Natura Dentata
Var: Kulturhuset
När: T o m 18 juni
Av: 12 konstnärer

  • Henrik Håkanssons exploderande klibbal.
  • Anna-Karin Brus blomsterstilleben sammansatta av fotografier urklippta ur böcker.
  • Ragnar Perssons teckningar i tusch och blyerts.
Stockholms Fria

Fantasifullt om naturens mörka sida

Natura Dentata gör upp med en romantiserad bild av naturen.

Plötsligt hörs en bedövande smäll. Naturen osäkras redan i det första utställningsrummet, där en klibbal sprängs i luften. På stora skärmar får vi se hur den i slow motion rasar samman, imploderar i ett stigande moln av rök. Under fem minuter hörs ett dovt brus innan det väldiga trädet åter sprängs. Henrik Håkanssons verk är ingången till Natura Dentata, som låter växter och djurs mörkare sidor framträda.

Det finns en utbredd föreställning om naturen som något vackert och själfullt, en oas där vi kan få en stunds vila från den moderna människans moraliskt besudlade värld. Kulturhuset ger här en motbild till tv-program om grönsaksodling i lantlig idyll eller om snälla apor som plockar loppor i varandras päls. Här bjuds på naturromantikens antites.

Tolv konstnärer och modeskapare ger sina bilder av naturens mörka sida. Märta Mattsson gör broscher och halsband av insekter, möter sina egna fobier för kackerlackor och omvandlar dem till smycken. Hennes verk visas i upplysta glasmontrar i ett rum med dämpad belysning. Eftersom jag själv har fobi för kackerlackor närmar jag mig dem lite försiktigt, uppskattar smyckenas skönhet men med en känsla av äckel.

Mitt emot hänger Ragnar Perssons teckningar av märkliga växter och naturlandskap i tusch och blyerts. Ödehus, ormar och svart skog påminner om de dolda hot som väntar oss utanför tullarna. Eller är det kanske våra inre demoner som materialiseras?

Paulina Wallenberg Olsson har skapat en skottsäker, militärgrön aftonklänning. Här är det kanske människonaturen som är hotet, på ett liknande sätt som i Björn Kjelltofts kreationer. Han har sytt en militäruniform av moderiktiga, blommiga gardiner. Borgerligheten skyddar sig mot pöbeln och trollbinds samtidigt av ett falskt, naturromantiskt ideal.

Det är lätt att få en disneyfierad bild av blommor och bin om sällan lämnar betongen. Natura Dentata lyfter på naturens slöja utan att för den skull kännas särskilt hotfull. Det är en fantasifull och stimulerande utställning. Allra bäst gillar jag Anna-Karin Brus blomsterstilleben. Hon har fogat samman dem genom att klippa ut fotografier ur böcker, måla i skarvarna och sedan lacka ytan. Bland blommorna döljer sig djur – en fladdermus, malar, en uggla som attackerar en blombukett, en vargunge som visar tänderna. Vad som på ytan ser ut att vara en natur strikt styrd och arrangerad av människan visar sig ha en egen vilja och kraft. Och vi som är trötta på gulliga djurbilder i flödet på nätet får vårt lystmäte. Äntligen får vi se en kattunge med gapet öppet i ett ondskefullt grin.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Stockholms Fria