”Det finns ingen anledning att inte sätta upp solceller” | Stockholms Fria
Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • Ett speciellt rotavdrag för solel och minskat krångel med blanketter för både moms och bygglov är några av faktorerna som Johan Öhnell från solelkommissionen tror kan ge oss mer solel.
  • "I Sverige finns det nog fortfarande en bild av att det inte är så enkelt eftersom man inte ser så mycket solceller." Det tror Johan Öhnell är en av anledningarna till att det fortfarande går lite långsamt framåt för solelen i Sverige.
Fria.Nu

”Det finns ingen anledning att inte sätta upp solceller”

Minskat krångel med blanketter, möjlighet att flytta el mellan olika hus och ett speciellt rotavdrag för solel. Det är några av recepten för ett Sverige där solel står för 10 procent av elanvändningen till år 2030. Fria samtalar med Johan Öhnell, Solelkommissionen och Solkompaniet, om hur vi når 50 gånger dagens nivå av solel på bara 13 år.

Sverige behöver alla typer av förnybar el; både sol, vind och vatten för att klara sitt elbehov. Solel och vindkraft fungerar bra ihop, det är mest sol på sommaren och blåser mest på vintern, säger Johan Öhnell som är ansvarig för nätverket Solelkommissionen och ordförande i Solkompaniet.

Han menar att förutsättningarna är utmärkta för att nå det mål som finns i Sverige om 100 procent förnybar energi år 2040. Bara det senaste året har mycket hänt som öppnar för mer el från solen.

– Regelverken har varit väldigt bristfälliga för kundägd solel vilket har skapat en osäkerhet som hämmat utbyggnaden. Men förra året fick vi för första gången in solel i lagstiftningen i Sverige, och det skapar en trygghet att bygga ut.

Det Johan Öhnell pratar om är en lag som innebär att man slipper betala energiskatt för solelanläggningar på upp till 255 kW, vilket motsvarar ungefär 240 000 kilowattimmar per år. Dessutom är det möjligt att sälja överskottselen, utan att ses på som ett elbolag. Det är något som är speciellt viktigt för villaägare och bostadsrättsföreningar som alltid får stora överskott, menar han.

– De kan i dag både sälja sitt överskott, som uppkommer på dagarna, och få en skattereduktion som kompenserar dem för de skatter och avgifter som de får betala när de köper tillbaka elen på kvällen eller en molnig dag. Det gör att värdet på elen du producerar alltid blir ungefär samma som kostnaden på elräkningen.

Det finns fler beslut och förslag som bara det senaste året har öppnat för mer utbyggnad.

– Vid årsskiftet försvann en av de verkliga krångligheterna, då privatpersoner inte längre måste registrera sig för moms när de producerar solel småskaligt. Det handlar inte så mycket om pengar, mer om en massa administration, säger Johan Öhnell.

Ett annat exempel som rör större aktörer är att begränsningen i hur många anläggningar som får användas per bolag försvinner i sommar. Det påverkar till exempel landsting och kommuner men även större privata fastighetsägare och har tidigare varit en bromskloss från att bygga ut solcellsanläggningar.

Men redan innan dessa beslut kom har solel varit på frammarsch i Sverige, även om omfattningen fortfarande är liten. 2015 låg andelen solel på runt 0,1 procent av den totala elanvändningen i Sverige. Någon statistik för 2016 finns inte ännu, men Johan Öhnell tror att det nu ligger runt 0,2 procent.

– På villasidan ökar det kraftigt men åker man runt och kollar är det inte många tak som har solceller. Men jag tror att det kommer att ta fart och snart kommer det att bli tvärtom – då kommer man få förklara varför man inte har solceller på taket.

Hur stor roll spelar sådant som skattelättnader och enklare regler kontra kunskap kring solceller?

– Mer kunskap behövs absolut, och om grannar gör det tror jag att fler kommer att följa efter. I Sverige finns det nog fortfarande en bild av att det inte är så enkelt eftersom man inte ser så mycket solceller.

Det pratas ibland om att utveckla bra batterier för att själv kunna lagra elen som inte används direkt, är det viktigt för utbyggnaden?

– Batterier handlar om att kunna använda och lagra sin egen el i huset, men vi behöver inte vänta på det. Batterier är en otroligt bra grej som kommer att ha stor betydelse i många länder i världen där man inte har ett fungerande elnät, men i Sverige är det enklaste att använda sig av det.

– Sedan kan vissa tycka att det är kul med batterier, att klara sig helt med sin egen el. Det skapar positiva känslor kring oberoende, men det gäller trots allt en ganska liten andel.

Att det kommer att gå fort de kommande åren, och att 0,2 procent av den totala elanvändningen snart kommer att vara omsprunget är Johan Öhnell säker på. I höstas presenterade Energimyndigheten sin strategi som säger att solelen ska stå för fem till tio procent av elanvändningen till år 2040 – då all energi ska vara förnybar. Men att målet nås tidigare än så är Johan Öhnell övertygad om, och solelkommissionen tror på tio procent så snart som år 2030.

– Det finns ingen anledning att inte bygga solceller på ett tak som står oanvänt. Men det är väldigt viktigt att en myndighet har gått ut med ett tydligt mål om vad potentialen är.

Men tar det stopp vid 10 procent, eller kan vi gå längre?

– Vi har utgått från att bygga på befintliga tak, men det byggs ju nya bostäder och lokaler hela tiden. Det är också därför det var bråttom att få till regeländringarna. Som det såg ut innan planerade man inte för solceller på nya hus, men nu kommer man att börja göra det, säger Johan Öhnell och fortsätter:

– Sedan finns potential att bygga på mark, och vi har mycket mark som står oanvänd. Det kommer som steg två, och det har vi inte ens räknat på, så det kan absolut bli mer.

I strategin från Energimyndigheten finns också ett antal konkreta förslag på hur målet ska nås.

– Ett vi gillar är att man ska ha ett rotavdrag för solel som är större än det vanliga rotavdraget. Jag kan tycka att det är rimligt att det ska vara olika stora avdrag när man bygger ett nytt kök eller när man installerar solceller.

Ett sådant avdragssystem, istället för dagens investeringsstöd, tror Johan Öhnell är ett viktigt steg.

– Investeringsstödet är för krångligt. Att istället för att fylla i en massa blanketter och eventuellt få pengar två år senare kunna sätta ett kryss och få avdraget direkt på fakturan skulle göra stor skillnad.

En ytterligare förenkling handlar om bygglov och så sent som förra veckan kom regeringen med förslaget om slopat bygglov för solceller.

– Det är också en viktig fråga för det stoppar upp med en massa blanketter. Dessutom kostar det oftast 3 000–4 000 kronor att få ett bygglov, säger Johan Öhnell.

Att bredda skattereduktionen som nämndes i början så att den också gäller andelsägda solceller är en annan viktig fråga som utreds för tillfället. Det skulle innebära att fler kan få el från solceller, inte bara de med egna villor och tak.

Ytterligare en fråga handlar om att kunna flytta sin el mellan olika fastigheter, till exempel från en villa till ett sommarhus.

– Det är en fråga som blir allt viktigare ju mer utbyggt det blir. Går det inte att flytta el kommer man antagligen inte använda taken optimalt och istället bygga mindre anläggningar.

Fakta: 

Hur fungerar solel?

Solceller, som kan placeras till exempel på tak eller på marken, fångar in solens strålar och omvandlar dem till el. Med en nätansluten anläggning behöver man solceller och växelriktare som omvandlar strömmen till rätt sort och kopplar in på det vanliga elsystemet. Man kan också ha en självförsörjande anläggning som förutom solceller består av batterier och laddningsregulator. Då laddas batterierna upp medan solen lyser och tar ström därifrån när solen har gått ner.

Källa: svensksolenergi.se

Solelkommissionen

Solelkommissionen är ett nätverk som består av HSB, JM, Telge Energi, Solkompaniet och Vasakronan. Nätverket bildades i mars 2015 och arbetar för bättre förutsättningar för egen solel.

Rekommenderade artiklar

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

”Det politiska intresset är större än någonsin”

Med ett år kvar till nästa val och en sommar som varit allt annat än politiskt stabil är frågorna många. Fria samtalar med statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, ledare för det svenska valforskningsprogrammet, om ökad väljarrörlighet och det ökande politiska intresset.

Fria.Nu

”Finansmarknaden måste ta större ansvar”

En ny forskargrupp ska hjälpa till att göra finansmarknaden mer etisk, och ta ett större ansvar för såväl samhälle som miljö mot bakgrund av det senaste decenniets finanskris och klimathot.

Fria.Nu

© 2017 Stockholms Fria