Demokratin i sank efter franskt undantagstillstånd | Stockholms Fria
  • Fransk polis har kraftigt utökade befogenheter sedan terrordåden 2015. En del insatser har varit diskriminerande och stigmatiserande, enligt människorättsorganisationer.
Stockholms Fria

Demokratin i sank efter franskt undantagstillstånd

Frankrike har utsatts för flera allvarliga terrordåd de senaste åren. Nu råder undantagstillstånd sedan ett och halvt år tillbaka.

Undantagstillstånd infördes i Frankrike efter dåden i Paris november 2015, då 130 personer dödades och över 350 skadades. Den tillfälliga åtgärden har förlängts fem gånger sedan dess och ger polisen kraftigt utvidgade möjligheter att gripa och eftersöka människor. Allmänna sammankomster kan förbjudas, platser som teatrar, moskéer och barer kan stängas på kort varsel och polisen får göra husrannsakan utan åklagarbeslut.

Bara några månader efter undantagstillståndet hade 3 200 razzior genomförts och runt 400 personer satts i husarrest. Human Rights Watch menar att åtgärderna har drabbat oskyldiga, medfört diskriminering och övergrepp och främst riktats mot muslimer och personer från Nordafrika. Undantagstillståndet har bidragit till stigmatisering och traumatisering för hundratals personer, menar Amnesty International som kallar åtgärderna ”oproportionerliga”.

En oberoende undersökning av rättighetsorganisationen FIDH (Fédération internationale des ligues des droits de l’Homme) som publicerades i juni 2016 har visat att de flesta razzior gjorts av narkotikaenheter, i syfte att sätta dit misstänkta utan koppling till terrorism. Fram till maj 2016 hade också 404 personer belagts med utegångsförbud enligt de nya reglerna. Enligt undersökningen var minst 24 av dem miljöaktivister. De fick husarrest i anslutning till COP21, FN:s klimatkonferens som inleddes i Paris den 30 november 2015. Det skriver Ramzi Kassem, professor i juridik vid City University i New York och en av forskarna bakom undersökningen, i en debattartikel i New York Times.

Frankrike klubbade också en ny lag om elektronisk övervakning sommaren 2015, efter attacken på tidningen Charlie Hebdo i januari samma år. Lagen ger polisen större möjligheter att samla in och lagra data och liknar på många sätt USA:s kritiserade Patriot act, men är mer långtgående enligt medierapporter och kritiker som Privacy International.

Lagen möjliggör bland annat buggning av telefoner och datorer utan domstolsbeslut. Polisen kan också placera mikrofoner och kameror i misstänkta personers hem och installera så kallade keyloggers i deras datorer. Och internetoperatörer måste samla in data från miljontals användare för överlämning till säkerhetstjänsterna.

I december 2016 röstade franska parlamentet med en förkrossande majoritet (288–32) för en förlängning av undantagstillståndet till efter valet den 15 juli i år. Enligt inrikesminister Bruno Le Roux har åtgärderna stoppat 13 planerade attacker. Andra uppgifter gör gällande att endast sex fall har haft koppling till terror och vid endast ett tillfälle har åtgärderna lett till åtal för terrorbrott.

Frankrike har inte varit fredat trots de allvarliga demokratiska inskränkningarna. I juli 2016 mördade två personer som kallade sig IS-anslutna en 84-årig präst och tog fyra personer tillfånga i en katolsk kyrka i Rouen, innan de sköts av polis.

Rekommenderade artiklar

Terror besvaras med solidaritet

Den omtanke som stockholmarna nu uppvisar är inte självklar. Men med organisering kan den hållas vid liv, skriver Kristian Borg.

© 2017 Stockholms Fria