Maskineri istället för människor | Stockholms Fria
  • Erik Holmström tycker att teater i Sverige är ängslig och försiktig. Han vill göra pjäser som är utmanande och banar väg för något nytt.
  • Regissören Erik Holmström flankerad av Maja Kall, scenograf och Dror Feiler, tonsättare.
Stockholms Fria

Maskineri istället för människor

Vad blir kvar om man tömmer en pjäs på både skådespelare och handling, är det fortfarande teater om bara formen återstår? I jakt på den rena konstupplevelsen har regissören Erik Holmström lämnat både skådespelare och dockor till förmån för total abstraktion.

– Många kommer säkert att hata det här, men man måste våga utsätta sig för risker om något nytt ska kunna uppstå.

Erik Holmström har just avslutat dagens pass på Orionteatern och arbetet med att få tekniken att stämma får ensemblen att svettas. Föreställningen Automata består av åtta stora, abstrakta figurer som drivs med hjälp av 16 motorer och som enda aktörer i rummet vid sidan av ljus och ljud är det väsentligt att maskineriet fungerar som det ska. Målet är att det ska bli helt automatiskt, man trycker på en knapp och sedan fortsätter rörelsen tills motorerna säger stopp – och sen är föreställningen slut.

– Kommer det in en människa på scen så är det svårt att inte börja relatera och identifiera sig med den. Utan skådespelare och handling kan man verkligen koncentrera sig på vad man ser och hör, befriad från förväntningar och referenser, säger Erik Holmström, som arbetat fram den experimentella föreställningen tillsammans med tonsättaren Dror Feiler och scenografen Maja Kall.

– Jag har tidigare gjort mycket samhällskritik, men här är inte det en utgångspunkt. Här är det inget man behöver förstå, det man ser och hör är målet i sig. Det finns ingeting att tolka här, inte något att referera till. Bara en ren konstupplevelse, om det nu finns, som är i rummet.

Inspirationen till Automata kommer bland annat från konsten och den polsk-ryske konstnären Kazimir Malevitj (1878–1935), mest känd för verket Svart kub på vit botten som finns i Moderna museets samling. Malevitj ville lyfta fram färg och form i sin egen rätt som konstens mål, bortom det föreställande och tillrättalagda. I grunden finns en utopisk tanke, att låta konsten få stå i centrum helt i sin egen rätt utan saker som står i vägen.

– För mig är det en inspirerande tanke, att försöka se saker med nya och ovana ögon, säger Erik Holmström. När form och estetik är det bärande elementet snarare än samspelet mellan människor får publiken istället tänka och fylla på med innehåll.

Efter en längre tid som regissör och konstnärlig ledare på Turteatern i Kärrtorp har han flyttat ner till Malmö där han 2015 grundade Malmö dockteater, Sveriges enda dockteater för vuxna. Att gå från regi av människor till dockor var något som väckte en helt ny lust till teatern, berättar Erik Holmström.

– Man lämnar en del av förväntningarna som kommer med traditionell teater, att det ska vara så duktigt och rätt och begåvat. Här är ju målet inte att det ska vara äkta, det är en uppenbar konstruktion. Och då kan man istället fascineras av att man blir fångad av det man ser. Att experimentera med gränserna mellan dött och levande var något nytt för mig.

I dockteatern får dockorna agera skådespelare, men i föreställningen på Orionteatern går man ännu längre i sin experimentlusta och drar det abstrakta till sin spets. Just viljan att experimentera och våga utmana gränser är något Erik Holmström tycker saknas inom teatern i Sverige.

– Det är mycket försiktighet och ängslighet över lag just nu. Allt mäts och räknas, inget får något värde om det inte kan dra en storpublik och leda till fulla salonger, vilket resulterar i en utslätning och likritning, säger Erik Holmström.

– Man måste också våga göra saker och vara beredd på att folk inte kommer att gilla det, det kan finnas ett värde i det och leda i en ny riktning – mot nya saker, en utveckling. Det är i ytterlägena som det händer någonting – allt annat är en bekräftelse av ens världsbild.

Tror du att den experimentella formen lockar ny publik eller är det vana teaterkonnässörer som söker nya utmaningar?

– Jag försöker att inte tänka på publiken när jag gör mina verk, man kan lätt förlora sig i det ibland och det är jag väldigt rädd för. Möjligen kan Automata locka folk som inte brukar gå på teater – men vem det blir, det blir spännande att se. Det är ett risktagande, vi får se om det kommer någon alls.

Fakta: 

Automata

Automata har premiär den 21 april på Orionteatern, en pjäs utan skådespelare och traditionell handling med musik av tonsättaren Dror Feiler och scenografi av Maja Kall. Föreställningen görs i samarbete med Malmö dockteater.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2018 Stockholms Fria