Extremister utnyttjar yttrandefriheten | Stockholms Fria

Inledare


Censur

  • Nordiska motståndsrörelsen är en av de högerextrema grupperingar som enligt Säpo utgör störst hot mot rikets säkerhet. Här tillåts de marschera i Falun på första maj i år.
Fria Tidningen

Extremister utnyttjar yttrandefriheten

Diskussionen om yttrandefrihet har förvridits från att handla om att medborgarna ska slippa repressalier från staten när de yttrar sig. Nu handlar debatten snarare om hur långt högerextremister ska få gå i yttrandefrihetens namn, skriver Vian Tahir.

Yttrandefrihet, censur och åsiktskorridor har de senaste åren blivit modeord i det offentliga samtalet. Det hade kunnat ses som ett stort framsteg för samhällsutvecklingen och framför allt människors nätvardag om diskussionen hade handlat om hur människor utsätts för hot och hat från den högerextrema rörelsen. Tyvärr handlar den största delen av senare tids diskussion inte om hur allt fler journalister, politiker, tjänstepersoner, ideellt aktiva och privatpersoner hotas till tystnad utan tvärt om var nynazister ska få utrymme att sprida sin hatiska ideologi.

Den högerextrema rörelsen, med Sverigedemokraterna i spetsen, har gjort en lång retorisk resa för att tvätta rent sitt varumärke och göra sig rumsrena. Numera kallas de snarare invandringskritiska i medier eller Sverigevänner av sig själva och sina anhängare. Men ideologin är fortfarande densamma, rasism och en vilja att rensa landet på alla som de inte anser passar in på grund av hudfärg, etnicitet, religion, sexualitet eller könsöverskridande identitet. Trots det kallas de sällan för vad de är; rasister och nynazister. Dessutom blir de allt oftare inbjudna till debatter och politiska samtal. Och det har haft en tydlig effekt på samtalet.

Många har gjort jämförelsen ”skulle vi låta IS sitta i en debattstudio eller hålla en demonstration?”. Den jämförelsen kan tyckas banal, men låt oss inte glömma att en av organisationerna som har varit omtalad i yttrandefrihetsdiskussionen, Nordiska Motståndsrörelsen (NMR), har av den svenska säkerhetspolisen bedömts som en av de vit makt-rörelser som utgör störst hot mot landets säkerhet. Medlemmar i NMR misstänks för flera bombdåd mot asylboenden i landet, de vill skapa totalitärt styre och de är redo att bruka våld. I ljuset av detta blir jämförelsen inte lika banal.

Yttrandefrihetslagstiftningen är ett skydd för att kunna yttra sig utan repressalier från staten genom bland annat censur, böter, fängelse eller våld. Men det finns också inskränkningar i yttrandefriheten. Begränsningar som förbjuder bland annat hets mot folkgrupp, olaga hot och ärekränkning.

Diskussionen har förvridits av den högerextrema rörelsen och dess anhängare. De har skapat bilden att yttrandefriheten är rätten att synas och höras överallt närhelst de behagar. De har ropat censur in absurdum för att de inte får sprida sin hatideologi i medier, debatter eller demonstrationer. De har hamrat in den retoriken via kommentarsfält, deras egna ”nyhets”-sidor, mejl och tal i flera år. Det är ett retoriskt knep att skrika högt och ofta. Klassisk propaganda. Och det är absurt att så många som arbetar med just kommunikation har svalt betet.

Till slut satte sig budskapet. Från att polisen tidigare har nekat demonstrationstillstånd och bevakat vit-maktrörelsen får de nu tillstånd och inbjudningar till diverse mediala sammanhang.

I Sverige, i synnerhet inom det offentliga samtalet, skattar vi objektivitet och yttrandefrihet väldigt högt (med all rätt kan tilläggas). Om någon då börjar attackera det och komma med anklagelser om censur eller partiskhet kan man välja att hantera det på olika sätt. Det går att ignorera och konstatera att det bara är missnöjesväsen eller försöka motbevisa det. Då lägger man energi på att försöka visa hur saklig och opartisk man är, man bjuder in nynazister att berätta sin syn på saken i debattprogram, man gör hemma hos-reportage i rasisters hem och man spelar golf med dem för att höra hur de tänker.

Men det är en fälla att försöka bevisa sin objektivitet när den som är domare är en i allra högsta grad partisk organisation med en solklar agenda -– att få sprida sitt rasistiska budskap. Om man låter en högerextrem och våldsbejakande rörelse bedöma vad som är objektivt kommer den alltid säga att det enda rätta är att upplåta plats åt den utan någon som helst kritik. Och det är allt annat än neutralt. Inte bara det, det är dessutom naivt och oprofessionellt att svälja och sprida propaganda. Om man är engagerad i det politiska samtalet och vill värna demokratin och yttrandefriheten är det inte bara bakvänt, det är även inkompetent.

Annons

© 2018 Stockholms Fria