”Så länge det finns kryphål används de” | Stockholms Fria
Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • Agnes Hellström, ordförande på Svenska Freds berättar att en av de vanligaste reaktionerna hon själv möter på det faktum att Sverige har en omfattande export av krigsmateriel är: “Va, varför pratas det inte mer om det?”.
Fria.Nu

”Så länge det finns kryphål används de”

Förra året sköt Sveriges vapenexport i höjden och det ser inte ut att ändras de kommande åren – trots att sex år har gått sedan riksdagen fattade beslut om ett skärpt regelverk. Fria samtalar med Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, om förhoppningarna att vapenexporten till främst diktaturer snart ska få ett slut.

Under 2016 exporterade Sverige vapen, eller krigsmateriel som är det korrekta namnet, för nästan 11 miljarder kronor. Det är en ökning från året innan med 45 procent.

– Sedan början av 2000-talet har exporten mer än tredubblats, så över tid handlar det om en stor ökning. Då ska man också veta att det beviljades tillstånd för framtida export för väldigt många miljarder, säger Agnes Hellström som är ordförande i Svenska Freds och fortsätter:

– Bland annat beviljades en stor affär till Förenade Arabemiraten,som är del av krigföringen i Jemen. Senast för någon vecka sedan var Sverige medvärd för en givarkonferens för Jemen på grund av den enorma humanitära katastrof som pågår där, samtidigt som vi underblåser konflikten genom att exportera vapen till de krigförande parterna. Det är hyckleri.

För Svenska Freds är vapenexportfrågan högaktuell för tillfället. Redan 2011 fattade riksdagen beslutet om skärpta regler för Sveriges vapenexport till diktaturer eller länder som grovt kränker mänskliga rättigheter, men något nytt förslag har ännu inte presenterats. Nu är det sagt att propositionen ska komma till sommaren.

– Om inte regelverket skärps kan vapenexporten till problematiska länder fortsätta. Inspektionen för strategiska produkter, som beviljar tillstånd för export, säger att de endast följer de riktlinjer som finns. Därför krävs ett regelverk utan kryphål som omöjliggör all vapenexport till diktaturer, ickedemokratier och länder som kränker mänskliga rättigheter, säger Agnes Hellström.

De enorma beviljade tillstånden under förra året säger hon går att tolka som att ”passa på så länge det går”.

– Man skulle annars kunna tänka sig att Inspektionen för strategiska produkter skulle vara lite mer försiktiga med att bevilja tillstånd just för att de vet att ett skärpt regelverk kommer, men det är snarare business as usual.

Det regelverk som finns nu är luddigt formulerat och det saknas insyn och transparens i processen om hur besluten fattas, menar Agnes Hellström och förklarar:

– Nu heter det till exempel att krigsmateriel inte bör exporteras till stater där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter begås. Men det stoppar uppenbarligen inte exporten till stater som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

– Det enda som egentligen kan stoppa exporten till diktaturer är att formuleringarna i regelverket gör det omöjligt. Så länge det finns kryphål eller möjlighet att göra tolkningar, kommer de att fortsätta användas. Det nya regelverk som klubbas kommer att gälla under lång tid och därför befinner vi oss vid en kritisk tidpunkt just nu där vi behöver se till regelverket lever upp till det beslut som riksdagen fattat.

Att det har dragit ut så pass på tiden tror Agnes Hellström handlar om både politisk vilja, eller snarare brist på den, och att det är en politiskt känslig fråga. Hon ger exempel från socialdemokraternas kongress i april där en liten formulering ändrades från att säga att man vill stoppa export av krigsmateriel till att vilja stoppa export av krigsmateriel för strid.

– Det är liten del som räknas som för krigsmateriel för strid. Det inkluderar exempelvis inte de stridsledningssystem som bland annat sålts till Förenade Arabemiraten. Samtidigt är det en liten ändring rent textmässigt som knappt märks om inte någon, exempelvis Svenska Freds, uppmärksammar det. Men det är ett effektivt sätt att vattna ur ett tidigare fattat beslut.

Men trots att vapenexporten inte är någon stor politisk fråga finns det en tydlig folklig opinion som är mot. Till exempel svarade fyra av fem svenskar att de inte tycker att Sverige ska exportera vapen till diktaturer eller länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter i en undersökning som gjordes på uppdrag av Amnesty 2014.

Agnes Hellström berättar att en av de vanligaste reaktionerna hon själv möter på det faktum att Sverige har en omfattande export av krigsmateriel är: ”Va, varför pratas det inte mer om det?”.

Kanske beror det delvis på, som så ofta och gärna påpekas, att Sverige inte har varit i krig på över 200 år. Agnes Hellström upplever att det finns en stor distans till krig – att både makthavare och företagare är för långt ifrån vad vapen faktiskt har för påverkan för att ta det till sig.

– Men ju fler svenskar som har erfarenhet av krig och vapenexportens konsekvenser, desto större kan frågan bli, säger hon.

Att fortsätta lyfta röster med personliga erfarenheter av krig tror Hellström är en viktig väg mot uppmärksamhet och reaktion i frågan, och hon ger exempel från Saabs bolagsstämma vilken Svenska Freds har tillträde till genom en aktie i företaget.

– De gånger vi har haft med oss någon med koppling till de länder som Saab säljer vapen, blir det svårare för styrelseordföranden att avfärda frågan med ett standardsvar om att de följer regelverket, än om till exempel jag ställer frågor.

För att det är de vapen som tillförs konflikter som har tvingat en stor del av världens flyktingar att lämna sina hemländer är något Agnes Hellström menar ofta nästan tycks glömmas bort.

– Så länge vi exporterar vapen har vi en skyldighet att erbjuda skydd från väpnade konflikter till de människor som behöver det. Svenska Freds har en viktig uppgift i att fortsätta att påminna om de bakomliggande orsaker till varför människor behöver fly.

Ofta är det först när en skandal kring vapenexporten avslöjas som en våg av synlighet sveper fram. När Saab säljer Gripen-plan blir det snarare en positiv nyhet kring jobb och ekonomi. Att en stoppad vapenexport skulle innebära en katastrof för Sveriges ekonomi är inte ett ovanligt argument, liksom det klassiska: ”Om inte vi exporterar vapen gör någon annan ändå det”.

– Vapenindustrin är en liten del av Sveriges ekonomi. 2015 arbetade 12 800 personer inom industrin och vapenexporten utgör endast någon procent av Sveriges totala exportintäkter.

Men oavsett hur många jobb eller hur mycket pengar det finns att hämta i vapenexporten menar Agnes Hellström och Svenska Freds att det handlar om vilken värld vi vill ha.

– Sverige har en feministisk regering och utrikespolitik där nedrustning och konfliktförebyggande insatser är prioriterade frågor. De målen är omöjliga att nå när vi bidrar med vapen till världens konflikter.

Andra invändningar mot Svenska Freds ståndpunkt i frågan är sådana som också de själva skriver under på. ”Varför inte stoppa exporten till alla länder”, och ”En demokrati kan ganska snabbt bli en diktatur” till exempel.

– Att stoppa all vapenexport är vårt långsiktiga mål. Det är känt att vapen ofta byter händer och svenskproducerade vapen hittas gång på gång i diverse konflikter som de inte var ämnade att användas i, förklarar Hellström.

För vid sidan av diktaturer och länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter handlar det också om export till länder som betecknas som demokratier, men som ändå kan ha stora problem och till exempel vara ekonomiskt utsatta. Exemplet Colombia är ett tydligt sådant som har fått uppmärksamhet under våren.

– Så fort det sköra fredsavtalet undertecknats åker näringsministern dit för att underteckna ett militärt samarbetsavtal, som i sin tur öppnar upp för Saab att försöka sälja Jas Gripen till landet. Sverige har beslutat att ge nästan en miljard kronor i bistånd till Colombia under de kommande åren. Att samtidigt uppmuntra Colombia att köpa svenska vapen för mångmiljardbelopp är absurt. Fler vapen är det sista Colombia behöver.

Annons

Rekommenderade artiklar

Vård på nätet här för att stanna

­"Det största problemet är hur det finansieras med offentliga medel, men helt utan styrning och krav." Läkaren Ove Andersson är kritisk mot den snabba utvecklingen digital vård har tagit.

Fria.Nu

”Synen på djur har förändrats”

Daniel Rolke har ägnat över 25 år åt djurrättsrörelsen, och beskriver kampen för att få folk att se djurens lidande när djurförsöken ökar och över en miljon minkar fortfarande dödas för sin päls.

Fria.Nu

Så påverkar våra kläder miljön

Är det genom att välja ekobomull vi räddar planeten, ska vi alltid tvätta i 40 grader eller är klädbibliotek framtiden? Fria samtalar med Sandra Roos, doktor i miljösystemanalys, om vad som egentligen är hållbart mode och om priset såväl människor som klimat får betala för våra billiga kläder.

Fria.Nu

© 2017 Stockholms Fria