20 000 antifascister glömmer inte
Folket har visat att det inte tolererar nazism och fascism, det är dags att vi röstar om huruvida sådan organisering ska tillåtas, skriver Irene Matkowitzc i ett svar till Anders Hermansson på Fria Debatt 26/5.
Det publicerades en väldigt välskriven artikel på debattsidan den 26/5. Skriven av Anders Hermansson, om att regeringen förskönar högerextremismen. Varje ord i artikeln är sant. Men i stället för att beskriva den rådande situationen borde vi ägna våra tankar åt vad vi ska göra åt den.
Helt klart är att parlamentarikerna inte har för avsikt att sluta gulla med ultrahögern. Vilka är deras skäl till detta? Ett uppenbart skäl är ju att de vill ha högern med sig när de vill få igenom beslut i riksdagen. Ett närliggande skäl är att parlamentarikerna ser sig själva som härskare, inte som tjänare till folket. Alltså gör de som de vill.
Vi kan se tillbaka till den 15 december 2013 när dåvarande SMR angrep en fredlig demonstration i Kärrtorp, Stockholm. Jag bor själv ganska nära platsen och var naturligtvis med och jagade ut dem i skogen.
Den 22 december samlades många på Kärrtorps IP för att visa sin avsky mot SMR:s (nuvarande NMR) illdåd. Själv började jag gråta av glädje när beskedet kom att vi nästan var 20 000 deltagare. Bland deltagarna fanns den ene parlamentarikern efter den andre som var där för att visa upp sig för medierna.
20 000 deltagare två dagar före julafton, och en isande vind, det är många i en stad som Stockholm. Så vad gjorde de ”empatiska” parlamentarikerna sedan? Inte ett dugg av värde. De åkte och firade jul och hoppades att allt skulle vara glömt efter helgerna. Men 20 000 personer glömmer inte.
Många förväntade sig att nazismen och grupper med rötter i nazismen skulle förbjudas efter Kärrtorp, men veckorna och månaderna gick och parlamentarikerna gjorde ingenting av betydelse.
Så vad ska vi göra för att bli kvitt ohyran? Ska vi från autonoma vänstern behöva starta upplopp för att göra det som regering, riksdag och polis inte gör?
Det kan inte vara så svårt att förstå vad folket vill när 20 000 personer går ut på en manifestation två dagar före julafton: ”Agera!”. Jag vill att det omedelbart ska beslutas om en folkomröstning som måste ske så snart som möjligt och där folket får besluta om nazistiska och fascistiska grupper ska få finnas eller ej.
