• Nio indikatorer används för att mäta bruttonationallycka i Bhutan.
  • I februari förra året höll GNH Sweden ett liknande dialogmöte, då kring en gemensam vision i Hållbarhetssverige och hur GNH kunde stärka denna.
  • Anna Rosengrens tolkning är att GNH ligger till grund för FN:s globala mål för hållbar utveckling, och hon menar att båda behövs – GNH som en helhetsvision och målen för att konkretisera.
  • På mötet den 12 juni blir det bland annat kort input från exempelvis Omställningsnätverkets ordförande Pella Thiel, kollaborativ dialog och gemensam slutformulering av manifestet.
Landets Fria

Manifest blir vision för välfärden

Regeringen har börjat mäta välstånd på nya sätt. Nu hoppas förespråkare för bruttonationallycka skapa dialog kring långsiktigt hållbar välfärd med hjälp av ett gemensamt manifest.

Hur går det egentligen för det svenska samhället, ekonomin och invånarna? I många år har Sveriges välstånd främst mätts med hjälp av BNP, bruttonationalprodukt, alltså det ekonomiska värdet av landets varor och tjänster. Men regeringen har nu börjat att titta på fler sätt att följa samhällets utveckling som utbildningsnivå, mellanmänsklig tillit och utsläpp av växthusgaser. I årets ekonomiska vårproposition introducerades 15 indikatorer på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet som ett komplement till BNP.

Satsningen är bra – men går inte tillräckligt långt. Det menar många som är aktiva i den ideella föreningen Gross national happiness Sweden. Därför skriver de nu ett så kallat Välfärdsmanifest med fler mått på välstånd som inkomstfördelning, resiliens och framtidsoptimism. Men egentligen handlar det inte i första hand om att mäta variabler.

Det säger Anna Rosengren, initiativtagare både till Gross national happiness Sweden och till Välfärdsmanifestet. För henne är Gross national happiness, GNH eller bruttonationallycka framför allt ett slags stämgaffel, något att pröva samhällets planer och idéer mot för att ge ett långsiktigt, fördjupande perspektiv. Hon skulle gärna vilja att Sverige hade en vishetsgrupp eller åtminstone en minister som funderar på hur olika beslut påverkar planeten och mänskligheten i ett långsiktigt perspektiv och som ser saker från flera håll.

– Det finns en helhet i förhållningssättet som lyfter vårt sätt att tänka till nästa nivå. Jag tror att man missar poängen om man ser GNH som ännu ett välfärdsindex – det är snarare en vision och en helhet.

Ett utkast till Välfärdsmanifest har börjat att tas fram på GNH Swedens träffar och Facebookgrupp, med input från exempelvis forskare och aktivister både i Sverige och andra länder. Manifestet kommer att presenteras på Almedalen i samverkan med Social venture network, där fler ska kunna göra tillägg och/eller skriva under.

Det ska också överlämnas till regeringen. Tanken är inte nödvändigtvis att regeringen ska använda manifestet rakt av, utan snarare att det ska öppna upp för samtal och eftertanke både inom regeringskansliet och med GNH Sweden och andra aktörer.

– Det viktigaste är att skapa utrymme för en seriös dialog kring välfärd och hur vi vill ha det i ett samhälle.

Anna Rosengren vill gärna se djupare samtal mellan sektorer och över partigränser och hon ser ett stort behov av tydliga visioner i politiken.

– Jag är född 1967 och när jag växte upp var den politiska diskussionen fylld av visioner, framtidshopp, drömmar och bilder. Har vi några visioner i dag? Vill vi något? Kan vi inte sänka garden och hitta en visionsdialog utan att det behöver vara debatt?

Fakta: 

Träff 12 juni

Den 12 juni kl 17.30–21 blir det en träff på Nav, Markusplatsen 9, Nacka i Stockholm.

Alla som vill vara med och formulera Välfärdsmanifestet är välkomna.

Medarrangörer är bland andra det internationella hållbarhetsnätverket Social venture network, klimatnätverket Föräldravrålet, Sverige-Bhutanföreningen och Omställningsnätverket.

Grundfaktorerna i GNH

  • Psykologiskt välbefinnande
  • Levnadsstandard
  • God samhällsstyrning
  • Hälsa
  • Utbildning
  • Samhällsgemenskapens vitalitet
  • Kulturell mångfald och resiliens
  • Tidsanvändning
  • Ekologisk mångfald och resiliens.

Gross national happiness, bruttonationallycka eller GNH är ett begrepp som myntades i det lilla asiatiska kungadömet Bhutan. Där är det dels ett alternativt sätt att mäta välfärd, dels ett underlag för politiska beslut, som prövas mot skrivningarna om GNH i grundlagen, och dels en livs- och samhällssyn där landets buddhistiska tradition märks tydligt.

Samtliga länder i FN:s generalförsamling, alltså även Sverige, ställde sig år 2011 bakom en resolution om att ge lycka och välgång större genomslag när social och ekonomisk utveckling ska uppnås och mätas.

Se också Landets Frias tidigare artikel om GNH: www.landetsfria.se/a/124457

Regeringens nya välståndsmått

Ekonomiska
BNP per capita
Sysselsättningsgrad
Arbetslöshet
Hushållens skuldsättning
Offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld

Miljömässiga
Luftkvalitet
Vattenkvalitet
Skyddad natur
Kemikaliebelastning
Utsläpp av växthusgaser

Sociala
Låg disponibel inkomst
Utbildningsnivå
Mellanmänsklig tillit
Självskattad allmän hälsa
Nöjd med livet

Arbetet med att ta fram indikatorerna har bland annat tagit avstamp i Utredningen om mått på livskvalitet, det nationella miljösystemet och målen i FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030.

Källa: www.regeringen.se

Preliminära mått i Välfärdsmanifestet

Inkomstfördelning
Skogsareal och biologisk mångfald
Resiliens och förmåga att klara svårigheter
Framtidsoptimism
Förväntad livslängd vid födseln
Obetalt hushållsarbete
Tillit till offentliga institutioner
Valdeltagande
Tid och tidsanvändning
Inre välbefinnande och medvetenhet

Utgångspunkter för manifestet

Bruttonationallycka/GNH är en av utgångspunkterna i arbetet, men även exempelvis den statliga utredningen Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet, SOU 2015:56.

Teori U är en annan viktig grund, som betonar att det inte bara är viktigt vad och hur vi gör något, utan varifrån vi agerar. Det handlar om att arbeta holistiskt och låta saker växa fram organiskt och i samskapande utifrån våra djupaste gemensamma värderingar och drivkrafter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Forskning blir färdplan för omställning

Forskningsprojektet Arts som studerat omställningsinitiativ under tre år i Storstockholm går mot sitt slut. Nu ska en färdplan formuleras för att stärka lokal och regional omställning.

Landets Fria

Välj en hållbar festival i sommar

Allt fler festivalarrangörer satsar på miljö och hållbarhet. Vi har tips på allt från Nordiska gudinnefestivalen till vegetariska Popaganda.

Landets Fria

© 2024 Stockholms Fria