Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • Det finns ett gap mellan folks attityd och handling. Många tycker att våra pengar bör förvaltas på ett etiskt sätt ­ men när det kommer till att öppna det orangea kuvertet och aktivit välja bank och fonder tar det ofta emot.
  • "Det handelshögskolan lär ut handlar fortfarande framförallt om att maximera vinster." Det säger Joakim Sandberg som är forskningsledare för en ny grupp som ska hitta alternativa teorier till hur vi ser på finansmarknadens ansvar.
Fria.Nu

”Finansmarknaden måste ta större ansvar”

Mot bakgrund av finanskris och klimathot ska nu en ny forskargrupp hjälpa till att göra finansmarknaden mer etisk. Fria samtalar med forskningsledaren Joakim Sandberg om hur vi kan lära av kriser och hur finansmarknaden kan ta mer ansvar för samhälle och miljö i en tid där allmänheten inte riktigt orkar välja varken bank eller fonder.

– Det finns en växande konsensus kring att finansmarknaden inte tar sitt miljö- och samhällsansvar, och att något är fel med systemet. Som tydligast var det vid finanskrisen när massor av folk förlorade sina jobb. Samtidigt har vi det stora klimathotet och den bristande förmåga eller vilja som finansmarknaden verkar ha för att lösa det, säger Joakim Sandberg.

Han är docent i praktisk filosofi på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, och forskningsledare för den nya grupp som har fått 20 miljoner kronor för att utveckla teorier om hur finansmarknaden kan ta ett större ansvar. Finansieringen kommer från Göteborgs universitet, Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning (Mistra) och två till stiftelser. Joakim Sandberg upplever att det som ska bli forskargruppens fokus – att bygga upp en teoretisk bas kring alternativ till hur det ser ut i dag – är något som saknas.

– Det finns många enskilda aktörer som försöker ta ställning och regeringar som försöker hitta lösningar genom bankskatt eller nya märkningar av fonder till exempel. Men i ett teoretiskt perspektiv är det ganska ytligt. Det sätt vi tänker om ekonomi i samhället är fortfarande traditionellt och det handelshögskolan lär ut handlar fortfarande framförallt om att maximera vinster.

Finanskrisen 2008 och klimathotet som det har pratats allt mer om de senaste drygt tio åren är de två stora bakgrundsfaktorerna till projektets start. Men egentligen började det tidigare än så, och Joakim Sandberg ser känslan som vuxit fram av att något måste hända som en reaktion mot årtionden av privatisering och avreglering, och den övertro på marknadslösningar som präglat tiden.

– Vi ser en motreaktion som framförallt är driven av vissa tydliga misslyckanden, där ekonomiska kriser och klimatkrisen är de stora varningsklockorna. Det har fått de flesta att förstå att något måste förändras, säger han och fortsätter:

– Det finns en växande intern diskussion inom branschen också om vilken roll man ska ha när det gäller samhälle och miljö. Men jag upplever att det ofta finns en oklarhet mellan bransch och stat om vem som ska ta ansvar. Branschen säger att “det här är inte vårt ansvar, det är statens” och staten är i sin tur bakbunden av hur den tror att marknaden ska reagera.

Hur ska nya teorier förändra finansmarknaden?

– Det är klart att utveckla teorier inte är det enda man gör. Men vi upplever att man famlar i mörker när man försöker hitta alternativ och vill hjälpa till genom att ge en teoretisk grund kring vad man kan göra istället. Vi vill visa att alternativ är möjligt och att det kan gynna alla parter.

Forskargruppen kommer också att arbeta med att hitta mer konkreta och praktiska lösningar, och inom forskargruppen har man delat upp sig på olika områden. Ett av dem är förändrade bonus- eller ersättningssystem.

– Om man vill förändra ansvarstagandet måste man troligtvis förändra hur man ersätter aktörer inom den finansiella sektorn. Man kan inte ersätta efter kortsiktiga vinster, då får man en jakt på just kortsiktiga vinster, säger Joakim Sandberg.

Ett annat område är att utveckla system för skyddsvallar mot finansiella risker – det vill säga att enskilda aktörer tar enorma risker som i slutändan drabbar andra, så som var en del av finanskrisen 2008. Diskussionen om bankskatt eller höjd resolutionsavgift, vilket innebär pengar som sparas undan för att användas vid en större bankkris, är exempel på skyddsvallar.

Intresset och viljan hos allmänheten att de som förvaltar våra pengar, så som banker, försäkringsbolag och fonder, ska göra det på ett etiskt sätt och med hänsyn till miljön finns. Det menar Joakim Sandberg som själv har vigt mycket av sin forskning åt just etikfonder.

– Men vi ser ett stort gap mellan folks attityder och handlingar. Det är på ett sätt en ganska dåligt fungerande konsumentmarknad. Vi byter inte fonder, vi byter inte bank, vi öppnar inte det orangea kuvertet. Vi tycker att det är abstrakt och svårt, och vi är ganska lättlurade. De som är mest aktiva är de som vill tjäna pengar.

Hur ska man få folk att omsätta den attityden i handling?

– Jag tror egentligen inte på lösningar som är nerifrån och upp. Det är väldigt svårt att mobilisera kring sådana här abstrakta frågor. Vi har en förvaltarskapstradition som innebär att förvaltarna har hand våra pengar och ska ta ifrån oss det ansvaret för att vi tycker att det är komplicerat.

Istället tror Joakim Sandberg att tydligare statlig styrning av förvaltarskapet skulle kunna vara en väg att gå. Det skulle bli ett svar på branschens “vårt ansvar är att tjäna pengar åt ägarna”. Om allmänheten vill se ett större miljö- och samhällsansvar, kan det läggas in som krav på förvaltarna.

– Att göra det till en marknad där var och en får välja, och kan välja etiskt och miljömässigt eller inte, den lösningen verkar ju inte fungera.

Det låter som en ganska stor förändring?

– Nej det tror jag egentligen inte. Jag ser det mer som att vi lagar systemet. Vårt system bygger på en ansvarsfördelning där de privata aktörerna får ha lite mindre moraliska skrupler och tänka mer på att tjäna pengar får då blir det bäst för alla. Men ibland blir det inte så bra för alla, och det är det som har hänt, säger Joakim Sandberg och fortsätter:

– Vi måste laga det systemet, och hitta lösningar som gör att de privata aktörerna kan syssla med sitt men att det ändå blir bäst för alla. Jag kan tycka att det är rimligt att lägga en miniminivå för miljö och samhällsansvar på finansiella aktörer. När hela samhällskroppen står inför ett enormt klimathot kan man inte säga att “det är inte vårt problem, vi tänker bara på pengar.”

Forskargruppen kommer nu att arbeta med frågorna under fem år, och Joakim Sandberg säger att han känner sig optimistisk till att vi kommer att se förändringar de kommande åren.

– Nu är det allas ansvar att se till att det inte bara blir prat utan verkstad och att vi faktiskt tar till oss av kriser och lär oss något.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

”Det politiska intresset är större än någonsin”

Med ett år kvar till nästa val och en sommar som varit allt annat än politiskt stabil är frågorna många. Fria samtalar med statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, ledare för det svenska valforskningsprogrammet, om ökad väljarrörlighet och det ökande politiska intresset.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria