”Ensamkommande tjejer är dubbelt utsatta” | Stockholms Fria
  • ”Vi är chockade över hur många tjejer som har kontaktas oss”, säger Arif Moradi. ”Många är rädda och känner sig utanför samhället”, säger Mahbuba Madadi. en
  • Ali Mohajer, Ahmad Mohajer, Maryam Nazari, Mahbubah Madadi, Reza Orya och Arif Moradi reser runt i Sverige och ger stöd åt ensamkommande tjejer som kontaktat dem.
Stockholms Fria

”Ensamkommande tjejer är dubbelt utsatta”

Nästan vart fjärde ensamkommande barn är flicka. Men deras röster når inte ut, anser en nystartad organisation som reser runt i Sverige för att stötta unga. I veckan besökte de Stockholm.

Sex ungdomar som ensamma flytt från Afghanistan till Sverige reser just nu omkring i landet. Utan att veta om de själva får stanna vill de göra en insats för att hjälpa andra unga ensamkommande, genom organisationen Ensamkommandes röster.

– Ensamma mår vi väldigt dåligt. Vi bär en stor sorg i vårt hjärta och våra liv svävar i ovisshet. Målet med organisationen är att peppa varandra att ta en dag i taget, att orka lite till, säger Arif Moradi, som efter en tandröntgen 2015 fick sin ålder uppskriven från 17 till 18.

Han har fått avslag på sin asylansökan, men har inte kunnat skickas tillbaka till Afghanistan eftersom han saknar pass.

Skänkta pengar har möjliggjort de sex ungdomarnas resa, som började i Malmö, fortsatte till Växjö och i veckan nådde Stockholm. Föreningen riktar särksilt in sig på ensamkommande tjejer, som osynliggjorts i mediers debatt och myndigheters insatser, säger 22-åriga Mahbubah Madadi, asylsökande och ordförande i Ensamkommandes förbund i Malmö:

– I Afghanistan får kvinnor inte resa ensamma. Så att vara kvinna och själv resa den långa och farliga vägen är i sig en revolution tycker jag. Men vem pratar om tjejer? Vilken plats har nyanlända flickor i samhället? Har vi en trygg plats och möjlighet att leva som vi vill?

Av de asylsökande barnen som kommit ensamma till Sverige hittills i år är åtta av tio från Afghanistan. 23 procent av de ensamkommande är flickor. Organisationen Ensamkommandes röster träffar under sin resa flickor som kontaktat dem, samtalar och försöker ge stöd. Flickorna befinner sig i en dubbelt utsatt position, säger Mahbubah Madadi:

– Det gör verkligen jätteont när vi sitter och pratar. Som en kvinna har vi upplevt så mycket svårigheter i Afghanistan, men vi upplever problem här också. Många är rädda och känner sig utanför samhället. Ingen pratar om det.

Vilka problem kan en ensamkommande afghansk tjej ha som killarna inte har?

– Vi kommer från en verkligt patriarkal kultur. Det tar tid att förändra tänkandet hos de som flytt från Afghanistan. Därför upplever många tjejer ibland samma sak här i Sverige, i kontakter med killar. Det ses som väldigt onormalt för mig som tjej från Afghanistan att sitta och prata med killar. Det finns folk som tycker att det är fel och dömer kvinnor.

Arif Moradi fyller i:

– Jag skäms som kille för det vi nu under två dagar har fått höra om de här tjejernas upplevelser i Sverige. Om de inte har slöja kan killar säga att ”du har glömt bort din religion, kultur och tradition”.

Därför behövs även killar i den kringresande gruppen, säger Arif Moradi:

– Vi kommer från ett samhälle där mannen bestämmer allt, så vi tänkte visa killarna att här är det annorlunda. Här är alla lika mycket värda.

– Fast även här i Sverige har män och kvinnor inte samma lön när man gått i samma utbildning har samma jobb. Så även här finns ett patriarkalt system. Inte på samma sätt som i Afghanistan, där jag kan bli stenad om jag pratar med Arif, säger Mahbubah Madadi.

Att afghanska kvinnor i Sverige ofta lever tvärt emot afghanska lagar och normer gör att en avvisning är extra farlig för kvinnor, enligt organisationen Ensamkommandes röster.

– Tjejer har dubbelt så svårt att återvända. Vi måste få en trygg plats i Sverige, som är ett demokratiskt land som säger att man har en feministisk regering. De måste visa det i praktiken, säger Mahbubah Madadi, som efter fyra år i Sverige fortfarande söker asyl.

Vad skulle hända om du skickades tillbaka?

– Jag blir stenad. Det skulle bli dödsstraff. Jag kan inte berätta om alla orsaker, men en är att jag reser som ensam tjej. Det är ett fel i Afghanistan. En tjej som är aktiv i samhället och pratar med killar är helt fel.

– Om tjejer återvänder efter att ha pratat om tjejers rättigheter och gått utan slöja är det helt kört. Man kan inte garantera en timme i Afghanistan, säger Arif Moradi.

I sitt rättsliga ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan från december 2016 slår Migrationsverket fast att kvinnor och flickor utan manligt nätverk ska räknas som en särskilt utsatt grupp, liksom kvinnor i den offentliga sfären. Samma år fick nio flickor som flytt ensamma från landet till Sverige avslag på sin asylansökan.

– Vi får avslag på avslag. Många blir papperslösa och tvingas att sälja droger eller sex. Vid T-centralen på kvällen finns massa ungdomar utan någonstans att bo, som kriminella kommer att utnyttja. Om vi inte tar hand om ungdomarna idag blir det kaos i morgon, säger Arif Moradi, som själv är papperslös och lever hos vänner i Söderköping.

I väntan på att politikerna ska låta de ensamkommande ungdomarna stanna i Sverige vädjar gruppen till civilsamhället.

– Vi får massor med kärlek men vi behöver mycket mer hjälp. Om vi inte kan påverka politikerna vill jag be samhället att träffa oss. Försök hitta nån att bjuda in på mat eller en sovplats, säger Arif Moradi.

– Man kan träffa tjejer och killar på boenden och ta en fika. En träff kan verkligen förändra och hjälpa. Har man ingen familj men ändå känner att någon bryr sig och ger kärlek så påverkar det, säger Mahbubah Madadi.

Ni har det själva väldigt tufft. Hur orkar ni hjälpa andra?

– Kraften kommer när man är i en jättesvår situation. Man blir stark för att man måste överleva. Nu vill vi leva som vanliga människor, med rättigheter. Det är inget som någon kommer och ger som en present till oss. Bara vi själva kan höja våra röster, säger Mahbubah Madadi.

– I Afghanistan har vi hela tiden väntat på att våra äldre och våra politiker, de som bestämmer ska göra nånting för oss. Nu har vi kämpat på livsfarliga vägar och klarat det. Vi har integrerat oss i ett demokratiskt land och nu vi vill vi stå upp för våra rättigheter. Vi vill ha våran framtid, säger Arif Moradi.

Organisationen Ensamkommandes röster kontaktas genom facebookgruppen med samma namn.

Fakta: 

Växande andel ensamkommande flickor

T o m 30 juni har 593 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige under 2017. Av dessa var 23 procent flickor.

Hittills under 2017 har 2674 ensamkommande barn och ungdomar beviljats uppehållstillstånd av Migrationsverket, vilket är 76 procent av de fattade besluten.

Under 2016 sökte 2 199 ensamkommande barn asyl i Sverige, varav 20 procent flickor.

2015 sökte 35369 ensamkommande barn asyl i Sverige, varav 8 procent flickor.

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande från 2016 slår fast att det råder väpnad konflikt i nästan alla provinser i Afghanistan.

En bedömning av säkerhetsläget som myndigheten lät göra i juni 2017 konstaterar att det generellt har försämrats. Väpnade sammandrabbningar och civila offer har ökat. Konfliktläget beskrivs som ett ”eskalerande dödläge”.

Källa: Migrationsverket

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Stockholms Fria