Rojin Pertow

Inledare


Opportunism

  • Vänstern behöver en egen tokig provokatör och agitator i stil med Donald Trump som flyttar fram positionerna, skriver Rojin Pertow.
Fria Tidningen

Vänstern behöver provokatörer

För att kontra högerns provokatörer och deras lögner behöver vänstern egna debattörer som flyttar fram positionerna för det offentliga samtalet, skriver Rojin Pertow

Jag och en vän tillika journalistkollega diskuterade nyligen huruvida högern i Sverige har tagit en permanent sväng åt extremhögerns håll nu, eller om det bara är ett spel för gallerierna som pågår. Låt mig utveckla. Det handlar inte bara om partipolitiskt aktiva, som exempelvis Hanif Balis flirtar med alt-right-rörelxsen eller Anna Kinberg Batras totala ovilja att ge ett tydligt besked om ett eventuellt samarbete mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. Det är också agitatorer på högerflanken i stil med Katerina Janouch, som inte drar sig för att presentera ren hörsägen och egna farhågor som fakta på sin, dessvärre långtnående, plattform. Frågan jag och vännen ställde oss var: är högern tokig på riktigt nu eller är allting bara chock-PR och teater?

Om det är så att den internationella högern, inkluderat Sverige, helt enkelt är bortom räddning i nyfascismens och alternativhögerns hav är det bara att beklaga. Framförallt för att deras grepp om opinionen är starkt just nu. Högerns egna extrem, nazismen, gavs utrymme under Almedalsveckan under yttrandefrihetens flagg. Den är som bekant välkommen på Bokmässan i höst och under tiden fyller den och den nya alternativhögern upp sociala medier med all världens lögner. Och det är däri den springande punkten finns; högern har blivit oerhört skickliga på propaganda och marknadsföring.

Naturligtvis är anledningarna till denna högerns renässans flera. Ekonomiska och humanitära katastrofer har lockat fram solidaritet såväl som konservatism hos människor. Kapitalismens kriser går i cykler, och så vidare. Men det högern, i högst generella termer, har gjort annorlunda nu är att ha galna agitatorer som driver på. Det mest lysande exemplet är förstås Donald Trump. En figur som Trump förflyttar hela tiden gränserna för vad som är anständigt att säga offentligt, som makthavare eller debattör. Han ljuger, förvrider och undanhåller utan minsta samvetskval eller för den delen konsekvenser. Visst, hans missnöjessiffror ökar. Men inte innan han fått sätta en standard i samhällsdebatten.

För att exemplifiera. Provokatörer som Trump och våra svenska motsvarigheter förvränger sanningen kring exempelvis invandringens konsekvenser. Hittar på nackdelar, tar fakta ur sitt sammanhang och förvrider perspektiv så att det ska passa deras ändamål. Många, förmodligen de allra flesta, begriper att de ljuger. Men ändå händer det någonting i folks medvetande, civilsamhälle såväl som politiker. Plötsligt diskuterar vi faktiskt invandring som ett problem. Vi bemöter deras ”argument” och kompromissar med våra ideal. De har skjutit fram sina positioner och vi, alla som inte tillhör samma genre som dem, möter dem halvvägs.

Det är listigt. Den så kallade anständiga högern tjänar mycket på sina extrema debattörer. Även om de görs till åtlöje så tar de en för laget. Vi i den breda, internationella vänstern skulle också behöva en Trump. Någon som högljutt debatterar för fyra timmars arbetsdag, två dagar i veckan samtidigt som hen belyser farorna med vår nuvarande arbetsdag. Då kan andra, ”vanliga” vänsterdebattörer i lugn och ro lyfta sextimmarsdagen utan att låta verklighetsfrånvända. Någon som in i absurdum (och ur ett vänsterperspektiv) påvisar det berikande och fantastiska med invandring, så att åtminstone mer generös invandring kan bli aktuellt.

Det finns förstås gränser, hänger vi oss för mycket åt högerns metoder har vi inte längre något anspråk på hederlighet. Vilket är en av de saker som skiljer vänstern och högern åt, bortsett från det rent politiska. Vi ljuger inte för folk och vi vill samhällets bästa, inte bara vårt eget och individens. Men politik är lika delar retorik som ideologi och det utnyttjar högern för fullt just nu. Det är dags att vi bjuder dem på lite mothugg.

ANNONSER

© 2024 Stockholms Fria