Eva Olsson

Fördjupning


Eva Olsson
  • Svensk stålindustri vill bli först i världen med fossilfri produktion. Men på EU-nivå protesterar bolagen mot hårdare utsläppsregler.
Fria Tidningen

Svensk stålindustri: Nej till skarpare utsläppsregler

Med sina planer på att ställa om till fossilfritt inom 20 år ligger svensk stålindustri i framkant. Men på EU-nivå motarbetar man samtidigt progressivare regler för utsläppshandel.

Sedan 2015 har EU arbetat med att ta fram nya hårdare regler för utsläppshandeln. I höst sker slutförhandlingarna mellan EU-parlamentet, kommissionen och ministerrådet.

Den svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S), som företräder den socialdemokratiska gruppen i slutförhandligarna, är besviken över att det är det mindre ambitiösa förslaget som nu ligger på förhandlingsbordet. Det innebär att utsläppsrätterna ska minska med 2,2 procent per år från år 2021.

– Jag hade önskat att parlamentet röstat igenom att utsläppsrätterna ska minska med 2,4 procent per år istället. På längre sikt kommer det få betydelse för hur väl vi lever upp till Parisavtalet och 2050-målen. Det andra jag är missnöjd med är att cementindustrin fortsatt kommer få ta del av den fria tilldelningen av utsläppsrätter. Den fria tilldelningen är för bred och generös och motverkar syftet med lagstiftningen, säger hon.

EU:s utsläppshandelssystem inrättades år 2005. Det beskrivs som det viktigaste styrmedlet för att minska växthusgasutsläppen inom industri- och energisektorn, som utgör drygt 45 procent av de totala utsläppen inom EU. Systemet omfattar den tunga industrin – och sedan 2012 även flyget – och innebär helt enkelt att de måste betala för sina utsläpp. EU bestämmer en nivå för hur mycket växthusgaser som får släppas ut för varje anläggning som ingår i systemet genom att tilldela utsläppsrätter. Företag som minskar sina utsläpp kan spara utsläppsrätter som blir över för att använda dem senare eller för att sälja vidare till andra företag. För att industrin ska tvingas minska sina utsläpp minskar också antalet utsläppsrätter successivt.

Men systemet kritiseras för att vara alltför generöst. Mellan 2008–2012 har ett stort överskott på utsläppsrätter byggts upp vilket leder till låga priser på utsläppsrätter och att systemet inte har fått den styrande effekt som var tanken. Det finns också ett undantag i systemet för viss basindustri som stål- och cementindustrin vilket innebär att de får tillgång till fria utsläppsrätter. Det för att hindra att de konkurreras ut av utländska företag från till exempel Kina som inte omfattas av liknande system och alltså inte behöver betala för sina utsläpp.

I år släppte organisationen Carbon Market Watch en rapport som visar att europeisk industri tjänat miljarder på EU:s utsläppshandelssystem. Mellan 2008 och 2014 ska svenska företag som omfattas av undantaget ha tjänat 792 miljoner euro genom att sälja vidare gratis utsläppsrätter till andra företag. Ungefär hälften av pengarna ska ha gått till bolaget SSAB. Dessa siffror ifrågasätts dock eftersom reglerna ändrades under samma period, år 2012.

– Carbon Market Watch har valt ut de år när vi hade överskott och ger sken av att det är så här systemet fungerar, att det genererar överskott även nu, säger Tomas Hirsch, på SSAB till tidningen Altinget och påpekar att SSAB:s tilldelning av fria utsläppsrätter sedan 2012 i princip varit i balans med behovet.

Tidigare i år röstade EU-parlamentet för att den årliga tilldelningen av fria utsläppsrätter ska fortsätta minska år 2021-2030. Det är detta förslag – som alltså har stöd av både EU-kommissionen och parlamentet – som nu ligger på förhandlingsbordet.

Men det har skapat starka reaktioner bland de industrier som får gratis utsläppsrätter i dag. I maj skrev 76 ledare för den europeiska stålindustrin ett öppet brev till EU där man uppmanade EU:s regeringschefer att se över det kommande förslaget till hårdare utsläppsrättsregler. Bland undertecknarna fanns också den svenska ståljätten SSAB som menar att svensk stålindustri riskerar att konkurreras ut – och inte bara av kinesiska företag. Till skillnad från Sverige subventionerar vissa länder i Europa sin stålindustri.

Bo-Erik Pers, som är vd på svenska stålindustrins branschorganisation Jernkontoret, håller med:

– I grunden är vi positiva till utsläppshandelssystemet. För att rädda världen måste vi få ner de globala utsläppen av växthusgaser. Vi har gjort och planerar stora insatser inom den svenska stålindustrin för att få ner utsläppen men det måste löna sig att gå före. Vi hade gärna sett att tilldelningen av de fria utsläppsrätterna hade varit generösare, säger han till Fria Tidningen.

Svensk stålindustri presenterade i början av sommaren sin målsättning att bli först i världen med fossilfri stålproduktion. Tillsammans med de statliga bolagen LKAB och Vattenfall ska SSAB påbörja en förstudie där man testar att byta ut kol mot vätgas när man förädlar järnmalm som sedan används vid järn- och ståltillverkning. Kolet används i dag för att binda syret i malmen vilket ger stora utsläpp av koldioxid. Med vätgas som syrebindare bildas bara vatten.

Efter förstudien planerar man att utveckla en helt ny produktionsmodell som ska vara klar 2024. Drygt ett decennium senare, år 2035, räknar man med att kunna ha kommersiell produktion av fossilfritt stål i större skala. Men för att detta ska vara möjligt måste det som sagt löna sig att gå före, säger Bo-Erik Pers.

– Vi har sagt till politikerna att vi tycker det är rimligt eftersom vi har gjort stora insatser för att kunna få de bästa anläggningarna i världen och för att vi ska kunna fortsätta genomföra våra högt ställda ambitioner. När det gäller Europa är det viktigaste att det sker en likabehandling i kompensationen för det höjda elpriset. Eftersom vi i Sverige inte får någon kompensation är risken att det blir till en nackdel för svenska företag.

Svensk stålindustri strävar efter att bli först i världen med fossilfri stålproduktion. På EU-nivå motarbetar ni samtidigt mer progressiva utsläppshandelsregler i ett system som kritiserats för att vara urvattnat. Blir inte det motsägelsefullt?

– Nja, varför det? Vi är positiva i grunden till systemet och tycker det är viktigt för att få ner koldioxidutsläppen. Vi har gjort stora insatser för att få ner utsläppen och tycker det är viktigt att se till att tilldelningen av utsläppsrätter blir mer generös för dem som leder utvecklingen.

Men Jytte Guteland är skeptisk. Hon säger att tanken med den fria tilldelningen av utsläppsrätter syftar till att ge basindustrin en övergångslösning för att minska risken att de konkurreras ut.

– Stålindustrin är pressad av läget på den internationella marknaden, vilket inte är svårt att förstå i och med konkurrensen från Kina. Men det är inte utsläppshandelssystemets fel eller roll att hjälpa till i den situationen. Stålindustrin har med rätta fått tillgång till fri tilldelning, som det råder en konsensus kring, men riktningen framåt måste vara att de kommer till rätta med sina stora utsläpp, inte att öka den fria tilldelningen, då får vi ett system där utsläppen inte minskar. Systemet ska inte fungera som ett stödsystem för industrier som är utsatta för konkurrens av andra skäl.

Fakta: 

Handel med utsläppsrätter:

EU:s system för handel med utsläppsrätter bygger på EU-gemensamma regler och omfattar alla medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein. Systemet infördes år 2005 och har steg för steg utvidgats till allt fler branscher. I dag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 760 finns i Sverige.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria