• Maggie Gyllenhaal som Candy i David Simons uppmärksammade The Deuce.
  • Pornografin speglar samhället och inte tvärtom, menar Mariah Larsson, professor i filmvetenskap, som har forskat om porrfilmens framväxt i Sverige.
Fria Tidningen

The Deuce och pornografins framväxt

Tv-mästaren David Simon är starkt kritisk till porrindustrin, men vill inte moralisera i sin nya tv-serie The Deuce. "Det pornografiska språket är nu inbäddat i vår kultur. Även om du inte konsumerar pornografi, konsumerar du dess logik".

I dag finns porrfilmerna bara några klick bort på mobilen. The Deuce tar oss tillbaka till en tid då de rullades upp inne i spermanedstänkta bås.

HBO-serien har hämtat sitt namn från ett slangord för 70-talets 42nd Street i New York. En gata full av horor, hallickar, hustlers. Här, i ett annat Times Square än dagens Disneyfierade turistshoppingtorg, uppstod ett neonblinkande porrmecka efter att förändrade sociala och rättsliga attityder hade gjort det möjligt för pornografimakare att verka utan att dras inför rätta.

En mindre, underjordisk verksamhet expanderande raskt ovan jord. I dag är porren en multimiljardindustri som enligt seriens skapare David Simon ”påverkar hur vi säljer allt från öl till bilar till blåjeans”.

– Det pornografiska språket är nu inbäddat i vår kultur. Även om du inte konsumerar pornografi, konsumerar du dess logik, säger Simon till The Guardian.

Mariah Larsson är professor i filmvetenskap och har forskat om porrfilmens framväxt i Sverige vid samma tid.

– Det ligger något i uttalandet, menar hon, men jag skulle snarare säga att det beror på att pornografin speglar samhället och inte tvärtom.

Medan Larsson i sin senaste bok, The Swedish Porn Scene, riktar sitt fokus mot 70-talets Malmö vill David Simon att vi bekantar oss med Manhattanmiljöerna där den amerikanska porrindustrin kunde frodas. The Deuce tar oss till sunkiga ”pay by the hour”-hotell, till billiga barer där lättklädda servitörer tjänar kunder ur alla samhällets hörn, och till Port Authority, där hallickar värvar unga tjejer in i sexhandeln innan de knappt har hunnit kliva av bussen.

The Deuce är baserad på intervjuer med de riktiga människorna bakom dramats karaktärer. I serien ser vi bland andra Maggie Gyllenhaal i rollen som ”Candy”, en oberoende prostituerad kvinna, och ensamstående mamma, som jämfört med att jobba sena nätter på gatorna upptäcker fördelar med porrfilmsbranschen.

Simon arbetade i många år som journalist, innan han slog igenom med The Wire, serien, som har kallats tidernas bästa, handlade om knarkhandeln i Baltimore, men bar samtidigt med sig en underliggande berättelse om rasbaserat förtryck. På liknande vis går kvinnors utsatthet som en röd tråd genom The Deuce.

Simon menar att pornografin har ”påverkat sättet som män och kvinnor ser varandra på” och gjort att män beter sig mer föraktfullt mot kvinnor, vilket har fått vida konsekvenser. I en intervju drar han kopplingar mellan ”50 år av legaliserad objektifiering” och det kvinnohat som han anser präglade det senaste presidentvalet.

Men att pornografin skulle ha ökat misogynin håller Mariah Larsson inte med om:

– Om man jämför hur samhällsklimatet och populärkulturen såg ut i början av sjuttiotalet, då The Deuce börjar, då pornografin legaliserades i Sverige och då en liberalisering skedde i USA vad gäller obscenitetslagstiftningen, med hur det ser ut nu, skulle jag nog tveklöst säga nej, i alla fall vad gäller västvärlden.

– Väldigt många framsteg har gjorts sedan dess vad gäller kvinnors och homosexuellas rättigheter, i exempelvis frågor om abort, sexuella trakasserier, diskriminering, med mera.

”Vi var inte särskilt intresserade av att föra någon upphöjd moralisk debatt kring nyttan eller skadorna av droger i The Wire”, säger Simon. Och samma logik gäller för The Deuce.

Snarare är det hans journalistiskt undersökande vanor som lever vidare, och väcker frågor: Om vi accepterar att de här sakerna existerar... Vad händer med arbetskraften? Vem profiterar? Hur ordnar samhället upp sig för att förvärva vinsten eller produkten?

– När man tillåter den moraliska frågan att dominera berättelsen tror jag att man fastnar i förkrympta argument, säger Simon.

– Å andra sidan, om du följer pengar och makt och ser vilka som nöts ner och vilka som höjs upp, så får du en mycket mer intressant historia.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Beyoncé och black power

Den afroamerikanska superstjärnan Beyoncé letar gärna inspiration hos Svarta pantrarna, men deras socialistiska idéer får stå åt sidan för en ”black Bill Gates in the making”, berättar Jenny Ahonen.

© 2024 Stockholms Fria