Krigsbilder visar på konstens kraft | Stockholms Fria

Recension


Konst
Bilden av krig
Av: Ett 30-tal konstnärer
Var: Bonniers konsthall
När: 20 september – 14 januari 2018
Inträde: Fri entré

  • Ett senare fotomontage av Martha Rosler från 2008, där hon använder samma teknik som i skildringen av Vietnamkriget.
Stockholms Fria

Krigsbilder visar på konstens kraft

Krig i fokus på höstens stora utställning på Bonniers konsthall.

Bilder har en förmåga att beröra oss direkt och starkt, nå in till hjärtkamrarna utan att ta omvägen via hjärnan. Särskilt om de visar krig, våld och lidande, som står i fokus på Bonniers konsthalls höstutställning Bilden av krig. Men säger de oss verkligen mer än ord?

Det finns berömda krigsbilder med en stark laddning, som fångat strömningar i samtiden och nitat fast dem i ett fruset ögonblick. Men lika ofta kan krigsbilder grumla sikten. Vad är det egentligen vi ser på de gryniga bilderna av explosioner, människor som faller döda till marken, spår av förödelse. Vem är avsändaren? Hur ser kontexten ut? Vem är skyldig? Vad kommer det att leda till? Hur ska vi förhålla oss till det som sker?

Bilden av krig samlar verk från ett trettiotal internationella konstnärer som på olika sätt bearbetar och reflekterar kring våldsamma konflikter. Vissa sysslar med dokumentation av krig, andra har en tydlig politisk avsikt med sin konst, ett flertal problematiserar vår relation till bilder och nyhetsflödet.

Ett intressant bidrag kommer från dramatikern Bertolt Brecht genom utdrag ur boken War Primer från 1955. I den har Brecht sammanfört bilder från andra världskriget med egenskrivna diktrader. På ett effektivt sätt lyfter han på den romantiska slöjan kring kriget och visar dess brutalitet, men också hur retoriken kring konflikter ofta är vilseledande propaganda. Brechts tanke bakom projektet var att lära människor att förhålla sig kritiskt till krig som det framställs i medier, att själva reflektera kring komplicerade skeenden.

Ett annat intressant verk är skapat av Alfredo Jaar, som tagit omslag till Newsweek under 1994 och under dem skrivit vad som samma vecka skedde i Rwanda. Kontraster är effektivt, något som även Martha Rosler använder sig av. I hennes fotomontage från slutet av 60- och början av 70-talet klipper hon in bilder av Vietnamkriget – veteraner och lemlästade vietnameser – i glossiga hemma-hos-reportage från magasinet House beautiful. Förutom att verken var drabbande för sin samtid blir de också intressanta historiska dokument om ett USA där verkligheten till slut fick en falsk efterkrigstids-idyll att rämna.

Martha Rosler har sin svenska motsvarighet i Gerhard Nordström. Hans verk Utflykt i det gröna från 1970 är utställningens största målning, där en svensk picknick i underskön natur ställs mot Vietnamkrigets offer.

Det här är en utställning som rymmer en rad krig, i bland annat Irak, Afghanistan, Libanon och Angola. Många av verken på utställningen är direkta, slagkraftiga, utan att för den skull vara banala. Framför allt visar de på konstens kraft. Kanske kan en bild inte säga mer än tusen ord, men den har stor potential att påverka. Det gäller bara att fråga sig vem som är avsändaren i vår tids flimmer av bilder.

Rekommenderade artiklar

© 2017 Stockholms Fria