”Deprimerade pappor berättar inte för någon” | Stockholms Fria
Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • Problemet med deprimerade nyblivna mammor är vida känt, men att även papporna inte sällan mår dåligt hör vi mindre om, berättar forskaren Elia Psouni.
Fria.Nu

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Mer än var tionde kvinna som fött barn drabbas av en så kallad förlossningsdepression det första året. Elia Psouni, som är docent inom utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, bestämde sig tillsammans med några kollegor för att undersöka om det finns mammor som mår dåligt efter en förlossning, men som inte berättar om det för någon inom sjukvården.

Att det skulle finnas särskilt många var hon ganska tveksam till.

– Jag tänkte att vi har ett system för att screena alla kvinnor, det är inte ett perfekt system men det finns. Men efter bara några dagar hade oerhört många kvinnor hört av sig till oss och det fick oss att tänka att det säkert finns andra grupper som inte fångas upp av vården av alla olika skäl. Det slog oss snart att nyblivna pappor är en stor sådan grupp, säger hon.

Det var så den nyligen publicerade studien om pappadepressioner tog sin början. 447 personer som identifierar sig som män deltog i studien Elia Psouni med kollegor genomförde och det visade sig snart att det inte alls var ovanligt att må dåligt efter bebisens ankomst. Mer än var fjärde pappa i studien visade symtom på depression som hade lett till en remiss inom sjukvården. Elia Psouni betonar att urvalet inte är representativt, de som deltog hade själva valt att delta i en studie de visste skulle handla om tankar och känslor kring föräldraskapet, men något säger den ändå om hur utbrett det är.

Internationella studier, där olika länders resultat har slagits ihop, har visat att drygt 8 procent av alla nyblivna pappor drabbas av depression.

– Men det finns ingen anledning att tro att det ska vara lika vanligt i alla länder. Jag misstänker att fenomenet är mer vanligt i Sverige än de 8 procenten, säger Elia Psouni.

Att svenska pappor skulle kunna vara mer drabbade än genomsnittet tror Elia Psouni det finns två anledningar till, även om just denna studie inte behandlar orsakerna. Dels handlar det om hormoner och hon förklarar:

– När en icke-gravid person är väldigt nära en gravid person och väldigt engagerad i omvårdnaden av en bebis sker en minskning av testosteron hos den personen, som en fysiologisk del av anpassningen till föräldrarollen.

– En sidoeffekt av denna minskning är att lägre testosteron ökar mäns benägenhet till depression. Om män mer i Sverige än i många andra länder är väldigt närvarande och engagerade kan man tänka sig att en sådan hormonell ändring är påtaglig hos fler.

Nästa anledning hamnar mer på samhällsnivå än på individnivå. Att prata om ett jämställt föräldraskap i Sverige är att överdriva – i olikkönade föräldrapar tar kvinnor fortfarande ut 73 procent av föräldradagarna. Tittar man på tiden i faktiska månader som mammor respektive pappor är hemma med barn, särskilt under det första året, är skillnaden ännu större. Trots det är pappor i Sverige ur ett internationellt perspektiv hemma mycket med sina barn.

– Då drabbar krav och roller som inte går att kombinera även dem. De hamnar i den så kallade kvinnofällan med känslan av att det alltid är någon part som blir missnöjd. Den problematiken har kvinnor upplevt i decennier, men den gäller för alla människor som utsätts för ogenomtänkt många och höga krav. Nu exporteras kraven till män och det kan vara en anledning till att pappor börjar må dåligt.

I Sverige görs en screening av den som fött barn ett antal veckor efter förlossning för att hitta eventuella tecken på depression. Men någon sådan undersökning är inte standard när det gäller nyblivna pappor. Dessutom visar den nya studien att den metod som används för att fånga upp mammor inte fungerar lika bra när det gäller pappor.

– Det är inte så konstigt att män inte fångas upp om de inte frågas. Men sedan är det så att depression hos män ofta yttras lite annorlunda och vi behöver fånga upp andra symtom som irritabilitet och stress, säger Elia Psouni.

Forskarna kom fram till tolv frågor som kan ställas till nyblivna pappor, som visade sig fungera väldigt väl när det gäller att fånga upp tecken på depression.

En annan fråga är när det är lämpligt att göra mätningarna. Studien visar att några månader in i det nya föräldraskapet är för tidigt för många pappor, inte minst med tanke på att många män som tar ut föräldraledighet gör det först när barnet är runt året.

– Vår studie visar att det finns minst lika många män som mår dåligt vars bebisar är ett år gamla, i själva verket fler, som dem vars bebisar är tre månader gamla. Om man ställer frågor till pappor alldeles för tidigt verkar de inte hunnit ikapp med icke-välbefinnandet.

Ett annat resultat av studien är att den visar hur få av papporna som mår dåligt som har kontakt med sjukvården – bara 13 procent. De allra flesta deprimerade papporna har inte berättat för någon hur de mår, till skillnad från mammor där majoriteten har berättat för någon. Elia Psouni tror på att prova olika vägar för att komma fram till hur vården bäst kan nå fram.

– Kanske är det så att den vanliga vägen, att sätta sig mittemot en barnmorska eller barnsköterska, inte passar så många män. Jag tror att vi måste tänka nytt, kanske är det lättare att svara ärligt genom en app till exempel än när man sitter mittemot någon.

Nu hoppas hon också att avståndet mellan forskningen från universiteten och tillämpningen inom sjukvården ska krympa.

– Vi hoppas att det ska bli en diskussion som gör att vi får en sjukvård som är mer flexibel, som kan göra plats åt olika grupper och möta dem på deras villkor.

Elia Psouni med kollegor fortsätter att forska inom temat föräldraskap och fler studier kommer att publiceras med bland annat djupintervjuer med pappor som mår dåligt. Hon är positivt överraskad över intresset den nyligen publicerade studien om pappadepressioner har väckt. Men även om hon upplever att ämnet är något som har diskuterats mer de senaste åren, har hon svårt för att vara enbart optimistisk.

– Att diskutera är en sak, att agera så att vi förändrar vår tillvaro är en helt annan. Vi kan diskutera saker sönder och ingenting förändras. Vi har pratat länge inom utvecklingspsykologi om hur kvinnor måste hantera väldigt mycket olika krav som alla ska tillgodoses maximalt, men jag har inte sett några förändringar som gör saker bättre för kvinnor, säger hon och fortsätter:

– Om diskussion ska vara ett verktyg för förändring så är det genom att ta det ett steg vidare hela tiden. Jag vill inte bidra till en diskussion i två veckor så att vi sedan kan glömma det och nästa gång börjar vi om igen, så som vi gjort när vi påpekat svårigheterna med kvinnornas villkor.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

”Det politiska intresset är större än någonsin”

Med ett år kvar till nästa val och en sommar som varit allt annat än politiskt stabil är frågorna många. Fria samtalar med statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, ledare för det svenska valforskningsprogrammet, om ökad väljarrörlighet och det ökande politiska intresset.

Fria.Nu

”Finansmarknaden måste ta större ansvar”

En ny forskargrupp ska hjälpa till att göra finansmarknaden mer etisk, och ta ett större ansvar för såväl samhälle som miljö mot bakgrund av det senaste decenniets finanskris och klimathot.

Fria.Nu

© 2017 Stockholms Fria