"Machomannen Jarmo är äldre än Finland" | Stockholms Fria
  • Den hypermaskuline Jarmo (Johan Petersson) gjorde entré i svenskarnas vardagsrum 2013 för att visa svensken hur man super och slåss istället för att vara fjollor.
Stockholms Fria

"Machomannen Jarmo är äldre än Finland"

I år fyller Finland 100 år och även Sverige firar. Men ländernas relation är allt annat än problemfri, menar Stellan Beckman, masterstudent i etnologi vid Södertörns högskola.

I år firar Finland hundraårsjubileum. Även Sverige har gjort firandet till sitt. Men de båda ländernas historiska relation är allt annat än problemfri. Ett hundraårsjubileum är ett perfekt tillfälle att ta fram gamla skelett ur garderoben. En av dessa skelett kom redan 2013 i humorprogrammet Partaj, men i nypaketerad form. Stereotypen kring den finska mannen som övermaskulin.

Det var Jarmo, spelad av Johan Petersson, som klev ut i det svenska folkets vardagsrum. Han skulle lära svenskarna att supa och slåss istället för att vara fjollor. Men framför allt hade han kommit till Sverige för att svenska kvinnor skulle få ”knulla med riktiga män”. Inslaget är en parodi på företaget K-rautas reklam där Järmo Mäkinen företräder ett "byggvaruhus av det rätta virket". Partaj gör istället reklam för "en finne av det rätta virket”. Det var inledningen på ett nostalgiskt frosseri av gamla stereotyper om finska män.

Partaj utökade snart inslaget med den återkommande Bastuklubben, korta klipp där Jarmo beklagade sig över att "svennar är sådana rediga fjollor", oavsett det gällde att ha schampo i håret eller motionera. I Finland finns det däremot ”riktiga män” som "torkar sig med björnar", "återfuktar med hembränt" och "knullar vedträn". I senare delar av Bastuklubben bjöd Jarmo in gäster. Ensemblen av "finnar" utökades med bland annat den flygande reportern Arja Hallonen. Allt fortsatte på samma bana: svennar är fjolliga och finnar mer vettiga eftersom de är "riktiga män".

Idag är det inte lika självklart att koppla vita manskroppar till en sådan hypermaskulinitet som återfinns i Bastuklubben. Vilket är en av många orsaker till att Partajs Jarmo intresserar mig. Under min uppväxt har jag främst hört talas om "den andre mannen" i form av en brun eller svart man, oftast från Mellanöstern, som den stora samhällsfaran. Hypermaskulin, diskriminerar kvinnor, översexuell och så vidare. Listan kan göras lång på den sexistiska och rasistiska diskursen kring bruna och svarta män.

Bastuklubben verkar intressant nog lägga samma maskulinitet på vita kvinnliga karaktärer. Ett exempel är skönhetstipsen i ett avsnitt där Mirva visar upp håriga ben för att visa att "hon siter i allt". Eller hur Jarmos "marmor" ständigt anklagar Jarmo för att vara en fjolla. Denna maskulinisering av finnar ekar av svenska rasläror från 1800-talet. Far och son Retzius såg det finska folket som mer maskulint än det svenska. Även finska kvinnor klassades som maskulina enligt samma rasläror.

Under den finska arbetskraftsinvandringen till Sverige blev det vanligt att beskriva finska män som ett hot. På grund av deras översexualitet behövde svenska kvinnor skyddas. Den finska mannen var för macho, den svenska var lagom. Dessa bilder har återupprepats i nyheter, humorprogram och film. Även om de inte talade om finnen som ett främmande raselement så som Retzius gjorde, förde de vidare föreställningen om finnen som mer maskulin.

Bastuklubben har med andra ord återanvänt flera gamla stereotyper och föreställningar om finnar och presenterat dem för en ny publik. På Youtube kan alla se inslagen om och om igen. Men idag har Sverige och Finland en helt annan relation än för kanske 100 år sedan. Finland ses inte i lika hög grad som en efterbliven lillebror, företag som Nokia och positiv rapportering kring den finska skolan ställer frågan om vilket av länderna som egentligen är ett föregångsland.

Den sociala verkligheten bakom dessa mediebilder var att majoriteten av de finska migranterna tillhörde en arbetarklass där även kvinnor förvärvsarbetade. Till skillnad från den svenska medelklasskvinnan, som vid den här tiden låstes in i ett kök skapat av en manschauvinistisk ingenjörskonst, kom såväl finska kvinnor som män att ta de yrken som svenska män inte ville ta. På så vis kom även finska kvinnor att drabbas av arbetarklassproblem som alkoholism. Den kunskapen tenderar tyvärr att gå helt förlorad när svenskarna bunkrar upp inför Fredagsmys.

När vi snart lämnar ett år där Sverige gjort Finlands hundraårsfirande till sin sak, kan det vara värt att ta upp det som gömts i historien. Det kan handla om svenska rasläror som anförde en teori om att det finska folket var en mer maskulin och främmande folkstam än svenskarna. Det kan handla om att visa hur humorprogram återanvänder stereotyper kring finska män. Huvudsaken är att vi börjar prata om Finlands och Sveriges inte så friktionsfria historia istället för att skönmåla den. Men inte ens det kan rädda den minst sagt pinsamma "humorn" bakom Bastuklubben.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Stockholms Fria