Stadsmissionen ska börja driva bostadspolitik | Stockholms Fria
  • "Det byggs bara för dem som redan har det ekonomiskt stabilt", säger Jonas Wihlstrand på Stadsmissionen som nu tänker försöka bryta trenden.
Stockholms Fria

Stadsmissionen ska börja driva bostadspolitik

20 nya bostäder för fattiga i år, lovar Stadsmissionen i samarbete med privata fastighetsbolag.

I tisdags presenterade Stockholms stadsmission en rapport över hemlösheten i Sverige 2017. Där beskrivs hur hemlöshetens huvudorsak inte längre är psykisk ohälsa och beroendeproblematik, utan fattigdom:

– Trenden har skett under flera år, men har blivit väldigt tydlig nu. Vi möter nya grupper i våra verksamheter, låginkomsttagare, ensamstående föräldrar, nyskilda. De kommer inte åt den reguljära bostadsmarknaden, säger Jonas Wihlstrand, socialchef på Stockholms stadsmission.

Att Sverige 2017 verkar få det största tillskottet av bostäder på 40 år är inget som hjälper dessa grupper, enligt Wihlstrand, som kallar situationen ”en fullständig krasch i bostadspolitiken”:

– Det byggs för dem som redan har det ekonomiskt stabilt. Många människor har inte råd att få en hyreslägenhet, eftersom även de allmännyttiga bostadsbolagen många gånger har inkomstkrav på tre gånger hyran, säger han.

Stadsmissionen varnar också för att allt fler barnfamiljer saknar stabilt boende. 2016 var det 718 stycken i Stockholms kommun, en ökning med 83 barn från föregående år.

– Det är extra alarmerande, eftersom de barn som växer upp i socialt utanförskap löper väldigt stor risk hamna i fattigdom även senare i livet. Det är därför som vi larmar nu, säger Jonas Wihlstrand.

I Stockholms stads riktlinjer för bostadsförsörjning 2017–2020 konstateras att staden kommer se fler bostadslösa barnfamiljer i framtiden.

Stockholms stadsmission driver sedan två år tillbaka projektet Särskildnyttan, där man tillsammans med framför allt privata fastighetsägare som Stena fastigheter, AFA fastigheter och Wallfast hittar nya boendelösningar.

– Vi har sett att den reguljära bostadsmarknaden inte fungerar. Ofta inte ens i det allmännyttiga, och känner att vi måste göra någonting. Det är ett testlabb för kreativa lösningar, säger Jonas Wihlstrand.

Första tiden har gått åt till att skapa relationer med fastighetsägare, men vid årsskiftet kommer Särskildnyttan att ha drygt 20 boenden i projektet, under 2018 ska det vara 80 och på sikt 250 stycken, enligt Wihlstrand. Det kan röra sig om både rivningskontrakt och vanliga förstahandskontrakt.

– Tanken är att vi ska vara med och kraftigt reducera hemlösheten i Stockholm. Det är också ett sätt att sticka ut hakan. Det låter ju egentligen inte klokt att civilsamhället ska behöva vara fastighetsbransch, säger Jonas Wihlstrand och tillägger att man även planerar att bygga billiga hyresrätter.

Varför skulle privata aktörer vilja bygga billiga hyresrätter?

– Vi kan se att fastighetsbranschen engagerar sig alltmer i socialt hållbarhetsarbete. Vi ser hur de börjar kliva fram och ta socialt ansvar. Det stärker varumärket.

En metod som används i Särskildnyttan kallas Bostad först. Till skillnad från de olika former av trappstegsboenden som ofta erbjuds ställs inga krav på hyresgästens beteende – förutom att man, som alla andra, ska följa hyreslagen.

– Man får lägenheten först och vi jobbar med stödinsatser runt omkring så att man kan behålla den, säger Jonas Wihlstrand. Det är så man skapar egenmakt hos människor. Runt 80 procent av de boende bor kvar efter ett år, jämfört med 30 procent i ”skärp-dig-metoden”, där man har regler om att vara drogfri, komma hem i tid och så vidare.

Så varför är den andra modellen fortfarande vanligast när kommuner hanterar hemlöshet?

– Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har lämnat handböcker och riktlinjer till kommunerna om att införa Bostad först, men det går för långsamt. Modellen är fortfarande väldigt liten i förhållande till totalen. Men kommunerna är intresserade. Vi erbjuder konceptet i Stockholms län och hade avtal med Stockholms stad i fem år. Sen började de driva det själva. Så det ser vi positivt på.

Fakta: 

Hemlös 2017

• Rapporten Hemlös 2017 går att läsa här. Även allmännyttiga bolag är välkomna att delta i Särskildnyttan, men det är till övervägande del privata medverkande.

• ”Trappstegsboende” eller ”Boendetrappan” bygger på tanken att den hemlösa steg för steg avancerar till nästa nivå i en kedja av boendeformer, t ex från ett härbärge till ett stödboende, träningslägenhet, socialt kontrakt och slutligen en egen bostad med eget kontrakt.

Annons

Rekommenderade artiklar

Sös värst i vänteligan

Stora skillnader i väntetider på stans akutmottagningar. Värst är det på Sös. Och kvinnor får vänta längre än män.

© 2017 Stockholms Fria