Lennart Fernström

Inledare


Lennart Fernström
Fria.Nu

Dags att hala den svenska fanan

Nationalismen är åter på frammarsch inom vänstern. Ung vänster, vänsterpartilojala Flamman, KPML(r), Byggnads, Transport, och förstås Clarté och Fib/Kulturfront ser alla nationalstaten som en viktig bas. Men det är många fler som är på väg i samma riktning. Nationalvänstern ser nationen som det främsta vapnet mot kapitalismen. Samma nationalstat som borgerligheten och sedan socialdemokraterna använde för att skapa en 'gemenskap' som skulle ersätta och bryta upp klassgemenskapen. Enade vi stå, inte mot överhögheten, utan mot andra nationer och folk.

När Flammans chefredaktör, och förre Ung vänster-aktivisten, Aron Etzler på en debatt anordnad av Arena nyligen konfronterades med att de alltmer använder samma retorik som de bruna förnekade han inte det. I stället kontrade han med att de inte alls tagit efter exremhögern. Det är extremhögern som tagit efter dem! Och så visade han upp en nationalistisk affisch som ett kommunistparti haft på 1940-talet. Att de för samma politik och använder samma retorik, oavsett vem som var först, verkade inte bekomma honom ett dugg.

Genom guilt by association kan man visserligen bevisa det mesta. Så har ju till exempel otaliga försök gjorts att påvisa att Hitler skulle ha varit vegetarian, för att misskreditera djurrättsrörelsen. Men faktum är att här hamnar national-vänstern inte bara i samma retorik som

extremhögern i enstaka fall, utan i praktisk politik rörande grundläggande mänskliga rättigheter. Dessutom i rasisternas viktigaste fråga, invandringen. Utifrån vänsternationalistiska idéer jagar Byggnads utländska arbetare, samlar KPML(r) namn på arbetsplatserna mot att östeuropéer ska få komma hit och Transportarbetaren definierar 'ras' som en viktig del av den 'svenska folksjälen' (Ledaren i nr

4 - 00).

Sedan försöker man beskriva allt detta som en solidarisk handling. Till exempel försökte Etszler ge sken av att det är för polackernas skull som man vill stänga dem ute. De stackarna ska inte behöva jobba här för 120 kr i timmen när svenska byggjobbare har 180 kr i timmen. Och visst, självklart ska samma villkor gälla för alla. Det ordnar man bäst genom att öppna gränserna och organisera sig tillsammans. Det finns exempel både från Europa och USA på att det är betydligt mer framgångsrikt än Byggnads häxjakt på polacker.

Dessutom är det bättre att jobba här för 120 kr i timmen än i Polen för några tior. Att stänga ute någon kan aldrig vara solidariskt. Den svenska vänstern väljer alltså 'solidaritet' med den globala överklass som Byggnads medlemmar tillhör i stället för solidaritet med de polska arbetarna. Framför allt är det genom EU-motståndet och det så kallade globaliseringsmotståndet som de vänster-nationalistiska strömningarna har växt sig starka. När Folkrörelsen Nej till EU var som starkast rådde en ständig strid mellan dem som vill driva motståndet på internationalistisk grund (främst gröna och liberaler) och dem som såg det som en nationalistisk kamp. På kongress efter kongress var frågan om att använda den svenska flaggan som symbol uppe. Det avslogs alltid, men lokalavdelningarna fick rätt att använda den om de ville. Något som också skedde på många håll.

Att EU-motståndet så hårt präglats av nationalism har gjort att många internationalister inom vänstern har kommit till den smått absurda slutsatsen att EU skulle vara ett bra alternativ till nationalstaten. Men EU är inget annat än en ny superstat. EU är inte alternativet till Sverige, lika lite som Sverige är det till EU.

Därför är det extra viktigt för alla oss internationalister som är motståndare till EU och den globala kapitalismen att alltid dra en tydlig gränslinje mot nationalisterna såväl till höger som till vänster. I ett läge där till och med det så kallade liberala folkpartiet har börjat spela på rädsla för invandrare är det extra viktigt att stå upp för internationell solidaritet och öppna gränser.

Fortsätter utvecklingen som nu, där såväl högern, mitten som vänstern marscherar alltmer i takt med de bruna kan det bli riktigt, riktigt farligt. Det är dags för vänstern att hala fanan och i stället för att ägna sig åt unken nationalism delta i kampen för global solidaritet.

ANNONSER

© 2024 Stockholms Fria