Debatt


Karl Palmås
Fria.Nu

"Vårdprioriteringar en fråga för folket - inte för experter"

Enväldiga experter håller på att ta över besluten i sjukvården. Senast på Sahlgrenska sjukhuset där en expertgrupp tagit fram en lista för hur sjukhuset skall prioritera.
Ett obehagligt avsteg från principen om folkstyre, menar Karl Palmås.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg hushåller man med resurserna. Genom att "tuffa till sig" mot kvinnor som önskar föda barn via kejsarsnitt hoppas man kunna fokusera på "viktigare" tjänster, sådana som anses tillhöra vårdtagarnas rättigheter. Rättigheter har ju per definition alltid högre prioritet än önskemål - "rättigheter är trumf", som rättsfilosofen Ronald Dworkin uttrycker saken.

På sjukvårdsexperternas nyligen sammanställda prioriteringslista över vårdtjänster hamnar kejsarsnittsfödslar längst ned, tillsammans med skönhetsoperationer. Båda tjänsterna avfärdas således som lyxönskemål för bortskämda och ängsliga flickor - för inte kan väl en frisk Kvinna välja bort Naturlig födsel? En Kvinna har ju dessutom så hög smärttröskel, det är vetenskapligt bevisat. Nej, om nu Kvinnan vill ha barn (och det vill ju en riktig Kvinna) så är det bara till att bita ihop och visa lite solidaritet.

Men hur kan då - i Naturlighetens och kostnadseffektivitetens namn - bäckenbottenbedövning vara en rättighet? Det är ju trots allt ganska onaturligt att injicera kemiskt framställda droger in i ryggraden. Dyrt är det också. Att särskilja rättigheter från önskemål handlar därför ytterst om att kollektivt enas kring en av flera godtyckliga uppfattningar i frågan. Ett avgörande huruvida kejsarsnittfödslar bör ses som lyx eller rättighet kan bara nås genom det demokratiska samtalet.

Det är därför oroande att prioriteringslistan ifråga - som sannolikt kommer att användas över hela landet - sammanställts av personer som är helt frikopplade från den demokratiska processen. Denna högst politiska fråga har alltså redan avgjorts av en expertelit som nu står i färd med att forma den offentliga vården utefter sin syn på Kvinnan och Naturen.

Vi som stått utanför processen är måhända inga sjukvårdsexperter, men det är just det som är poängen. Medinflytande över kunskapseliters maktutövning är en demokratisk angelägenhet - inte minst i länder med en stark tradition av social ingenjörskonst, exempelvis Sverige och Storbritannien.

I november samlades så de brittiska liberaldemokraterna för att diskutera demokrati och "smygande auktoritärism". (Detta var, talande nog, samtidigt som folkpartiet beslutade att liberalism innebär buggning och ökad polismakt.) Huvudtalaren Ralf Dahrendorf tyckte sig se en tendens mot att medborgare allt mer exkluderas från makten: Avgörande beslut fattas av avskärmade eliter, samtidigt som mittfårepartier ersätter det offentliga samtalet med populism.

Dahrendorfs beskrivning är träffande. Istället för brist på disciplin borde svenska liberaler oroa sig över bristen på demokrati. Gärna innan fler envåldsexperters personliga moraluppfattning blir upphöjd till lag.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Stockholms Fria