Stark inblick i en hivsmittad kvinnas liv
Anna Koblanck och Patience Botshelo är båda kvinnor runt trettio, men de lever helt olika liv. Anna bor i Sverige och arbetar som ekonomijournalist på Dagens Nyheter. Patience bor i Botswana och är arbetslös och hivsmittad. Men Anna gick också på ett internationellt gymnasium i Swaziland i Afrika och inför den här boken har hon delvis bott hemma hos Patience för att kunna berätta hur en hivsmittad kvinna i Botswana lever.
Varvat med Patiences berättelse har Anna Koblanck intervjuat läkare, kuratorer och andra aidssjuka och deras efterlevande. Statistik och fakta varvas med personliga berättelser. Botswana är det land i Afrika som drabbats värst av aidsepidemin men trots det anses det skamfyllt att ha hiv. Få går därför ut med att de är smittade, vilket blir lite absurt i ett land där så många drabbats.
När Patience var som sjukast vägde hon 28,5 kilo och alla trodde hon skulle dö, men tack vare bromsmedicinerna återhämtade hon sig. I september 2002 inledde Botswana ett program med gratismediciner till hiv-sjuka och tack vare det kan många leva ett relativt normalt liv, bara de besöker infektionskliniken i Gaborone en gång i månaden.
För att klara att leva med hiv måste man dock söka hjälp i tid. De som är fattigast dör ofta eftersom de inte har råd med bussbiljetten till Gaborone. Jag berördes starkt av historien om Mma Motu som förlorat sex barn i aids och nu ensam ansvarar för femton barnbarn. Hon blir till en symbol för de gamla afrikanska kunskaperna när hon konstaterar att man förr kunde bota mässlingen genom att dricka ett hopkok av getskit och en gren från ett speciellt träd på andra sidan dammen. Men mot aids och cancer fungerar inga sådana botemedel.
Varför har hiv drabbat just Botswana så hårt? Anna Koblanck har inte svaret, hon bara redovisar fakta och berättar människors historier. Språket är typisk tidningsprosa och jag upplever att Koblanck känner sig språkligt säkrare på faktatexterna än på de mer reportagebetonade kapitlen. Det är tydligt att hon har mer vana av att skriva rena ekonomiartiklar än litterär prosa. Däremot går det inte att bortse från hennes engagemang. Hon skriver personligt om sina känslor i inledningen och jag skulle inte ha haft något emot att hon återkom med någon reflexion även i slutet. Detta är dock bara en önskan som jag lätt bortser från med tanke på ämnets angelägenhet. Några dagar till är kort sagt en mycket läsvärd och stark bok.
Marja Beckman
LITTERATUR:
Några dagar till - En ung kvinnas kamp mot aids i Botswana
Författare: Anna Koblanck
Bokförlag: Ordfront