Debatt


Jennie Öberg
  • Det har skett en sexualisering av det offentliga rummet. Problemet är hur sexualiteten skildras, vilka könsroller den har och om den hindrar jämställd
Fria.Nu

Har vi behov av våld?

Varför behöver så många människor en bild att titta på för att fantisera och bli upphetsade, undrar Jennie Öberg.

Det var ett fullsatt feministiskt forum i Göteborg den 6 maj på Café Hängmattan. Jag gick förbi ett samtal där Eva-Maria Svensson, docent på juridiska institutionen på Göteborgs universitet, svarade på frågor om pornografi och yttrandefrihet. Hon sa att i begreppet pornografi ligger dubbla betydelser. Det kan vara erotik, kärlek, förnedring, utnyttjande.

Pornografi hamnar i dag under tryckfrihetslagar som vi vill ska vara så fria som möjligt. Men vad händer om det uppfattas som en inskränkning av rörelsefriheten att möta förnedrande sexbilder i reklam, tidningar, tv och mataffärer? Är det inget att göra åt då?

Om begreppet porr skulle ändras till sexuellt utnyttjande skulle andra lagar bli aktuella. Friheten begränsas av kränkning.

Egentligen finns det juridiska instrument mot porrindustrin, men det handlar om hur lagen tolkas. Sadism, tortyr, våld och sex får inte skildras ihop. Våldet får inte heller komma från teknik eller djur. Inget får ske mot någons vilja och barnporr ligger under brottsbalken.

Men är det inte enkelt för porrindustrin att hävda att det inte är sexuellt utnyttjande?, undrade någon. De sista åren har det kommit upp domar och Eva-Maria Svensson har upptäckt att det krävs en stor produktion av väldigt grovt våld för att bli fälld.

Det motioneras även i riksdagen kring lagstiftningen om pornografi. Visserligen har alla motioner avslagits, men tidigare fanns de inte ens.

Barnporrens process har gett synen att det är kränkande för alla barn att det görs barnporr. Då kanske vi även kan se att 'sexuellt utnyttjande' kränker alla kvinnor. Och kanske till och med män?

Vi formas av alla bilder vi möts av och det har skett en sexualisering av det offentliga rummet - vilket inte är ont i sig. Problemet är hur sexualiteten skildras, vilka könsroller den har och om den hindrar jämställdheten. Kvällens förslag till förändring från de närvarande är att det behövs ett personligt samtal och många breda aktioner som kräver en annan tolkning av lagen. Mera civilkurage efterlyses där man säger till att man inte vill ha det så här. Det diskuterades också om bilder ska synas eller gömmas.

Jag undrar varför människor vill ha/behöver grovt sexvåld, kroppar i H&M-baddräkt på gatan, tjejer med opererade bröst i kiosken. Varför säljer det? Varför säljer sådan reklam? Det är något jag inte förstår. Det räcker väl inte att skylla på porr och reklamindustrin? Det måste ha något med människan att göra... Vad?

Människor kan ju faktiskt tycka om att utföra våld och sex ihop. Varför är det så och varför 'behöver' så många (som det verkar vara) en bild för att fantisera och bli upphetsad?

Och jag undrar även: går det att skilja på film och verklighet? Kvinnor och män kan spela jämställd erotik utan att egentligen vilja vara med varandra. Eller, en kvinna kan i sin roll vara jämställd - kanske till och med styrande - på film men vara drogad eller förtryckt bakom scenen. Vi kanske behöver en rejäl djupdykning i vad det egentligen handlar om. Är det inte underligt att människans år av existens inte gjort våra kroppar till en fantastisk, trygg, experimenterande, uttrycksfull, vänskaplig, skuldfri och jämställd upplevelse? Eller finns det behov av våld och förnedrande gränstänjning i oss? Eller är det en syn som kommer ur ovilja att förändra?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Ta bort papperskorgarna

Vi skulle kunna minska vårt avfall. Varför gör vi inte det? Varför är det fult att ta hand om det som slängs? Att rota i containrar och ta kläder från marken? Det undrar Jennie Öberg.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Stockholms Fria