Stockholms Fria

Tio år sedan motståndet knäckte Dennispaketet

På tisdag har det gått tio år sedan Dennispaketet föll. Styrkan i kampen mot Dennislederna var mångfalden och det prestigelösa samarbetet mellan olika organisationer, berättar aktivister som Stockholms Fria Tidning har talat med.

Den 6 februari 1997 kunde många aktivister andas ut. Då föll trafikuppgörelsen Dennispaketet efter ett massivt motstånd från aktivister och intresseorganisationer.
Paketet, som omfattade investeringar på 40 miljarder kronor, bestod i stort av vägutbyggnader, kollektivtrafikförbättringar och ett system med biltullar.

Bland miljövänner fanns ett starkt motstånd främst mot motorlederna som ingick i paketet. Dessa befarades öka trafiken vilket i sin tur skulle öka utsläppen av växthusgaser och andra störningar från trafiken. Dennispaketet var i första hand inriktat på vägutbyggnader, menade kritikerna.

– Pengarna skulle gå till upprustningar av kollektivtrafiken, som ändå skulle behöva göras, medan vägprojekten var nya, menar Linus Brohult som under Dennispaketets dagar var aktiv i Socialekologisk aktion, SEA.

Linus Brohult och andra i SEA menade också att motorlederna inte bara var en miljöfråga. Utbyggnaderna handlade även om sociala frågor och om makt:

– Det handlade om en tillväxtidé, om att städer måste expandera. Det var stora byggföretag, som till exempel Skanska, som lade upp planerna. Skanska ägde stora markområden där Österleden var tänkt att landa och företaget räknade med att priserna där skulle öka. De här sakerna kom inte med i debatten tillräckligt. De stora företagen hade för mycket makt, säger Linus Brohult.

En mängd olika organisationer deltog i kampen mot Dennislederna, allt från politiska ungdomsförbund och fältbiologer till Svenska naturskyddsföreningen. Detta ledde till att paraplyorganisationen Ur tid är leden, bestående av ett 50-tal grupper, bildades.

Kampen mot vägutbyggnaderna bedrevs på en mängd olika sätt. Det handlade dels om att lansera idéer om en bättre kollektivtrafik, dels om aktioner mot motorlederna.
Aktioner var en viktig del av arbetet:

– Det första vägbygget, Häggviksleden, blev den första stora händelsen för oss, berättar Linus Brohult.

– Det stod hus i vägen där vägen skulle gå. De var expropierade och vi tog över ett av husen för att göra en rejäl blockad mot motorvägsbygget. Det blev en oväntat stor aktion som varade månad efter månad, och fler och fler anslöt sig. Lokala dagis kom och hälsade på och Icahandlaren kom med matvaror. Det blev en lokal succé. Vi kände oss stärkta i tron att lokala aktioner kunde skapa en lokal opinion.

Daniel Wohlgemut, som var engagerad i Alternativ stad, minns särskilt en annan aktion:

– Det var Cykla mot Dennis. Vi cyklade under en vecka runt Sergelrondellen. Det var en stafett och det var hela tiden någon som cyklade.
Aktionerna uppmärksammades dock inte tillräckligt i media, menar Daniel Wohlgemut.

– Jag tror att det var en medveten strategi för att motarbeta civil olydnad.
Alla jobbade dock inte med aktioner.

Magnus Nilsson var engagerad mot Dennispaketet. Dels ideellt, men också som anställd av Svenska naturskyddsföreningen. Han var också verksam inom Vi som älskar Stockholm. Detta nätverk arbetade med upprop, debattartiklar och genom att träffa beslutsfattare.

– Inför valet 1994 gjorde vi en reklambilaga till Expressen och Aftonbladet. Den trycktes i 400 000 eller 500 000 exemplar.

Att kampen mot Dennislederna bedrevs på många olika sätt medförde att olika människors engagemang och styrkor kunde tas tillvara.

– Om man kan säga att kampen mot Dennislederna var framgångsrik, var den det för att man jobbade på så många olika sätt. Det fanns allt från grupper som arbetade med lobbying till rena civila olydnadsgrupper, berättar Daniel Wohlgemut.

Såväl han som Linus Brohult menar att en styrka i arbetet var att olika organisationer kunde samarbeta, utan prestige och utan misstänksamhet.

– Dennisförespråkarna hade svårt att matcha det. De hade bara sina pengar medan vi kunde jobba på alla nivåer, säger Daniel Wohlgemut.

De aktiva inom Dennismotståndet betonar också vikten av långsiktighet:

– Det var inte bara en demonstration eller en namninsamling utan en kampanj som bedrevs på lång sikt, säger Linus Brohult.

Till slut föll också Dennispaketet.

– Jag sa vid en intervju att det var för många tokigheter på en gång. Det är det som är svagheten med stora trafikpaket, säger Magnus Nilsson.

Han menar att paketet fick för många fiender. Kultureliten gillade inte det tredje spåret över Riddarholmen, bilvännerna ogillade biltullarna och miljörörelsen vände sig mot motorlederna. Detta, tillsammans med att höga realräntor drev upp kostnaderna, gjorde att paketet blev för kontroversiellt. Dessutom fanns det en splittring inom socialdemokratin gällande paketet.

Linus Brohult menar också att opinionstrycket och kostnaderna var orsakerna till Dennispaketets fall.

– Det gick inte att ta miste på vilken befrielse det var för regeringen när paketet föll, säger Linus Brohult.

Men kanske gynnades också Dennispaketets förespråkare av dess fall. Missnöjet mot trafikpaketet minskades när det delades upp, och det blev enklare att genomföra enskilda moment separat.

– Det gick ju lika väl att dela upp delarna i ett antal olika vägsträckor. När det är motorled för motorled är det mer komplext att kämpa mot lederna, säger Daniel Wohlgemut.

Fakta: 

Bakom Dennispaketet stod socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet.
Överenskommelsen fick sitt namn efter förre riksbankschefen Bengt Dennis, som ledde förhandlingarna, och skrevs under den 29 september 1992. Dennispaketet innehöll: Nya vägar – Norra länken, Södra länken, Österleden, Yttre tvärleden (i vilken bland annat Västerleden ingick). Förbättringar av kollektivtrafiken – ett tredje spår söder om Stockholms central, snabbspårväg utanför innerstaden, dubbelspår mellan Älvsjö och Västerhaninge, dubbelspår mellan Kallhäll och Kungsängen, modernisering av tunnelbanestationer och nya tunnelbanevagnar. Biltullar – avgifter skulle tas ut i en tullring runt innerstaden.

Läs även: Dennispaketets fall stoppar inte motorlederna

Läs om Förbifart Stockholm på vår temasida.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Stadsutglesning i Stockholm

15 procent av Stockholmsregionens nya bostäder tillkommer genom att fritidshus permanentas. Detta i kombination med etablerandet av stormarknader i utkanten av tätorterna ökar regionens bilberoende.

Trängselskatten – het fråga för Stockholmspolitikerna

Miljardöverskottet från trängselskatten tar staten hand om. Regeringen vill nu se en höjning av trängselavgiften för att finansiera en utbyggnad av tunnelbanan. Något som visserligen välkomnas av politikerna i stadshuset, men både oppositionen och alliansen vill att överskottet ska kontrolleras regionalt.

© 2024 Stockholms Fria