Vågad militär pr-kampanj avslutad | Stockholms Fria
Fria.Nu

Vågad militär pr-kampanj avslutad

Under andra halvan av januari klingade de sista tonerna ut från Försvarsmaktens största informationskampanj i Sverige någonsin. Militären har velat väcka djupa känslor kring varför svenska soldater utomlands behövs. Det är orimligt att inte satsa motsvarande resurser på information om fredlig konflikthantering, menar kritiker.

– Jag har inga synpunkter på den här enorma kampanjen. Inte så länge regeringen också avsätter lika stora medel till organisationer som arbetar med civil konfliktlösning, fredsutbildning och så vidare, säger docent Jan Öberg, fredsforskare vid stiftelsen TFF i Lund.
– Men i dag har civil konflikthantering en löjligt låg budget. Det är orimligt med en sådan obalans i ett demokratiskt, liberalt samhälle.
Den moderate vice ordföranden i försvarsutskottet Rolf Gunnarsson tycker tvärtom att proportionerna är lagom.
– Miljöpartiet och vänsterpartiet gör vågen om du ställer frågan till dem. Men jag försvarar inriktningen vi har i dag. Och ännu mer pengar ska gå till fredsinsatser utomlands.

Sedan länge ställer Försvarsmakten långsamt om från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett aktivt och internationaliserat insatsförsvar. År 2006 lades värnpliktssystemet om och därför lanserades en stor reklamkampanj för att dels berätta om omställningen, dels rekrytera unga soldater till den nya insatsstyrkan Nordic battle group, som ska vara klar 1 januari 2008.
Jippoartade öppet hus-dagar i våra tre största städer ska ha lockat nästan 300 000 besökare. Dessförinnan började två reklamfilmer visas i tv och på bio. En av dessa, Small world, suddade med en skräckfilms berättartekniker ut gränsen mellan ett sovrum i Sverige och konfliktzoner runt om i världen. Reklamfilmen Africa skildrar hur en afrikansk familj ansätts av en aggressiv folkmassa men i sista stund slussas in i röstningsstationens säkerhet av svenska soldater på plats. Thomas Brenemark, projektledare på reklambyrån DDB Stockholm, är stolt över kampanjen.
– Kampanjen riktade sig mot unga vuxna. Men jag har pratat med flera föräldrar som var glada över att filmen gett utlopp för att prata om svåra frågor med barnen. En nioåring hade frågat: "Varför får de där inte åka och rösta?"
– Sälja chokladbitar i all ära, men om vi har varit med och bidragit till diskussioner om diktaturer och demokrati hemma vid köksbordet, det tycker jag är stort, säger Thomas Brenemark.
Under hösten prisades bägge reklamfilmerna på en branschgala och samtidigt gick kampanjen över till att rekrytera soldater till den nordiska insatsstyrkan Nordic battle group. En tredje film visades nästan ända till sista ansökningsdag 28 januari i år och militären fick in 20 000 ansökningar till förbandet.

Politiker och värnpliktsrådet har kritiserat kampanjerna för att vara våldsförhärligande, avtrubbande och inte minst locka in svenska soldater på farliga uppdrag som de inte är beredda på. Militärens kampanjmakare tar inte alls till sig av den kritiken.
– Man häpnar. De filmer som kanalerna vägrade visa tidigt för att de var för otäcka anklagas för att försöka dölja faran. Vi ville visa att försvaret inte är som i Repmånad men samtidigt undvika att leka actionfilm, säger Thomas Brenemark.
Men han medger att det kan diskuteras huruvida berättelsen om världens orättvisor och konflikter enbart ska formuleras av en militär avsändare, med mer eller mindre tydligt militära lösningar på problemen.
– Man kan inte berätta alla historier i en enda film. Men det vore smakfullt om riksdagen kunde debattera helheten – hur mycket av varje del, civilt, militärt och politiskt, ska man ha? säger Thomas Brenemark.
Försvarsmaktens informatör Kristina Åstrand-Bohman instämmer delvis.
– Det är inte vår sak att vikta saker, vad som har störst betydelse, det är en politisk fråga. Men jag förstår hur du tänker. Det är kanske något vi ska fundera på, säger hon.

Den svenska militärens årsbudget är ungefär 37 miljarder kronor, varav ungefär hälften går till materiel. Det ska jämföras med bara några tiotals miljoner till civil konflikthantering, menar fredsforskaren Jan Öberg.
– Den här kampanjen har ju inneburit att man implicit förmedlar till allmänheten känslan att konflikter ska lösas med militära medel. Och underförstått att civila medel är ingen lösning.

Fakta: 

Nordic battle group
En av flera europeiska insatsstyrkor med tio dagars beredskap att sättas in i vid kriser, eventuellt inom 600 mil från Bryssel.
Ska bestå av 2 000 soldater från Sverige och ett par hundra från Finland, Norge och Estland.
Går på sitt vaktskift 1 januari 2008, då den ska stå till förfogande för internationella insatser, och därefter igen 2011.
Har kritiserats för att den inte står under FN:s kontroll.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

En kinesisk hamnarbetare i Göteborg berättar

Arbetare från Kina arbetar i hamnen i Göteborg. Tidningarna skrev mycket om dem förra året. Först fick de kinesiska arbetarna bara fyra kronor i timmen, men de svenska fackföreningarna såg till att de fick riktiga löner. Nu ska de snart åka hem till Kina igen. Förmannen Gong Fei, 26 år, berättar.

Fria.Nu

Amer blev utvisad till Västbanken

Migrationsverket sa att Amer var jordanier. De utvisade honom till Amman. Men han fick inte stanna i Jordanien. Polisen tvingade honom att åka till Västbanken.

Fria.Nu

Göteborgare köper ekologiskt tillsammans

För tre år sedan blev Leif Strandh pappa. Han ville att hans son skulle ha den bästa maten. Men man kan inte alltid hitta ekologisk mat i affärerna. Den kan också vara dyr. Därför startade Leif Strandh Ekobeställarna.

Fria.Nu

Växande Facebook en dröm för storebror

Den i Sverige kraftigt växande nätverkssajten Facebook är en dröm för säkerhetstjänster som övervakar de egna medborgarna. Det framgår av kartläggningar utförda av amerikanska bloggare, vars uppgifter inte tidigare publicerats i Sverige.

Fria.Nu

Sverige avvisade till Västbanken

De svenska myndigheterna sa att 33-åringen var jordanier och utvisade honom till Amman. Men den jordanska polisen tvingade honom att omedelbart åka vidare till Västbanken. Migrationsverkets beslutsfattare i ärendet är själv skeptisk till hanteringen.

Fria.Nu

© 2022 Stockholms Fria