Köttproduktion orsakar större utsläpp än transportsektorn | Stockholms Fria
  • *** Local Caption *** @bildtext: vŠxthusgaser Šn transportsektorn. Det visar en rapport frŒn FN:s fackorgan fšr jordbruk, FAO. Dessutom škar kšttkonsumtionen och frŒn Œr 2000 till 2050 berŠknas kšttproduktionen fšrdubblas.
Fria.Nu

Köttproduktion orsakar större utsläpp än transportsektorn

Konsumtionen av kött ökar och ger redan nu större klimatpåverkan än världens alla transporter. En viktig orsak till detta är att det kött som västvärlden konsumerar ofta produceras med hjälp av importerat foder.

Enligt en nyligen presenterad rapport från FN:s fackorgan för jordbruk, FAO, orsakar köttproduktionen större utsläpp av växthusgaser än transportsektorn. Globalt står boskapsuppfödningen för 18 procent av växthusgasutsläppen (se faktaruta). Dessutom ökar köttkonsumtionen med ökade inkomster och från år 2000 till 2050 beräknas köttproduktionen fördubblas.
Olov Osmark, miljöansvarig på Swedish Meats, håller med om att utsläppen av växthusgaser vid köttproduktion är ett problem.
– Man kan konstatera att växthusgasutsläppen är en realitet, något som vi måste arbeta med. Vi råder över kedjan från gården till grossisterna, men inte över primärproduktionen, säger han och menar att ansvaret främst ligger hos bönderna.

Martin Saar, som arbetar med projektet Konsumera smartare och minska växthuseffekten på Stockholms miljöförvaltning, är inte förvånad över uppgifterna om köttets klimatpåverkan.
– Det är inte några uppseendeväckande saker, men få har förstått sambanden och vad en global industriell matproduktion innebär.
Saar pekar på att energin som används inom jordbruket och förädlingsindustrin i huvudsak kommer från olja. Hur denna energi ska ersättas när oljetillgångarna minskar och energipriset stiger blir en svår fråga – liksom de stora utsläppen av växthusgaser. Biobränslena kommer inte att räcka till, menar han.
Enligt Naturvårdsverkets rapport Fakta om maten och miljön uppkommer den största miljöpåverkan av köttet vid foderproduktion och uppfödning. Kött från betande djur är därför i regel bättre ur miljösynpunkt än kött från djur som står inne och utfordras med importerat kraftfoder.

I Sverige står djuren ofta inne i ladugårdar och utfordras. Och utöver vallfoder och spannmål används proteinfoder som till största delen importeras.
– I Sverige och Europa importeras 75 procent av proteinfodret, berättar Jan Eksvärd på Lantbrukarnas riksförbund.
Den soja som används som foder i Europa tillverkas till betydande del i Brasilien. Detta leder till att skogar avverkas i Amazonas för att ge plats åt sojaodlingarna.
– Det blir ett dubbelt hot med avverkningarna och boskapsodlingen, säger Emil Schön på Miljöförbundet Jordens Vänner.
Martin Saar menar att en orsak till användningen av importerat industriellt kraftfoder är att köttet måste produceras snabbt och billigt. Han drar en parallell till kroppsbyggare som bygger upp sina muskler med hjälp av anabola steroider.
– I detta fall motsvaras pillren av sojaproteiner.
Saar menar att stora delar av livsmedelsindustrin har ett systemfel i förhållande till våra behov. Jordbruksprodukterna vidareförädlas i många steg till hel- och halvfabrikat samt transporteras långa sträckor, vilket gör att de förlorar näring samt tappar i smak och lukt. Detta måste kompenseras genom tillsatser av smak- och aromförstärkande ämnen vilket i sin tur kräver energi och ger utsläpp.
Detta gäller inte bara kött- och charkprodukter utan även mycket annat av det vi stoppar i oss.

Jan Eksvärd ger en annan bild av det svenska jordbruket. Han pekar på att det svenska jordbruket beräknas minska sina utsläpp av växthusgaser med 9 procent mellan åren 1990 och 2010. Det innebär att det svenska jordbruket klarar sin del av den nationellt beslutade utsläppsminskningen på 4 procent. Eksvärd menar att det finns miljöfördelar med det svenska jordbruket:
– Om man vill ta hänsyn kan man köpa kött från svenska djur, säger Eksvärd.

Eksvärd berättar att utsläppsminskningen har åstadkommits främst genom bättre hantering av djurens gödsel och genom minskat antal djur. I utsläppssiffrorna ingår dock bara utsläpp inom landet och inte utsläpp under hela livscykeln för importerade produkter.
I grunden beror livsmedelssektorns miljöpåverkan på våra matvanor. Martin Saar menar att vi måste göra det medvetna valet att äta längre ned i näringskedjan. I stället för köttdjur som fötts upp på importerad soja och fiskmjöl kan man äta vegetariska proteiner som sojaprodukter, ärter, bönor och linser.
– Du kan börja med någon vegetarisk måltid per vecka. När min son var 14 år kom han och sade att han blivit vegetarian. Det var bara att sätta sig ner och lära sig. Vi har fått bättre mathållning tack vare att han blev vegetarian. Nu varvar vi veckans måltider och äter betydligt mindre kött och då lokalt och ekologiskt eller vilt.

Emil Schön på Miljöförbundet Jordens Vänner menar att det finns en stor potential att minska miljöpåverkan av den mat vi äter.
– Vi förespråkar inte att man ska sluta att äta kött. Men vi kan äta mer närodlat och mer Krav-odlat. Den största vinsten ligger i att äta mindre kött och ost – för dem handlar det om att för varje energienhet man får ut måste man stoppa in ungefär tio gånger så mycket vegetabilier.

Fakta: 

KÖTTKONSUMTION Konsumtionen av kött i Sverige har ökat från 50 kilo per capita 1970 till 71 kilo per capita år 2000. Ökningen gäller såväl nöt-, gris- och fjäderfäkött.
KLIMATPÅVERKAN Boskapssektorn svarar för 9 procent av de koldioxidutsläpp som mänsklig aktivitet ger. Dessutom står boskapsskötseln för 65 procent av lustgasutsläppen och detta ämne har en mycket stark klimatpåverkande effekt. Vidare ger sektorn 37 procent av de metanutsläpp som kan knytas till mänsklig aktivitet.

Rekommenderade artiklar

"Det blir tidernas kris år 2008"

Vi har nått oljetoppen och kan snart förvänta oss en energikris, en ekonomisk kris och en klimatkris. Det tror i alla fall Martin Saar och Oscar Kjellberg, som leder idésmedjorna inom projektet Konsumera smartare.

Mer luft i däcken ska ge grönare stad

De flesta bilar körs med för lågt däcktryck. Detta ökar utsläppen, ger högre bränslekostnader och gör att däcken slits ut fortare. Nu pågår en kampanj som ska få bilister att köra med rätt tryck i däcken.

Stadsutglesning i Stockholm

15 procent av Stockholmsregionens nya bostäder tillkommer genom att fritidshus permanentas. Detta i kombination med etablerandet av stormarknader i utkanten av tätorterna ökar regionens bilberoende.

© 2020 Stockholms Fria