• *** Local Caption *** @bildtext: kollektivtrafik. Men nya motorleder resulterar i att bostŠder, arbetsplatser och handel lokaliseras utmed lederna.
Stockholms Fria

Stadsutglesning i Stockholm

15 procent av Stockholmsregionens nya bostäder tillkommer genom att fritidshus permanentas. Detta i kombination med etablerandet av stormarknader i utkanten av tätorterna ökar regionens bilberoende.

Miniserie: del 1 av 2
Stadsutglesning – eller på engelska urban sprawl – har betraktats som en typisk nordamerikansk företeelse. Nordamerikanska förorter är ofta glesa och i de vidsträckta områdena är det mycket svårt att gå, cykla eller att åka kollektivt vilket tvingar människor att köra bil. Men stadsutglesning förekommer även i Stockholmsområdet, och här handlar fenomenet bland annat om att fritidshus permanentas, och om att det byggs nya affärscentra för i första hand bilburna.

I grunden har den stjärnformade Stockholmsregionen, med bebyggelse utmed kollektivtrafikstråk, en struktur som gynnar resor med kollektivtrafik.
Men regionen förändras och från 1970-talets slut har utvecklingen gått åt två håll, berättar Ragnar von Malmborg på landstingets Regionplane- och trafikkontor:

– En del handlar om förtätning och utnyttjande av resttomter. En annan del handlar om att nya områden byggs ut. I det senare ingår också permanentning av fritidshus.
Det är den senare delen som ger stadsutglesning. När det gäller permanentningen av fritidshus är den särskilt omfattande i kustkommuner som Värmdö, Tyresö, Haninge, Österåker och Norrtälje. Permanentning av fritidshus står för 15 procent av tillskottet av nya bostäder i regionen.

– Det sker en stor utflyttning till fritidshus, till områden där det är jättesvårt att få bra kollektivtrafik och där det inte finns någon handel och service i närheten, kommenterar Jens Forsmark, som arbetat på Naturskyddsföreningen med hållbar stadsutveckling.

Ragnar von Malmborg förklarar att boende i fritidshus innebär fördelar för dem som vill bo i ett mindre samhälle med mycket natur omkring sig, och som inte är beredda att betala så mycket som en villa kostar.
Och till skillnad från i Danmark och Norge finns det i Sverige inget förbud mot att bosätta sig i fritidshus:

– Vad politikerna i länet vill är inte att motverka boende i fritidshus utan att se till att det finns bra alternativ och att det inte finns bostadsbrist.

Jens Forsmark tror att kommunerna gärna vill locka till sig höginkomsttagare och därför låter bygga småhus och permanenta fritidshus. Dessutom låter kommunerna bygga områden med stormarknader, så kallade externa köpcentra, för att få näringslivsetableringar, menar han.
Ragnar von Malmborg berättar att såväl externa köpcentra som andra stora köpcentra ökar snabbt i länet, och att de växer på bekostnad av små centra.

– En fråga är om små centra kan förändras för att tillhandahålla större lokaler. En annan fråga är om de små centrumområdena kan ordna både god kollektivtrafiktillgång som bättre biltillgänglighet. Det är lätt att säga men inte lika lätt att göra.

Utglesningen av regionen påverkas också av vilka transportslag som gynnas av samhället, påpekar Jens Forsmark. Motorleder, som den planerade Förbifart Stockholm, resulterar i att bostäder, arbetsplatser och handel lokaliseras utmed lederna:

– Jag skulle vilja kalla Förbifart Stockholm för Exploateringsled Stockholm, säger Jens Forsmark.

Han förklarar att när bebyggelsen växer kring lederna får man områden dit det är svårt att ta sig på annat sätt än med bil. Detta gör i sin tur att allt fler känner sig tvingade att köra bil till vardags vilket ökar trycket på nya motorleder.

– Man får en amerikansk stadsutveckling.
Det finns även andra drivkrafter till stadsutglesning och en är reseavdragen, menar Jens Forsmark.

I Sverige kan man få göra avdrag på resekostnader som uppgår till över 7 000 kronor per år. Den som promenerar får inte göra några avdrag alls och den som cyklar får dra av en liten summa per år. För bilresor görs avdrag per mil medan den som reser kollektivt får dra av för den faktiska kostnaden.

– I Norge och Danmark har man gjort om systemet så att avståndet avgör. Man får resa som man vill. Den reformen vill Naturskyddsföreningen införa.
Gles bebyggelse ger inte bara en omfattande bilanvändning och de miljöstörningar som följer av det. Det blir också svårare att ordna fjärrvärme och behovet av olika slags infrastruktur ökar.

Jens Forsmark pekar även på att stadsstrukturen påverkar människors hälsa.

– Det finns ett tydligt samband mellan stadsutglesning och hur dålig hälsa folk har. En som övergår från att åka bil, och som är inaktiv i övrigt, till kollektivtrafik halverar sin risk att få hjärtinfarkt.

Fakta: 

Stadsutglesning påverkar resvanor

Trots att européer i genomsnitt gör lika många resor som invånare i USA reser de sistnämnda dubbelt så långt beroende på att deras genomsnittliga resor är dubbelt så långa.
Miljöorganisationen Sierra Club menar att stadsutglesning separerar människors bostäder från de platser där de gör sina inköp, arbetar, har sin fritid och utbildning – och därför kräver bil för att kunna röra sig mellan zonerna.

Läs om Förbifart Stockholm på vår temasida.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tio år sedan motståndet knäckte Dennispaketet

På tisdag har det gått tio år sedan Dennispaketet föll. Styrkan i kampen mot Dennislederna var mångfalden och det prestigelösa samarbetet mellan olika organisationer, berättar aktivister som Stockholms Fria Tidning har talat med.

Trängselskatten – het fråga för Stockholmspolitikerna

Miljardöverskottet från trängselskatten tar staten hand om. Regeringen vill nu se en höjning av trängselavgiften för att finansiera en utbyggnad av tunnelbanan. Något som visserligen välkomnas av politikerna i stadshuset, men både oppositionen och alliansen vill att överskottet ska kontrolleras regionalt.

© 2024 Stockholms Fria