• *** Local Caption *** @bildtext: Men nŠr fritidshus permanentas i omrŒden utan utbyggd kollektivtrafik škar ocksŒ bilberoendet.
Stockholms Fria

Värmdö växer när fritidshus blir permanenta bostäder

Värmdö är en av de kommuner som växer snabbast i landet. Befolkningsökningen beror till stor del på att allt fler fritidshus bebos året runt, vilket ger stadsutglesning och ökat bilberoende.

Permanentering av fritidshus är en viktig orsak till stadsutglesning i Stockholmsregionen. Och en kommun där fenomenet är särskilt vanligt är Värmdö, som är den kanske snabbast växande kommunen i landet. Befolkningen har ökat med 50 procent sedan början av 1990–talet och uppgår nu till omkring 35 000 invånare.
Jens Forsmark, som tidigare jobbat med hållbar stadsutveckling på Naturskyddsföreningen, tycker att Värmdö är ett typexempel på stadsutglesning, eller så kallad urban sprawl:
– Det finns en otroligt tydlig tendens mot urban sprawl i Värmdö. Befolkningen sprids ut på ett sätt som skapar ett stort bilberoende och en mycket stor del av handeln sker i externa köpcentrum långt från bostäderna.
En del i utglesningen är en kontinuerlig permanentering av fritidshus. Som en följd av detta finns 20 procent av kommunens bostäder i fritidshus som bebos året runt.
En viktig orsak till permanenteringen är att många familjer ser fritidshus som ett prisvärt sätt att komma över en bostad i naturnära läge, men ändå nära storstaden:
– Där det finns fritidshus som går att nå med bil finns det en efterfrågan på att göra om husen till permanentbostäder. De fritidshus som ligger så att de bara kan nås med båt är inte lika attraktiva för permanentering, säger Ingemar Eriksson som är planeringschef i Värmdö kommun.
Ingemar Eriksson berättar att det är vanligt att fritidshus som säljs av äldre ofta köps av yngre familjer som vill använda stugan som permanentbostad. Och i Sverige finns inga lagliga hinder mot att bosätta sig permanent i sommarstugan:
– Kommunen kan inte politiskt eller juridiskt styra detta utan det är upp till var och en, säger Ingemar Eriksson.

Ingemar Eriksson berättar att kommunen ändå i viss mån kan styra fenomenet genom att vid bygglovshantering begränsa hur stort man får bygga eller genom att kräva att vatten och avlopp byggs ut. Vidare kan kommunen påverka utvecklingen genom att tillåta eller inte tillåta avstyckningar av tomter.
I de fall där en detaljplan för utvecklingen av ett område tas fram kan kommunen styra kraftigt.
– Men det tar tid att göra en plan och av de 20 eller 30 områden som det gäller har vi börjat med planarbete för några, säger Ingemar Eriksson. Men vi försöker att styra så att utvecklingen inte blir alltför vildvuxen.

Att många fritidshus permanenteras medför en rad problem. Bland annat är avloppen ofta inte tillräckligt bra vilket kan innebära att avloppsvatten hamnar i diken. Och i en del stugor räcker inte kapaciteten i brunnarna för åretruntboende.
Dessutom är områdena inte planerade för permanentboende vilket innebär att vägarna inte har tillräcklig standard, att det kan saknas belysning och att det är långt till skola och affärer.
Från många områden är det svårt att resa på annat sätt än med bil. Värmdö saknar spårtrafik och kollektivtrafik försörjs med buss. Bilinnehavet i kommunen är klart över genomsnittet för Stockholms län, och störst är det på Ingarö i södra delen av kommunen där över 20 procent av hushållen har inte bara en, utan minst två bilar.
Värmdö kommun försöker dock motverka stadsutglesning och det bilberoende som den för med sig, berättar Ingemar Eriksson.
– I vår översiktsplan har vi tryckt på att bygga nära befintliga tätorter där det finns skolor, affärer och kollektivtrafik. Dessutom ska stora orörda markområden bevaras.
Affärscentra som ligger långt från bostadsbebyggelse är en annan komponent i stadsutglesningen. För 10–15 år sedan fanns det inte några externa affärscentra i Värmdö, berättar Ingemar Eriksson. Men när genomfartstrafiken flyttades utanför Gustavsberg uppkom intresse från handelns sida att etablera sig vid den nya leden.
– Externhandeln alstrar trafik men vi slipper i alla fall trafiken i centrala Gustavsberg, säger Eriksson.
Ragnar von Malmborg på landstingets regionplane- och trafikkontor tycker inte att Värmdös planering av externa affärscentra varit särskilt medveten:
– En viss eftertänksamhet och helhetssyn vore bra, istället för att bara tuta och köra.

Fakta: 

Befolkningsutveckling på Värmdö
1980: 17 846 invånare.
1990: 22 067 invånare.
2000: 31 260 invånare.
2005: 34 933 invånare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Det blir tidernas kris år 2008"

Vi har nått oljetoppen och kan snart förvänta oss en energikris, en ekonomisk kris och en klimatkris. Det tror i alla fall Martin Saar och Oscar Kjellberg, som leder idésmedjorna inom projektet Konsumera smartare.

Mer luft i däcken ska ge grönare stad

De flesta bilar körs med för lågt däcktryck. Detta ökar utsläppen, ger högre bränslekostnader och gör att däcken slits ut fortare. Nu pågår en kampanj som ska få bilister att köra med rätt tryck i däcken.

Stadsutglesning i Stockholm

15 procent av Stockholmsregionens nya bostäder tillkommer genom att fritidshus permanentas. Detta i kombination med etablerandet av stormarknader i utkanten av tätorterna ökar regionens bilberoende.

Stockholm planerar för förändrat klimat

Framtidens klimat tros för Stockholms del innebära fler värmeböljor på somrarna och risk för översvämningar under vinterhalvåret. En konsekvens av klimatförändringarna är att vattenkvaliteten kan försämras påtagligt.

© 2024 Stockholms Fria