Fria.Nu

System för elproduktion gynnar storföretag

Ett år har gått sedan regeringen införde systemet med elcertifikat, där syftet är att gynna produktionen av förnybar el. Men stora aktörer får kritik för att de hellre betalar böter än tillåter alternativ kraftproduktion. Flera länder har tidigt övergett systemet.

I maj 2003 införde regeringen elcertifikat för att gynna produktionen av förnybar el. Men systemet tycks ha kollapsat. De stora vinnarna är skogsföretagen, som bara för att de fortsätter att använda biobränslen i sina egna pannor fått elcertifikat för cirka en miljard kronor av staten, medan knappt någon vågar satsa på ny vindkraft.

- Systemet är för dyrt, krångligt och osäkert, säger Olof Karlsson, ordförande i Sero, Sveriges energiföreningars riksorganisation.

Han säger att certifikaten gjort att flera vindkraftprojekt inte kommit i gång. Nu senast i Piteå där man vill bygga 18 vindkraftverk, men inte hittat någon finansiär. Med elcertifikaten hoppades regeringen stimulera förnybar elproduktion genom ett marknadssystem. Den som producerar förnybar el får elcertifikat, medan elleverantörerna måste köpa certifikat från producenter som har en viss andel förnybar el.

En stor aktör som statliga Vattenfall har valt att betala böter på 30 miljoner kronor, som går till staten, i stället för att lämna tillbaka alla sina osålda certifikat. De stora elbolagen håller tillsammans inne certifikat för 165 miljoner kronor.

- Oavsett vilka skälen är, drar man undan certifikat som kunde gynna små kraftproducenter, anser Olof Karlsson.

- Dessutom har torven kommit in i systemet. Det betyder att exempelvis kraftverket i Västerås, som eldar med torv från bland annat Estland och Vitryssland, får certifikat. Det känns inte alldeles rätt.

Olof Karlsson anser att svenska folket blivit försökskaniner i ett system som inte fungerat på andra håll. I Österrike avskaffade man certifikaten efter ett halvår. Danskarna tvekade länge, men beslutade nyligen att avstå. Svenska konsumenter betalar omkring tre öre per kilowattimme i certifikatavgift.

- Vi föreslår ett enklare och billigare system som det man har i Tyskland, säger Olof Karsson.

Där har regeringen satt som mål att 100 000 hustak ska förses med solceller. De som installerar solceller får ett stöd via ett fastprissystem, som innebär ett garanterat pris för den el man levererar.

Är inte det en förbjuden statlig subvention?

- Nej. Idén är att den som exempelvis bygger ett vindkraftverk i havet som producerar el för 70 öre kilowattimmen, får en garanti på 40 öre vid ett marknadspris på 30 öre. Ersättningen ska komma ur en fond som alla konsumenter betalar via nätavgiften och är ingen statlig subvention. Vi beräknar att fonden kommer att kosta konsumenterna cirka 0,5 öre per kilowattimme. Och pengarna går till ny, alternativ elproduktion.

- Man utredde även ett fastprissystem, men regeringen ville ha ett mer marknadsnära och kostnadseffektivt system för att få konkurrens mellan alternativen, säger Pernilla Axelsson, enhetschef vid Statens energimyndighet.

Men vindkraften har problem?

- Det har regeringen bett oss undersöka och vi hoppas kunna ge svar i slutet av året. Det kan hänga samman med att vindkraften har stora kapitalkostnader i förhållande till driftskostnaderna.

Varför har Sverige valt certifikatssystemet när andra misslyckats?

- Det finns svårigheter att konstruera en så pass komplex marknad. Det borde kunna fungera bättre i Sverige där vi har en större spridning mellan alternativen.

Elbranschens storföretag lagrar certifikat. Är det lyckat?

- Enligt reglerna är det fullt tilllåtet. Man gör kanske bedömningen att certifikaten kommer att stiga i pris. Men jag är optimist. Om Norge bestämmer sig för att ansluta sig till systemet, blir marknaden större och stabilare, säger Pernilla Axelsson.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Mobilen kan ge DNA-skador

Strålning från mobiltelefoner som ligger 50 procent under EUs och Sveriges rekommenderade värden orsakar DNA-skador, enligt den internationella studien Reflex som nu publicerats. Strålningen orsakar onormalt många brott på cellers DNA-strängar och kroppens immunförsvar får därmed svårt att hinna reparera skadorna. Brott på DNA kan på lång sikt leda till cancersjukdomar, men också till allergier och astma.

Fria.Nu

Regeringen vill hyra ut Norrbotten till vapentester

Regeringen föreslår att Sverige ska hyra ut mark till länder som vill testa vapen och ha militärövningar. Naturområden kommer att bli förstörda. Och det blir svårt att säga nej till länder för att de är i krig eller har kärnvapen. Nästa vecka röstar riksdagen om förslaget.

Fria.Nu

Norrbotten ska hyras ut till främmande krigsmakt

Norrbotten hyrs ut och blir ett enormt övningsfält för krigsförande länder. Ovärderliga natur-områden förstörs. Det kan bli några av konsekvenserna av regeringens försvarsproposition, som röstas igenom i riksdagen om en dryg vecka.

Fria.Nu

Nytt hopp för solkraften

Vindkraften jobbar i motvind. Och el från solceller tycks inte vara hett. Men nu finns hopp. Om fem år kommer de första fabrikstillverkade svenska solcellspanelerna ut på marknaden. Det handlar om tunnfilmsteknik, som enligt företaget Solibro har en gigantisk utvecklingspotential.

Fria.Nu

Billigare solceller

Vindkraften jobbar i motvind. Och el från solceller tycks inte vara hett. Men nu finns hopp. En fabrik i Sverige ska börja tillverka solcellspaneler. Om fem år kan man nog köpa dem. Tekniken som fabriken ska använda kallas tunnfilmsteknik. Företaget Solibro ska tillverka solcellspanelerna. Där säger man att tunnfilmstekniken går att utveckla mycket.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria